Så skyddar EU minderåriga på nätet
Internet spelar en allt viktigare roll i barns och tonåringars liv i hela EU. EU och dess medlemsländer arbetar för att skydda dem mot riskerna i online-världen.
Så skyddar EU minderåriga på nätet
EU och dess medlemsländer samarbetar för att skydda minderåriga i den digitala miljön, med respekt för EU:s värden och principer.
Några av de senaste initiativen är följande:
- regler för att bekämpa sexuella övergrepp mot barn på nätet
- förordningen om digitala tjänster – som bekämpar skadligt innehåll på nätet
- en EU-omfattande app för ålderskontroll
- slutsatser om en säkrare digital miljö
Nya regler för att bekämpa sexuella övergrepp mot barn på nätet
EU-ländernas företrädare har nu enats om rådets ståndpunkt om en förordning som ska förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn. När den nya lagen har antagits medför den skyldigheter för digitala företag att förhindra spridning av material med sexuella övergrepp mot barn och kontaktsökning med barn.
Företag blir tvungna att ta bort och blockera tillgången till innehåll eller – när det gäller sökmotorer – ta bort sökresultat. Genom förordningen inrättas också en ny EU-byrå, EU-centrumet mot sexuella övergrepp mot barn, som ska stödja medlemsländerna och onlineleverantörer att tillämpa lagen.
Rådet och parlamentet har också enats om skärpta straffrättsliga regler i fråga om sexuella övergrepp mot och sexuell exploatering av barn. Enligt de nya reglerna kommer det exempelvis att vara straffbart att betala för att få tillgång till direktströmning av sexuella övergrepp mot barn. Dessutom kommer utformning eller anpassning av AI-system i syfte att producera material med sexuella övergrepp mot barn, liksom spridning av sådana system, att betraktas som ett brott. Denna uppdatering var nödvändig med tanke på den ökande framväxten av deepfake eller AI-genererat material med övergrepp.
Förordningen om digitala tjänster: skadligt innehåll online
EU har också antagit förordningen om digitala tjänster för att bidra till att bekämpa spridningen av skadligt innehåll online, som kan inverka negativt på minderårigas psykiska och känslomässiga välbefinnande och utveckling.
Enligt förordningen om digitala tjänster ska åtgärder vidtas på onlineplattformar för att bättre skydda användarna och avlägsna skadligt innehåll såsom nätmobbning, hatpropaganda eller försäljning av olagliga produkter.
Översynen av direktivet om audiovisuella medietjänster kommer också att ta upp minderårigas säkerhet på nätet. I maj 2025 godkände rådet slutsatser om vad man vill att Europeiska kommissionen ska fokusera på, bland annat en del om skydd av minderåriga.
EU:s strategi för ålderskontroll
EU har infört en europeisk app för ålderskontroll för att uderlätta att kontrollera användarnas ålder på onlineplattformar när de besöker webbplatser som enligt lag är åldersbegränsade.
Användarna måste ladda ner appen, installera den med sitt pass eller id-kort och använda den för att styrka sin ålder när de använder onlinetjänster. Appen har utformats med de högsta integritetsstandarderna i världen och gör det möjligt för användarna att bevisa sin ålder anonymt, utan att dela någon annan personlig information.
Slutsatser om en säkrare digital miljö
I de slutsatser som godkändes i juni 2025 förespråkade rådet åtgärder som ska se till att barn och ungdomar kan använda digitala verktyg på ett säkert och hälsosamt sätt, utan att riskera sin psykiska hälsa.
Åtgärderna omfattar
- nära samarbete med viktiga berörda parter för att skapa en säkrare digital miljö
- insatser för att öka medvetenheten om de risker som den digitala miljön medför och fördelarna med att skjuta upp tillgången till digitala verktyg eller att införa sådana verktyg gradvis
- kampanjer för mediekunnighet och digital kompetens bland barn och ungdomar
- bättre utformning av digitala produkter i syfte att främja säkerhet och integritet
- förbättrade rapporteringsmekanismer för att bidra till att bekämpa sexuellt utnyttjande på nätet
Vad gör minderåriga på internet?
Internet har blivit en central del av vardagen för alla, särskilt för ungdomar. Enligt kommissionen tillbringar barn i åldern 9–15 år i genomsnitt 3 timmar per dag på skärmar och sociala medier.
