Skip to content

Hälsorisker med passiv rökning och andrahandsaerosoler

EU uppmuntrar medlemsländerna att uppdatera och utvidga den befintliga lagstiftningen om rök- och aerosolfria miljöer.

Tobaksbruk och passiv rökning

Tobak är fortfarande en av de främsta orsakerna till förtida dödsfall som kan förebyggas och den främsta riskfaktorn för cancer, med vart fjärde cancerdödsfall i EU, Island och Norge kopplat till rökning.

Andrahandsrökning, även kallad passiv rökning, medför allvarliga hälsorisker för icke-rökare. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) kan minst 69 av de 7 000 föreningarna i tobaksrök orsaka cancer, och många är giftiga.

Även om den fulla inverkan på hälsan av andrahandsaerosoler som avges av upphettade tobaksprodukter ännu inte är säkerställd, tyder forskningen på potentiella skador, särskilt på hjärt- och lunghälsan, inbegripet andningsproblem och astma.

Omkring 31 procent av européerna uppskattas utsättas för passiv tobaksrök hemma, på arbetsplatsen, under fritidsaktiviteter, vid utbildningsinstitutioner eller i offentliga miljöer, medan nästan en fjärdedel (24 procent) av EU:s befolkning i åldern 15 år och uppåt är rökare, enligt en färsk studie från EU-kommissionen.

Enligt en Eurobarometerundersökning från mars 2009 var 84 procent av EU-medborgarna för rökförbud på kontor och andra inomhusarbetsplatser, 79 procent var för rökförbud på restauranger, och 61 procent var för rökfria barer och pubar.

Hälsofördelar med lagstiftning om rökfria miljöer

Studier från EU:s medlemsländer visar på hälsofördelarna med lagstiftning om rökfria miljöer, i enlighet med rådets rekommendation om rökfria miljöer från 2009.

Dessa fördelar omfattar en betydande minskning av antalet hjärtattacker hos befolkningen i allmänhet, såsom konstaterats i Italien, och färre sjukhusinläggningar på grund av hjärtattacker och andra akuta kranskärlsproblem i länder som Tyskland och Italien.

Danmark, Italien och Malta rapporterade också minskad sjuklighet bland allmänheten.

I Irland observerades en snabb minskning av luftvägssjukdomar, och i Sverige har lagstiftningen om rökfria miljöer lett till betydande minskningar av luftvägssymptom och sensoriska symptom, särskilt bland anställda i spellokaler.

Malta rapporterade en minskning av den årliga dödligheten bland allmänheten på grund av minskad exponering för passiv rökning.

Skydd av Europas befolkning

EU:s mål är att bättre skydda medborgarna, särskilt barn och ungdomar, från passiv rökning och andrahandsaerosoler.

Den 3 december 2024 antog rådet en uppdaterad rekommendation om rök- och aerosolfria miljöer, som ska minska exponeringen för skadliga utsläpp på offentliga platser, transporter och arbetsplatser.

Medlemsländerna uppmanas också att inkludera nya produkter som e-cigaretter och upphettad tobak i sina befintliga regler.

I rekommendationen rekommenderas medlemsländerna att

  • utöka politiken för rök- och aerosolfria miljöer till att omfatta centrala utomhusmiljöer som lekplatser, nöjesfält och transportnav
  • utvidga dessa bestämmelser till att omfatta nya tobaksprodukter, som e-cigaretter och upphettad tobak, som i allt högre grad används av ungdomar

Uppdateringen är i linje med kommissionens initiativ om en tobaksfri generation senast 2040 – en del av Europas plan mot cancer – som syftar till att minska tobaksanvändningen i EU från 25 procent 2021 till under 5 procent 2040.

Passiv rökning är kopplad till andnings- och hjärt- och kärlproblem

Vuxna och barn som exponeras för passiv rökning andas in många av de cancerframkallande ämnen som rökare andas in.

Passiv rökning kan orsaka lungcancer hos människor som aldrig har rökt, och kan också kopplas till andra cancerformer hos vuxna (t.ex. bröstcancer) och barn.

Personer som andas in passiv rök löper 25–30 procent större risk att drabbas av hjärtsjukdom och upp till 16 procent större risk att drabbas av cancer.

Enligt WHO uppgår antalet dödsfall i världen till följd av passiv rökning till över 1,2 miljoner per år. De vanligaste dödsorsakerna illustreras i diagrammet nedan.

Textversion

Detta diagram visar antalet dödsfall per år i världen till följd av exponering för passiv rökning, uppdelat efter specifika sjukdomar. Varje sjukdomstyp förtecknas tillsammans med motsvarande antal dödsfall.

