"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Utrikesrådet diskuterade Rysslands angrepp mot Ukraina efter ett inlägg av Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha, som deltog i mötet på plats för att personligen ge en överblick över läget vid fronten, Ukrainas mest brådskande prioriteringar och den pågående diplomatiska utvecklingen.
Rådet diskuterade sedan hur man kan öka trycket på Ryssland, bland annat genom ett 19:e sanktionspaket.
Ukraina har varit redo för villkorslös vapenvila ända sedan februari, men Ryssland visar inget verkligt intresse för fred. Vi stöder alla Donald Trumps ansträngningar för att få slut på kriget, men Putin kommer inte att förhandla på allvar förrän han tror att han håller på att förlora.
Kaja Kallas, EU:s utrikesrepresentant och ordförande i utrikesrådet
Rådets diskussion inriktades sedan på hur Ukraina kan stödjas ytterligare både militärt och ekonomiskt, bland annat med hjälp av immobiliserade tillgångar, samt mot bakgrund av den senaste tidens ryska attacker mot energiinfrastruktur och den annalkande vintern.
Som vi hörde av Ukrainas utrikesminister intensifieras de ryska terrorattackerna mot energinätet. Ryssland försöker skada civilbefolkningen så mycket som möjligt. I dag har vi uppmanat EU-kommissionen att föreslå ytterligare åtgärder för att bättre stödja Ukrainas energitrygghet. Medlemsländerna enades också om att vända sig till tredjeländer för att säkra reparationsutrustning och öka gasleveranserna till Ukraina.
Kaja Kallas, EU:s utrikesrepresentant och ordförande i utrikesrådet
Utrikesrepresentanten tog sedan upp Moskvas skuggflotta och konstaterade att Europa behöver vidta kraftfullare åtgärder mot den samt att det krävs bättre samordning.
Slutligen informerade utrikesrepresentanten rådet om att 26 medlemsländer hittills har åtagit sig att bli parter i den särskilda domstolen för aggressionsbrottet mot Ukraina.
Förbindelserna mellan EU och regionen Indiska oceanen/Stilla havet
Utrikesrådet diskuterade förbindelserna mellan EU och regionen Indiska oceanen/Stilla havet och godkände slutsatser om Indien respektive regionen Indiska oceanen/Stilla havet.
Denna region är en viktig partner till Europeiska unionen. Tillsammans står vi för mer än 70 procent av världshandeln med varor och tjänster. Nästa månad står vi värd för ministerforumet EU–regionen Indiska oceanen/Stilla havet i Bryssel, där omkring 80 delegationer kommer att samlas, vilket gör det till ett av de största diplomatiska mötena i Europa i år. Detta återspeglar vårt engagemang för ett närmare samarbete med partner om handel, teknik och säkerhet.
Kaja Kallas, EU:s utrikesrepresentant och ordförande i utrikesrådet
Utrikesrådet diskuterade situationen i Mellanöstern mot bakgrund av överenskommelsen om den första fasen av den övergripande plan för att få ett slut på Gazakonflikten som Donald Trump lade fram den 29 september och överenskommelsen om att gå in i den första fasen av dess genomförande den 10 oktober, vilket inbegriper vapenvila.
I Mellanöstern har vapenvilan i Gaza just ställts inför sin första större prövning. Hamas attacker mot palestinska civila och dess vägran att lägga ned vapnen gör vapenvilan alltmer bräcklig. EU är Palestinska myndighetens främsta finansiär och Gazas största givare av humanitärt bistånd. Vårt gränsövervakningsuppdrag kan när som helst sättas in.
Kaja Kallas, EU:s utrikesrepresentant och ordförande i utrikesrådet
Rådet diskuterade hur EU kan lägga sin fulla tyngd bakom fredsplanen, bland annat genom att tillhandahålla ytterligare stöd till samhällsstyrning och återuppbyggnad. Ministrarna diskuterade också de åtgärder som EU-kommissionen föreslagit när det gäller Israel.
Vapenvilan har förändrat sammanhanget, något som alla inser. Om vi inte ser verkliga och varaktiga förändringar på plats, däribland mer bistånd till Gaza, kvarstår dock hotet om sanktioner.
Kaja Kallas, EU:s utrikesrepresentant och ordförande i utrikesrådet
Under punkten Aktuella frågor tog utrikesrepresentanten upp läget i Republiken Moldavien och resultatet av det senaste valet, som visade på ett starkt stöd för en europeisk framtid. Rådet diskuterade de lärdomar som dragits och enades om att inleda ett initiativ som syftar till att ytterligare modernisera sättet att arbeta vid valövervakning och valobservatörsuppdrag.
Utrikesrepresentanten tog upp läget i Georgien och informerade ministrarna om den senaste utvecklingen där, bland annat kommunalvalet den 4 oktober 2025 och den negativa utvecklingen när det gäller demokratin i landet. Utrikesrepresentanten betonade att kommissionen kommer att lägga fram en rapport om upphävandemekanismen för viseringar senare i år och ge ministrarna möjlighet att överväga framtida åtgärder.
Rådet informerades om läget i Sudan och godkände slutsatser om situationen i landet.
Ministermöte om regionöverskridande säkerhet och konnektivitet
Efter utrikesrådets möte sammankallade utrikesrepresentanten ministermötet om regionöverskridande säkerhet och konnektivitet tillsammans med kommissionsledamöterna Kos och Síkela.
Vid mötet samlades ministrar från EU, länderna i det östliga partnerskapet, Svarta havet och Centralasien i syfte att gemensamt gå vidare med en regionöverskridande konnektivitetsagenda och stärka den regionala stabiliteten.
Ministermötet bestod av två sessioner: en ägnad åt säkerhet, stabilitet och motståndskraft i Svartahavsregionen, med deltagande av EU-länderna, Armenien, Azerbajdzjan, Republiken Moldavien, Turkiet och Ukraina och en andra bestående av EU-länderna, det östliga partnerskapet, Svartahavsområdet och de centralasiatiska länderna, med fokus på gemensamma möjligheter och utmaningar för regionöverskridande konnektivitetssamarbete.