2024 använde 98 % av 16–17-åringarna i EU internet dagligen, jämfört med 88 % av den totala befolkningen. Bland de mest populära onlineaktiviteterna för 16–17-åringar kan nämnas:
- skicka snabba meddelanden
- titta på strömmad internet-tv eller videoklipp
- telefonsamtal eller videosamtal
- delta i sociala nätverk
- titta på videoinnehåll från kommersiella tjänster eller delningstjänster
- lyssna på eller ladda ner musik
Sociala medier är deras främsta källa till information om politiska och sociala frågor
En undersökning från Europaparlamentet 2024 visar att sociala medier är den främsta källan till information om politiska och sociala frågor för 16–18-åringar och att sociala medier överträffar traditionella medier såsom tv och nyheter på nätet. Däremot föredrar 25–30-åringar fortfarande tv framför sociala medier eller nyheter på nätet som sin främsta informationskälla.
Diagram som visar de viktigaste informationskällorna om politiska och sociala frågor för åldersgrupperna 16–18 år, 19–24 år och 25–30 år.
Sociala medier:
nämns av 45 % av 16–18-åringarna och 19–24-åringarna och 39 % av 25–30-åringarna.
TV:
nämns av 39 % av 16–18-åringarna, 38 % av 19–24-åringarna och 41 % av 25–30-åringarna.
Press- och/eller nyhetsplattformar på nätet:
nämns av 21 % av 16–18-åringarna, 25 % av 19–24-åringarna och 30 % av 25–30-åringarna.
Vänner, familj och kollegor:
nämns av 29 % av 16–18-åringarna, 26 % av 19–24-åringarna och 33 % av 25–30-åringarna.
Videoplattformar:
nämns av 23 % av 16–18-åringarna, 24 % av 19–24-åringarna och 23 % av 25–30-åringarna.
Radio:
nämns av 13 % av 16–18-åringarna, 14 % av 19–24-åringarna och 19 % av 25–30-åringarna.
Tryckta tidningar och tidskrifter:
nämns av 10 % av 16–18-åringarna, 12 % av 19–24-åringarna och 13 % av 25–30-åringarna.
nämns av 10 % av 16–18-åringarna, 12 % av 19–24-åringarna och 13 % av 25–30-åringarna.
Risker som barn och tonåringar utsätts för i den digitala miljön
Enligt Eurostat stötte 45 % av 16–19-åringarna i EU på fientliga eller förnedrande budskap på nätet under 2023. Bara under det året rapporterades 1,3 miljoner fall av sexuella övergrepp mot barn i EU, däribland över 3,4 miljoner bilder och videor, enligt Europeiska kommissionen.
Internet erbjuder många fördelar för barn och tonåringar, såsom tillgång till information och utbildningsresurser, underhållning och möjlighet att hålla kontakten med andra. Det utsätter dem dock också för betydande risker som kan få allvarliga konsekvenser för deras psykiska och känslomässiga välbefinnande, såsom sexuella övergrepp på nätet, nätmobbning eller exponering för olämpligt innehåll.
Sexuella övergrepp på internet
Gromning av minderåriga för sexuellt utnyttjande och skapande, delning eller innehav av material med sexuellt utnyttjande av barn.
Nätmobbning
Hot eller spridning av falsk information för att skrämma, skämma ut eller göra någon arg.
Skadligt innehåll
Hatpropaganda, falska nyheter eller främjande av självskadebeteende.
Icke åldersanpassat innehåll
Pornografi, spel- eller alkoholrelaterat material.
Beroendeframkallande eller manipulativ design
Funktioner som ändlös skrollning, automatisk uppspelning och ”missade aviseringar”, som utformats för att fånga minderårigas uppmärksamhet.
Skadliga affärsmetoder
Vilseledande annonser, ”pay-to-win-system”, lootlådor (virtuella föremål i spel som spelarna kan köpa med riktiga pengar).
Nätmobbning och sexuella övergrepp på nätet kan få förödande konsekvenser för barn och tonåringar, såsom trauma, ångest, depression och brist på självkänsla. I synnerhet flickor blir måltavlor, ofta från det att de börjar använda digital teknik och sociala medier.
Att stöta på falska nyheter eller icke-åldersanpassat innehåll, såsom pornografi eller spel, kan snedvrida deras uppfattning om världen och deras förståelse av hälsosamt beteende och sunda relationer, vilket främjar rädsla och förvirring.
Beroendeframkallande eller manipulativa designfunktioner, såsom ändlös skrollning eller automatisk uppspelning, gör det svårare för barn och tonåringar att utveckla sunda digitala vanor, vilket kan påverka deras akademiska resultat och sociala interaktion.
Slutligen kan skadliga affärsmetoder, såsom vilseledande annonser eller ”pay-to-win-system” leda till beroende och uppmuntra osunda konsumtionsvanor.
Läs mer:
Förordningen om digitala tjänster: skadligt innehåll online
Förordningen om artificiell intelligens
Förebygga sexuella övergrepp mot barn
Senast ändrad: 4 augusti 2026