  • ischemisk hjärtsjukdom: 414 640 dödsfall
  • slaganfall 280 052 dödsfall
  • KOL: 266 124 dödsfall
  • infektioner i nedre luftvägarna: 151 938 dödsfall
  • cancer i luftrör och bronker och lungcancer: 97 910 dödsfall
  • bröstcancer: 7 518 dödsfall

Fler än 1 av 4 dödsfall orsakade av passiv rökning gäller barn

Diagrammet visar den procentuella fördelningen mellan kvinnor, män och barn (under 15 år) av de årliga globala dödsfallen till följd av passiv rökning.

Textversion

Cirkeldiagrammet visar hur procentandelen dödsfall på grund av passiv rökning är fördelad:

  • Kvinnor: 47 procent
  • Barn: 28 procent
  • Män: 25 procent

1 av 4 personer i EU är rökare

En Eurobarometerundersökning om tobaksbruket i EU, som offentliggjordes i juni 2024, visade att 24 procent av de tillfrågade röker cigaretter, cigarrer, cigariller eller pipor, medan 20 procent inte längre röker och 56 procent aldrig har rökt.

Män (28 procent) är mer benägna att röka än kvinnor (21 procent), och flest personer är i åldern 25–39 år (32 procent), följt av 44–54 (28 procent) och 15–24 (22 procent).

Bulgarien, Grekland och Kroatien har högst andel rökare

Den här kartan visar andelen rökare i EU, inklusive före detta rökare.

Textversion

Diagrammet visar rökvanorna i de 27 EU-länderna:

  • Belgien: 21 procent är aktiva rökare, 21 procent brukade röka men har slutat och 58 procent har aldrig rökt.
  • Bulgarien: 37 procent är aktiva rökare, 18 procent brukade röka men har slutat och 45 procent har aldrig rökt.
  • Tjeckien: 23 procent är aktiva rökare, 21 procent brukade röka men har slutat och 56 procent har aldrig rökt.
  • Danmark: 14 procent är aktiva rökare, 27 procent brukade röka men har slutat och 59 procent har aldrig rökt.
  • Tyskland: 24 procent är aktiva rökare, 18 procent brukade röka men har slutat och 58 procent har aldrig rökt.
  • Estland: 25 procent är aktiva rökare, 25 procent brukade röka men har slutat och 50 procent har aldrig rökt.
  • Irland: 16 procent är aktiva rökare, 18 procent brukade röka men har slutat och 66 procent har aldrig rökt.
  • Grekland: 36 procent är aktiva rökare, 21 procent brukade röka men har slutat och 43 procent har aldrig rökt.
  • Spanien: 24 procent är aktiva rökare, 24 procent brukade röka men har slutat och 52 procent har aldrig rökt.
  • Frankrike: 27 procent är aktiva rökare, 24 procent brukade röka men har slutat och 49 procent har aldrig rökt.
  • Kroatien: 35 procent är aktiva rökare, 17 procent brukade röka men har slutat och 48 procent har aldrig rökt.
  • Italien: 24 procent är aktiva rökare, 15 procent brukade röka men har slutat och 61 procent har aldrig rökt.
  • Cypern: 29 procent är aktiva rökare, 14 procent brukade röka men har slutat och 57 procent har aldrig rökt.
  • Lettland: 33 procent är aktiva rökare, 18 procent brukade röka men har slutat och 49 procent har aldrig rökt.
  • Litauen: 29 procent är aktiva rökare, 22 procent brukade röka men har slutat och 49 procent har aldrig rökt.
  • Luxemburg: 19 procent är aktiva rökare, 24 procent brukade röka men har slutat, 56 procent har aldrig rökt och 1 procent vet inte.
  • Ungern: 26 procent är aktiva rökare, 14 procent brukade röka men har slutat och 60 procent har aldrig rökt.
  • Malta: 22 procent är aktiva rökare, 17 procent brukade röka men har slutat och 61 procent har aldrig rökt.
  • Nederländerna: 11 procent är aktiva rökare, 34 procent brukade röka men har slutat och 55 procent har aldrig rökt.
  • Österrike: 32 procent är aktiva rökare, 22 procent brukade röka men har slutat och 46 procent har aldrig rökt.
  • Polen: 27 procent är aktiva rökare, 14 procent brukade röka men har slutat och 59 procent har aldrig rökt.
  • Portugal: 21 procent är aktiva rökare, 11 procent brukade röka men har slutat och 68 procent har aldrig rökt.
  • Rumänien: 34 procent är aktiva rökare, 8 procent brukade röka men har slutat och 58 procent har aldrig rökt.
  • Slovenien: 24 procent är aktiva rökare, 21 procent brukade röka men har slutat och 55 procent har aldrig rökt.
  • Slovakien: 27 procent är aktiva rökare, 19 procent brukade röka men har slutat och 54 procent har aldrig rökt.
  • Finland: 15 procent är aktiva rökare, 31 procent brukade röka men har slutat och 54 procent har aldrig rökt.
  • Sverige: 8 procent är aktiva rökare, 36 procent brukade röka men har slutat och 56 procent har aldrig rökt.
  • EU-genomsnittet: 24 procent är aktiva rökare, 21 procent brukade röka men har slutat, 56 procent har aldrig rökt och 0,02 procent vet inte.

