Rådet (jordbruk och fiske), 22–23 mars 2021

De viktigaste resultaten

Fiske

Ministrarna diskuterade hur det går i samråden mellan EU och Storbritannien om fastställande av fiskemöjligheterna för 2021 och fiskemöjligheterna för djuphavsbestånd för 2021 och 2022. Eftersom det inte är säkert att parterna når en överenskommelse före slutet av mars (när de preliminära och begränsade fiskemöjligheterna löper ut) enades ministrarna om en beredskapsplanför att förlänga de provisoriska fiskemöjligheterna mellan EU och Storbritannientill och med den 31 juli 2021. Med denna plan säkras oavbruten fiskeverksamhet för EU:s flottor till dess att EU och Storbritannien når en överenskommelse om definitiva fiskemöjligheter för 2021 och, när det gäller djuphavsbestånd, för 2021 och 2022.

I planen fastställs preliminära och begränsade fiskemöjligheter som överensstämmer med de vetenskapliga utlåtandena från Internationella havsforskningsrådet (Ices) för 2021 och ramen för handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Storbritannien.

Beredskapsplanen garanterar att EU:s fiskeflottor kan fortsätta att fiska i sina traditionella fiskevatten även efter mars. Jag hoppas att vi inte kommer att behöva den här planen och att en överenskommelse om fastställande av slutgiltiga fångstbegränsningar mellan EU och Storbritannien är inom räckhåll.

Ricardo Serrão Santos, Portugals minister för marina frågor

Ministrarna välkomnade även det informella avslutandet av samråden mellan EU och Norge och mellan EU och Norge och Storbritannien för att fastställa definitiva fiskemöjligheter i Nordsjön och i Skagerrak och Kattegatt för 2021.

Jordbruk

Beredskap avseende fytosanitära åtgärder som skydd mot växtskadegörare

Ministrarna diskuterade EU:s beredskap avseende fytosanitära åtgärder för att skydda mot växtskadegörare som hotar jordbruket. Mian underströk vikten av att öka medvetenheten om växtskydd och behovet av att tidigt identifiera farliga skadegörare och utrota dem så effektivt som möjligt.

Flera ministrar nämnde att digital kapacitet (t.ex. utveckling av digitala databaser) och innovation kan spela en viktig roll när det gäller att ta itu med nuvarande och framtida utmaningar som rör växtskydd och skadegörare. Ministrarna tog också upp olika sätt att stärka Europas beredskap mot skadegörare, t.ex. genom att utarbeta beredskapsplaner och genomföra strikta gränskontroller.

Användning av biologiska bekämpningsmedel mot skadegörare

Ministrarna höll en offentlig riktlinjedebatt om användningen av biologiska bekämpningsmedel (makroorganismer) mot växtskadegörare. Det rådde enighet bland ministrarna om att biologiska bekämpningsmedel utgör ett hållbart alternativ till kemiska bekämpningsmedel och kan bidra till att vissa mål i den gröna given och strategin från jord till bord uppnås.

Det fanns också ett brett stöd för ordförandeskapets initiativ att lägga fram ett förslag till rådets beslut om att uppmana kommissionen att genomföra en studie om situationen i unionen och om alternativen i fråga om import, utvärdering, produktion och saluföring av biologiska bekämpningsmedel.

Att skydda växter innebär att skydda vår biologiska mångfald, våra grödor, vår livsmedelsproduktion och, i slutändan, våra liv. Tillsammans kan vi vidareutveckla befintliga initiativ och ta vår beredskap till nästa nivå.

Maria do Céu Antunes, Portugals jordbruksminister

Reformpaketet för den gemensamma jordbrukspolitiken

Ordförandeskapet informerade ministrarna om de pågående interinstitutionella förhandlingarna om de tre förordningar som utgör reformpaketet för den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) (för perioden 2023–2027). Ordförandeskapet noterade ministrarnas olika åsikter om flera aspekter av reformpaketet. Ordförandeskapet tänker nu, med förnyad politisk vägledning från ministrarna, sträva efter att komma vidare i de interinstitutionella förhandlingarna, särskilt vid ett ”supertrepartsmöte” fredagen den 26 mars 2021.

