REPowerEU-planen: energipolitik i EU-ländernas återhämtnings- och resiliensplaner
Med REPowerEU-planen vill EU få slut på sitt beroende av ryska fossila bränslen genom att spara energi, diversifiera försörjningen och påskynda omställningen till ren energi.
Vad är REPowerEU-planen?
Rysslands anfallskrig mot Ukraina har haft förödande konsekvenser för Ukraina. Det har även avsevärt påverkat EU:s ekonomi och samhälle. I mars 2022 enades EU-ländernas ledare om att gradvis fasa ut EU:s beroende av import av gas, olja och kol från Ryssland genom att
- snabbare minska det övergripande beroendet av fossila bränslen
- diversifiera energiförsörjningen och energivägarna
- vidareutveckla en EU-marknad för vätgas
- påskynda utvecklingen av förnybar energi
- förbättra sammanlänkningen av de europeiska el- och gasnäten
- förstärka EU:s beredskapsplanering för försörjningstrygghet
- förbättra energieffektiviteten och främja cirkulära energisystem
Ledarna uppmanade EU-kommissionen att lägga fram en plan för att snabbt minska EU:s alltför stora beroende av fossila bränslen från Ryssland. Kommissionen lade fram REPowerEU-planen den 18 maj 2022.
Planen stärker EU:s strategiska oberoende inom energisektorn och stödjer dessutom omställningen till ren energi och samarbete för ett mer motståndskraftigt energisystem.
Vad är REPowerEU-planen? (Infografik)
REPowerEU är en plan för att
- spara energi
- producera ren energi
- diversifiera EU:s energiförsörjning
- på ett smart sätt kombinera investeringar och reformer
REPowerEU-planen bygger på att 55 %-paketet genomförs fullt ut. I paketet fastställs målet på minst 55 procents minskning av nettoutsläppen av växthusgaser senast 2030 och klimatneutralitet senast 2050 i linje med den europeiska gröna given.
55 %-paketet
Hur genomför EU-länderna REPowerEU-planen?
EU-länderna lägger till specifika kapitel i sina nationella återhämtnings- och resiliensplaner inom ramen för Next Generation EU för att finansiera centrala investeringar och reformer som ska bidra till att REPowerEU-målen uppnås. Bland målen finns bland andra energibesparingar, diversifiering av energiförsörjningen och en snabbare utbyggnad av förnybar energi.
Reformerna och investeringarna bör särskilt inriktas på
- bättre energiinfrastruktur och energianläggningar som snabbt kan säkra försörjningen av gas, inklusive flytande naturgas, i syfte att diversifiera försörjningen i hela EU:s intresse
- ökad energieffektivitet i byggnader
- utfasning av fossila bränslen i industrin
- ökad produktion och användning av hållbar biometan och förnybar eller fossilfri vätgas
- ökad andel och snabbare utbyggnad av förnybar energi
- åtgärdande av energifattigdom
- incitament för att minska efterfrågan på energi
- åtgärdande av interna och gränsöverskridande flaskhalsar i energiöverföringen och energidistributionen och stöd till transporter med nollutsläpp och infrastruktur för dessa, inklusive järnvägar
- stöd till lagring av el
REPowerEU-kapitlen innehåller nya reformer och investeringar som inletts den 1 februari 2022 eller senare, och/eller de utökade delarna av reformer och investeringar som redan ingår i de antagna planerna för återhämtning och resiliens, med tillhörande delmål och mål.
Kommissionen föreslog nödvändiga ändringar av förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens i maj 2022. I december 2022 nådde rådet och parlamentet en politisk överenskommelse om finansieringen av REPowerEU som gör det möjligt för EU-länderna att lägga till särskilda kapitel i sina nationella planer för återhämtning och resiliens. Den 21 februari 2023 antog rådet formellt ändringsförordningen.
Hur finansieras REPowerEU-planen?
Faciliteten för återhämtning och resiliens är den främsta finansieringskällan för REPowerEU. REPowerEU-kapitlen finansieras huvudsakligen genom återstående lån som uppgår till 225 miljarder euro.
EU-länderna måste säkerställa synergier och komplementaritet mellan åtgärder som redan finansieras genom faciliteten för återhämtning och resiliens och initiativ som stöds genom andra nationella fonder eller EU-medel.
EU-länderna kan begära förfinansiering på upp till 20 procent av de medel som tilldelas REPowerEU-kapitlen. Förfinansieringen betalas ut i högst två delbetalningar.
Finansieringen av bidrag på upp till 20 miljarder euro kommer från innovationsfonden (60 procent) och försäljningen av utsläppsrätter från utsläppshandelssystemet (40 procent).
Bidragsbeloppet för varje EU-land fördelas med hjälp av en formel som tar hänsyn till
- sammanhållningspolitiska kriterier
- EU-landets beroende av fossila bränslen
- de ökade investeringspriserna
EU-länderna kan också överföra upp till 5,4 miljarder euro från brexitjusteringsreserven och de sammanhållningspolitiska medlen för att finansiera REPowerEU-åtgärder.
Faciliteten för återhämtning och resiliens
Vilka är de viktigaste resultaten av REPowerEU-planen?
Åtgärder som vidtagits inom ramen för REPowerEU-planen har skyddat EU:s medborgare och företag från energibrist och samtidigt påskyndat omställningen till ren energi och förstärkt EU:s strategiska oberoende. De har också bidragit till att diversifiera energiförsörjningen och energivägarna.
Mer specifikt har EU inom ramen för planen vidtagit åtgärder genom att
- anta åtgärder för att minska efterfrågan på gas
- införa regler för gaslagring
- främja investeringar i förnybar energi
- inrätta påskyndade tillståndsförfaranden för förnybar energi
- underlätta gemensamma gasinköp
Importen av rysk gas minskade dessutom från 45 procent 2021 till 13 procent 2025. Vad gäller övriga fossila bränslen förbjöds all import av ryskt kol efter antagandet av EU:s sanktioner mot Ryssland, och oljeimporten minskade från 27 procent till knappt 3 procent 2025.
För att stoppa den återstående importen av olja och gas från Ryssland lade kommissionen i maj 2025 fram REPowerEU-färdplanen som en uppföljning av REPowerEU-planen. Ett av de viktigaste målen med färdplanen är en ny förordning för att helt stoppa importen av rysk gas till EU.
I december 2025 nådde rådet och parlamentet en preliminär överenskommelse om denna nya förordning och den antogs formellt den 26 januari 2026. Den omfattar ett stegvist förbud mot både LNG och gas i rörledning från Ryssland, med ett fullständigt förbud från och med slutet av 2026 respektive hösten 2027.
Stopp för import av rysk energi
Läs mer
Hur hanterade EU energikrisen 2022?
Så gör EU energin grönare
Varifrån kommer EU:s gas? (Infografik)
Senast ändrad: 26 januari 2026