Skip to content

Luftföroreningar i EU: fakta och siffror

Även om vår luft är mycket mindre förorenad nu än för några årtionden sedan dog cirka 280 000 människor i Europa 2023 i förtid på grund av luftföroreningarna.

Jordbruket är den största källan till luftföroreningar i Europa.

EU har en nollföroreningsvision för 2050 och antog nya regler 2024 för att göra det möjligt att förverkliga denna ambition.

Viktiga föroreningar

Till de viktigaste föroreningarna hör

  • fina partiklar (PM2.5) och partiklar (PM10)
  • ammoniak
  • metan
  • ozon
  • kväveoxider
  • svaveldioxid
  • lättflyktiga organiska ämnen utom metan

Vart och ett av dem är skadligt i sig. Vissa reagerar också med varandra genom kemiska processer och blir partiklar eller ozon.

Fina partiklar (PM2,5) orsakar störst skada för Europas befolkning

Fina partiklar är så små att de kan tränga in i lungorna och till och med i blodet och orsaka allvarliga hälsoproblem. De består av fasta partiklar och vätskedroppar av olika storlek.

Damm och pollen kan fortfarande ses med blotta ögat, men förbränningspartiklar är mindre än 2,5 mikrometer (μm). Det motsvarar ungefär storleken på en bakterie.

En mikrometer (μm) är en miljondels meter. Ett människohår har en diameter på cirka 100 μm, vilket är ungefär 30 gånger bredare än den största PM2,5-partikeln.

Diagram som jämför storleken på ett människohår (cirka 100 μm) med storleken på PM10-partiklar (mindre än 10 μm) och PM2.5-partiklar (mindre än 2,5 μm).

Utsläppen av luftföroreningar har minskat sedan 1990

Sedan 1980-talet har EU infört stränga åtgärder för att minska luftföroreningarna, och utsläppen av de viktigaste luftföroreningarna har minskat avsevärt. Mellan 1990 och 2023 minskade utsläppen av PM10, PM2,5, ammoniak, svaveloxider, flyktiga organiska föreningar utom metan och kväveoxider från över 65 miljoner ton till omkring 19 miljoner ton

Textversion

Stapeldiagram som visar utvecklingen när det gäller de sex främsta luftföroreningarna mellan 1990 och 2023: PM10, PM2,5, ammoniak, svaveloxider, lättflyktiga organiska ämnen utom metan och kväveoxider. Utsläppen av samtliga dessa föroreningar minskade avsevärt, från över 65 miljoner ton 1990 till omkring 19 miljoner ton 2023. Svaveloxidutsläppen minskade mest, med nästan 95 %, medan ammoniakutsläppen minskade minst, med endast 36 %.

Men enligt Europeiska miljöbyråns uppgifter för 2023 exponerades över 94 % av EU:s befolkning som lever i städer för koncentrationer av fina partiklar (PM2,5) på nivåer som ligger över Världshälsoorganisationens (WHO) senaste riktlinjer. Exponeringen för andra föroreningar fortsatte också att ligga över de rekommenderade nivåerna.

Varifrån kommer luftföroreningarna?

Jordbruket och energiförbrukningen är de största källorna till luftföroreningar i EU.

Över 60 % av PM2,5-utsläppen härrör från energiförbrukning

Diagrammet visar de olika källornas andel i procent av utsläppen av följande luftföroreningar år 2023: fina partiklar (PM2,5), partiklar (PM10), ammoniak, svaveldioxid, flyktiga organiska föreningar utom metan (NMVOC) och kväveoxider. (Hovra över diagrammet för att se mer data.)

Textversion

Stapeldiagram som visar olika källors procentuella bidrag till utsläppen av följande luftföroreningar: PM2,5, PM10, svaveldioxid, flyktiga organiska föreningar (utom metan), kväveoxider och ammoniak. De sektorer som bidrar mest till luftförorenande utsläpp är följande:

  • PM2,5: energiförbrukning för bostäder, företag och institutioner med 63 %
  • PM10: energiförbrukning för bostäder, företag och institutioner med 43 %
  • svaveldioxid: energiförsörjning med 41 % och tillverknings- och utvinningsindustrin med 36 %
  • lättflyktiga organiska ämnen utom metan: tillverknings- och utvinningsindustrin med 45 %
  • kväveoxider: transporter med 50 %
  • ammoniak: jordbruk med 94 %

PM2,5 släpps antingen ut direkt, huvudsakligen genom förbränning av fossila bränslen eller biomassa, eller uppstår i luften när andra föroreningar, såsom kväveoxider, svaveldioxid eller ammoniak, reagerar med varandra.