Ministrarnas diskussioner om de tre förordningarna handlade bland annat om

• strategiska planer
• den nya genomförandemodellen
• målinriktning av stöd
• styrning av marknaden och exceptionella åtgärder

Strategiska planer

Ministrarna diskuterade utarbetandet av de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Medlemsländerna håller för närvarande på att utforma sina nationella strategiska planer, som också utgår från kommissionens icke rättsligt bindande och landsspecifika rekommendationer.

Ministrarna tackade kommissionen för de landsspecifika rekommendationerna. Många ministrar förklarade att dessa rekommendationer är en bra indikation och utgångspunkt i utformningen av de strategiska planerna. De betonade dock att dessa planer i första hand skulle baseras på nationella prioriteringar, särdrag och swot-analys.

Delegationernas meningar gick isär om i vilken utsträckning målen för den gröna given och från jord till bord-strategins mål ska integreras i de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Några ministrar bad EU-kommissionen att göra en konsekvensbedömning av kopplingen mellan dessa strategier och den gemensamma jordbrukspolitiken.

Den nya genomförandemodellen

Ministrarna upprepade med eftertryck att de föredrar en ny genomförandemodell (i enlighet med förordningen om strategiska planer och den övergripande förordningen) som ger medlemsländerna tillräcklig flexibilitet när det gäller hur de ska utforma sina finansieringsinsatser samtidigt som en förenklad process garanteras. I syfte att förenkla och minska byråkratin motsatte sig många ministrar ett förslag om ett tvåskiktssystem genom vilket både efterlevnads- och prestationsbaserade skyldigheter införs.

Målinriktning av stöd

Ordförandeskapet redogjorde för kompromissförslagen om ett antal olösta frågor, främst rörande den obligatoriska karaktären (eller inte) för bestämmelser, inbegripet definitionerna av ”aktiv jordbrukare” och ”ny jordbrukare”, minskning av stöd (fastställande av tak), stöd till småbrukare och omfördelningsstöd. Det rådde skilda åsikter om de olika bestämmelserna, men flera ministrar lyfte fram behovet av flexibilitet gällande olika åtgärder (oftast frivilliga bestämmelser).

Styrning av marknaden och exceptionella åtgärder

Ordförandeskapet förklarade att rådets och Europaparlamentets ståndpunkter är relativt anpassade i frågor som rör vin och geografiska beteckningar, men att de går isär när det gäller marknadsstyrning och krisåtgärder. Ministrarna uppmanade ordförandeskapet att inte frångå de principer som man enats om och som ingår i rådets allmänna riktlinje (som antogs i oktober 2020) och respektera EU:s WTO-åtaganden under de pågående interinstitutionella förhandlingarna. De visade också en vilja att närma sig parlamentet i vissa frågor.

Övriga frågor

EU:s skogsstrategi efter 2020

Den österrikiska delegationen uttryckte, med stöd från elva medlemsländer, sin oro över hur olika initiativ inom ramen för EU:s gröna giv behandlar skogsaspekter och eventuellt föregriper tillämpningsområdet för EU:s kommande skogsstrategi efter 2020. En majoritet av ministrarna betonade behovet av att främja ett hållbart skogsbruk och skogens mångsidiga roll i EU:s skogsstrategi. De uppmanade också kommissionen att erkänna skogens bidrag till att begränsa klimatförändringarna i EU:s kommande skogsstrategi efter 2020.

Förslag för att förenkla genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken

Den franska delegationen lade på 14 medlemsländers vägnar fram ett icke-officiellt dokument om begränsning av den administrativa bördan i den nya gemensamma jordbrukspolitiken med specifika förslag om den nya genomförandemodellen, innehållet i de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken, delegerade akter m.m.

Covidkrisen och vinsektorn

Den spanska delegationen informerade tillsammans med 13 medlemsländer ministrarna om behovet av ytterligare medel för att stödja vinsektorn, som har påverkats av covidkrisen och av amerikanska tullar.