Nya tobaksprodukter och andra produkter

Nya tobaksprodukter och liknande produkter som e-cigaretter och upphettade tobaksprodukter ökar risken för nikotinberoende och kan uppmuntra bruket av traditionella tobaksprodukter.

Enligt WHO imiterar upphettade tobaksprodukter och e-cigaretter rökandet av traditionella cigaretter.

Även om nya tobaksprodukter och liknande produkter ofta marknadsförs som säkrare alternativ till cigaretter, innehåller utsläppen från dem skadliga och beroendeframkallande föreningar och kemikalier, till exempel nikotin, som användare andas in.

Nikotin är beroendeframkallande och kan dessutom ha skadliga hälsoeffekter, bland annat på hjärnans utveckling hos barn och ungdomar.

3 procent av alla i EU använder e-cigaretter

Diagrammet visar den rapporterade användningen av e-cigaretter bland de svarande i de 27 EU-länderna.

Textversion

Diagrammet visar den rapporterade användningen av e-cigaretter bland de svarande i de 27 EU-länderna.

Uppgifterna är indelade i följande kategorier: använder för närvarande e-cigaretter, brukade använda e-cigaretter men har slutat, testade e-cigaretter en eller två gånger, har aldrig använt e-cigaretter, och vet inte.

1. Nuvarande bruk:

  • I EU använder i genomsnitt 3 procent av de svarande för närvarande e-cigaretter.
  • Irland har den högsta andelen nuvarande användare av e-cigaretter (9 procent), medan Malta och Sverige har den lägsta andelen (1 procent).

2. Tidigare bruk:

  • I genomsnitt använde 3 procent av de svarande tidigare e-cigaretter men har slutat.
  • Polen har den högsta andelen tidigare användare av e-cigaretter (9 procent), medan Rumänien och Slovenien har den lägsta andelen (1 procent).

3. Testade en eller två gånger:

  • I genomsnitt rapporterade 8 procent av de svarande att de testade e-cigaretter en eller två gånger.
  • Sverige har den högsta andelen personer som testat e-cigaretter (14 procent), medan Slovenien har den lägsta andelen (2 procent).

4. Aldrig använt:

  • Majoriteten av de svarande, i genomsnitt 85 procent, har aldrig använt e-cigaretter.
  • Litauen har den lägsta andelen som aldrig använt (68 procent), medan Rumänien har den högsta andelen (96 procenten).

5. Osäkra:

  • I genomsnitt var 1 procent av de tillfrågade osäkra på om de använt e-cigaretter.
  • Lettland och Litauen har störst andel osäkra (5 procent), medan vissa länder som Irland inte rapporterar någon osäkerhet.

2 procent av alla i EU använder upphettade tobaksprodukter

Diagrammet avser användningen av upphettade tobaksprodukter i EU.

Textversion

Diagrammet handlar om användningen av upphettade tobaksprodukter i EU.

1. Nuvarande bruk

I genomsnitt använder 2 procent av de svarande för närvarande upphettade tobaksprodukter. Bruket varierar från land till land:

  • Mer omfattande bruk observeras i Cypern och Litauen (5 procent) och Spanien (3 procent).
  • I vissa länder, t.ex. Tyskland och Slovenien, är det nuvarande bruket försumbart eller inte rapporterat.

2. Tidigare bruk

Omkring 1 procent av de svarande använde upphettade tobaksprodukter tidigare men har slutat:

  • Detta svar var vanligast i Polen (7 procent).
  • De flesta andra länder rapporterar 1–2 procent i denna kategori.

3. Testade en eller två gånger

I genomsnitt hade 4 procent av svarandena bara testat upphettade tobaksprodukter en eller två gånger:

  • Bulgarien (10 procent), Spanien (10 procent) och Litauen (9 procent) uppvisade det högsta antalet.
  • Det lägsta antalet rapporterades i Tyskland och Slovenien (1–2 procent).

4. Aldrig använt

De allra flesta svarande, i genomsnitt 92 procent, har aldrig använt upphettade tobaksprodukter:

  • Andelen är högst i Tyskland och Nederländerna (96 procent) och är genomgående över 90 procent i många länder, däribland Estland, Irland och Frankrike.
  • Den lägsta andelen icke-användare finns i Lettland (79 procent) och Polen (80 procent).

Osäkerhet

En liten andel (1 procent) av svarandena i EU är osäkra på sitt bruk av upphettade tobaksprodukter:

  • Tyskland och Lettland har flest osäkra användare (4 respektive 6 procent).

Senast ändrad: 3 december 2024