Luftkvalitet

Luftföroreningar i EU

Luftföroreningar är en betydande orsak till sjukdomar och förtida dödsfall i Europa. Särskilt fina partiklar (PM_2,5) kan tränga djupt in i lungorna och blodomloppet och orsakar det högsta antalet förtida dödsfall i Europa.

Under 2022 orsakade luftföroreningar cirka 350 000 förtida dödsfall i Europa, varav 239 000 enbart på grund av PM_2,5. Det är mer än elva gånger fler än antalet dödsoffer i trafikolyckor (20 634 under 2022).

Utsläppen av luftföroreningar i EU har minskat sedan 1990, men föroreningsnivåerna överstiger fortfarande de rekommenderade normerna. Under 2023 exponerades enligt Europeiska miljöbyrån 94 % av invånarna i EU:s städer för PM_2,5-koncentrationer som låg över Världshälsoorganisationens (WHO) senaste riktlinjer för luftkvalitet.

Hur hanterar EU luftföroreningar?

EU har sedan 1980-talet vidtagit stränga åtgärder för att minska luftföroreningarna.

I de viktigaste rättsakterna fastställs

• luftkvalitetsnormer för uteluft (omgivningsluft)
• nationella mål för att minska utsläppen av de viktigaste luftföroreningarna

I oktober 2024 antog Europaparlamentet och rådet ett direktiv med uppdaterade luftkvalitetsnormer i EU. I de nya reglerna fastställs bindande gränsvärden för 2030 som ett steg på vägen mot att uppnå nollföroreningsmålet och bidra till en giftfri miljö i EU senast 2050.

Många andra rättsakter bidrar också till att förbättra luftkvaliteten i EU, till exempel genom regler om växthusgasutsläpp i olika ekonomiska sektorer, Euro 7-normer för fordon och regler om industriutsläpp.

Nya EU-regler om luftkvalitet

Genom det nya EU-direktivet om luftkvalitet ((EU) 2024/2881) har de tidigare luftkvalitetsdirektiven (2004/107/EG och 2008/50/EG) slagits samman och ersatts.

Direktivet stöder den europeiska gröna givens mål att senast 2050 minska luft-, vatten- och markföroreningarna till nivåer som inte längre är skadliga.

EU-länderna måste införliva direktivet i sin nationella lagstiftning senast den 11 december 2026.

De viktigaste ändringarna är

• strängare EU-luftkvalitetsnormer för 2030, som ligger närmare WHO:s riktlinjer från 2021 och återspeglar de senaste vetenskapliga rönen om hur luftföroreningar påverkar hälsan

• en ny rätt för människor att begära ersättning om deras hälsa skadas på grund av att reglerna överträds

• Luftkvalitet: grönt ljus till skärpta EU-normer (pressmeddelande 14.10.2024)

Skärpta luftkvalitetsnormer

I det nya direktivet fastställs strängare luftkvalitetsnormer för 13 föroreningar för 2030, bland annat PM_2,5, PM₁₀, kvävedioxid och ozon. Normen omfattar bland annat utsläppsgränser, skyldigheter för genomsnittlig exponeringsminskning och tröskelvärden för larm.

För fina partiklar (PM_2,5) kommer det årliga gränsvärdet att mer än halveras fram till 2030:

• Tidigare EU-norm: 25 µg/m³
• Ny EU-norm: 10 µg/m³
• WHO:s riktlinje: 5 µg/m³

De strängare gränserna förväntas minska antalet förtida dödsfall med koppling till PM_2,5 med 75 % inom tio år.

Kommissionen måste regelbundet se över vetenskapliga rön för att kontrollera om de reviderade luftkvalitetsnormerna är effektiva när det gäller att skydda hälsan.

På vissa villkor får medlemsländerna begära en förlängning av tidsfristen för att följa gränsvärdena för luftkvalitet.

Tillgång till rättslig prövning och rätt till ersättning

De nya reglerna stärker rätten till ren luft och tillgång till rättslig prövning. Människor och organisationer, inklusive icke-statliga organisationer, med tillräckligt intresse kan ifrågasätta hur direktivet genomförs.

För första gången måste EU-länderna se till att människor kan begära och få ersättning om deras hälsa har skadats till följd av avsiktliga eller försumliga överträdelser av de nationella regler som införlivar direktivet.

Bättre planering och övervakning

Om föroreningsnivåerna överskrider gräns- och målvärdena måste medlemsländerna enligt direktivet upprätta luftkvalitetsfärdplaner och luftkvalitetsplaner. De måste vidta lämpliga åtgärder för att minska föroreningarna och hålla perioden av överskridande så kort som möjligt.

Dessutom skärps genom direktivet kraven på övervakning och modellering av luftkvaliteten. Bättre data kommer att hjälpa myndigheterna att hantera luftkvaliteten, planera förebyggande åtgärder och verkställa reglerna på ett effektivare sätt.

Gränsöverskridande föroreningar och information till allmänheten

Luftföroreningar korsar ofta gränserna, så medlemsländerna måste samarbeta för att identifiera källorna till luftföroreningar och fastställa de åtgärder som krävs för att ta itu med dem samt planera samordnade åtgärder.

De måste också öka insatserna för att informera allmänheten om luftkvaliteten.