Ozon släpps inte ut direkt, utan uppstår när andra föroreningar, främst kväveoxider och flyktiga organiska föreningar, reagerar med solljus och värme.

En betydande minskning av PM2,5-nivåerna i luften kräver därför åtgärder som är inriktade på flera luftföroreningar och flera sektorer, däribland uppvärmning av bostäder, jordbruk, transport, elproduktion och industri.

Hälsokonsekvenser

Varje människa inandas ca 14 kg luft varje dag. Men när vi andas in andas vi också in föroreningar som kommer in i våra lungor och till och med i vårt blodflöde.

Exponering för luftföroreningar kan leda till luftvägssjukdomar, inklusive astma, lungcancer och stroke.

Grafik som visar människokroppens organ och sjukdomar och tillstånd som kan uppstå till följd av luftföroreningar. • hjärnan: huvudvärk, ångest och påverkan på det centrala nervsystemet • huvudet: irritation i ögon, näsa och hals samt andningsbesvär • lungorna: infektioner, astma, nedsatt lungfunktion, kronisk bronkit, lungcancer • hjärtat: hjärt- och kärlsjukdomar • övriga organ: påverkan på levern, mjälten och blodet samt på fortplantningsorganen

Hundratusentals människor dör varje år i förtid i Europa till följd av att de exponeras för föroreningshalter över de nivåer som rekommenderas av Världshälsoorganisationen (WHO).

182 000 dödsfall

Fina partiklar (PM2,5)

34 000 dödsfall

Kvävedioxid (NO2)

63 000 dödsfall

Ozon (O3)

Påverkan på miljön och ekonomin

Luftföroreningarna skadar också ekosystem och växtlighet, med stora ekonomiska kostnader.

Marknära ozon (O3) skadar jordbruksgrödor och skogar genom att bromsa tillväxten och minska avkastningen. De påverkar också den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna.

Under de senaste åren har många EU-länder förlorat mer än 5 % av sin veteavkastning på grund av ozon, enligt Europeiska miljöbyrån.

Kväveoxider (NOX) och ammoniak (NH3) i luften faller ned och blir kvar på land och i vattnet. Höga halter av dessa ämnen kan orsaka eutrofiering – en snabb tillväxt av alger och vattenväxter i floder, sjöar och hav. När dessa växter dör och bryts ned förbrukar de syret i vattnet, vilket skadar fiskar och andra organismer.

Dessa föroreningar bidrar också till försurningen av sötvatten och skogsmark.

År 2023 exponerades nästan 74 % av EU:s ekosystem för kvävehalter som kan leda till eutrofiering, enligt Europeiska miljöbyrån.

Hur ren är luften i din hemstad?

Luftföroreningarna i Europa har minskat avsevärt under de senaste årtiondena, men bilden varierar avsevärt mellan städerna.

År 2024 och 2025 överskred 337 europeiska städer EU:s nya gränsvärde på 10 mikrogram fina partiklar PM2.5 per kubikmeter luft. I en stad – Slavonski Brod i Kroatien – överskreds EU:s tidigare gränsvärde på 25 mikrogram PM2,5 per kubikmeter luft.

I 15 europeiska städer uppmättes PM2,5-koncentrationer under 5 mikrogram per kubikmeter luft:

  • Narva i Estland
  • Kuopio, Tammerfors, Jyväskylä, Uleåborg, Lahtis och Esbo i Finland
  • Reykjavík på Island
  • Tromsø i Norge
  • Faro i Portugal
  • Umeå, Uppsala, Västerås, Södertälje och Örebro i Sverige

Luftföroreningar i europeiska städer

Kartan rangordnar europeiska städer i fem grupper, från mycket låg till mycket hög förorening, utifrån dödlighetsrisken vid långvarig exponering för fina partiklar (PM2,5), kvävedioxid (NO₂) och marknära ozon (O₃).

Håll muspekaren över din stad för att se luftföroreningsnivån och föroreningsvärdena för PM2,5, NO₂ och O₃.

Textversion

Karta som visar europeiska städer, deras föroreningsnivåer med fina partiklar (PM2,5), kvävedioxid och marknära ozon i mikrogram per kubikmeter och deras luftföroreningsnivåer i fem grupper, från mycket låga till mycket höga. Städer i norra och västra Europa tenderar att ha bättre luftkvalitet, medan städer i östra och södra Europa tenderar att ha sämre luftkvalitet.

Läs mer

Ämnen

Senast ändrad: 27 juli 2026