Skip to content

Bekämpning av människosmuggling och människohandel

Det är nödvändigt att rikta in sig på kriminella nätverk som utnyttjar utsatta migranter för att bekämpa människosmuggling och även människohandel.

Kampen mot människosmuggling

Smugglingen av migranter har ökat kraftigt sedan flyktingkrisen började 2015. Över 90 procent av de irreguljära migranterna betalar människosmugglare för att försöka ta sig till Europa, enligt Europol och Interpol. Denna verksamhet är mycket lönsam för kriminella nätverk och risken för upptäckt är låg.

Uppskattningsvis genererar smugglingen av migranter en årlig omsättning på mellan 4,7 miljarder euro och 6 miljarder euro världen över.

EU har vidtagit kraftfulla åtgärder för att bekämpa kriminella nätverk som utnyttjar sårbara migranter. Europeiska sektorsövergripande plattformen mot brottshot (Empact) har utpekat kampen mot underlättande av irreguljär migration som en av prioriteringarna för perioden 2022–2025.

Under 2022 ledde samordnade åtgärder från EU-ländernas sida till

• 3 646 gripanden

• 3 285 utredningar

• 2 267 655 euro i beslag

• beslagtagande av tusentals falska handlingar

EU-lagstiftning för att förebygga och bekämpa människosmuggling

I november 2023 antog EU-kommissionen två lagstiftningsförslag för att förebygga och bekämpa smuggling av migranter.

Det första var ett direktiv om minimiregler för att förebygga och motverka smuggling av migranter. Till målen hör att

• öka effektiviteten vad gäller lagföringen av smugglingsnätverk

förtydliga definitionen av smuggling som brott

harmonisera straffpåföljderna

Det andra var en förordning om polissamarbete. Förordningens mål är att

stärka Europols roll i kampen mot migrantsmuggling

stärka delningen av data, inbegripet biometriska data, mellan medlemsländerna och med Europol

Den 19 juni 2024 enades EU-ländernas företrädare (Coreper) om rådets förhandlingsmandat för en förordning för att stärka Europols roll i kampen mot smuggling av migranter.

I september 2025 nådde rådets ordförandeskap och Europaparlamentets förhandlare en preliminär överenskommelse om att stärka Europols roll för att ge medlemsländerna bättre stöd i kampen mot migrantsmuggling och människohandel.

EU:s arbete för att bekämpa människohandel

Under årens lopp har EU och dess medlemsländer utvecklat en starkare och föränderlig reaktion på människohandel, med fokus på polisarbete och förebyggande åtgärder.

Direktivet mot människohandel antogs 2011 och bygger på FN:s protokoll om förebyggande, bekämpande och bestraffande av människohandel och Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel.

I direktivet konstateras att människohandel inte bara är ett brott utan en kränkning av de mänskliga rättigheterna, och att medlemsländerna har ett ansvar att skydda offren oavsett ursprungsland.

Direktivet innehåller också strängare regler för att hantera handel med barn. Medlemsländerna måste ge alla barn som fallit offer för människohandel stöd och tillgång till utbildning.

I juni 2024 beslutade EU att inkludera utnyttjande av surrogatmoderskap, tvångsäktenskap och olaglig adoption som former av utnyttjande som omfattas av EU:s lagstiftning mot människohandel. Dessutom har utnyttjande av den tjänst som tillhandahålls av ett offer för människohandel blivit ett brott som bestraffas med effektiva, proportionella och avskräckande påföljder.

Under 2022 registrerades 10 093 offer för människohandel i EU och 2 097 människohandlare. Under 2023 identifierades 7 500 offer inom ramen för EU:s plattform för bekämpning av organiserad och grov brottslighet (Empact), och 457 gripanden rapporterades.

EU:s arbete för att bekämpa människohandel

Varje år upptäcks tusentals offer för människohandel i EU. EU och dess medlemsländer har vidtagit många åtgärder för att bekämpa detta avskyvärda brott och trappar nu upp sina insatser.

Bilder på två kvinnor och en man med ansikten som ser ut att vara krossade speglar mot en lila bakgrund.

Senast ändrad: 15 januari 2026