Informell videokonferens med jordbruks- och fiskeministrarna, 25 januari 2021

De viktigaste resultaten

Ministrarna träffades för ett informellt videomöte som varade en hel dag. Under mötet behandlades en rad frågor, däribland vägledning för inledande av formella bilaterala samråd mellan EU och Storbritannien om fastställande av fiskemöjligheter för 2021 (och för vissa bestånd för 2022), effekterna av och utsikterna för den senaste handelsutvecklingen inom jordbrukssektorn i EU och det aktuella läget när det gäller de interinstitutionella förhandlingarna om reformpaketet för den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2020.

Det portugisiska ordförandeskapet inledde mötet med en presentation av sina prioriteringar; ett huvudmål är att under våren slutföra förhandlingarna om reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Ordförandeskapet redogjorde också för andra prioriteringar på jordbruksområdet (strategin för landsbygdsutveckling, rådets beslut om hållbar användning av bekämpningsmedel och en överenskommelse om EU:s prioriteringar inför FN:s toppmöte om livsmedelssystem) och på fiskeområdet (komma överens om de viktigaste fiskemöjligheterna med Storbritannien och Norge, slutföra lagstiftningsarbetet med den nya Europeiska havs- och fiskerifonden och enas om en allmän riktlinje om översynen av kontrollsystemet).

Fiske

Ministrarna diskuterade sina prioriteringar inför inledandet av formella bilaterala samråd mellan EU och Storbritannien om fastställandet av definitiva fiskemöjligheter för 2021 för de gemensamt förvaltade bestånden (och, för djuphavsbestånd, för 2021 och 2022). De stödde också ordförandeskapets inledande vägledning till EU-kommissionen som kommer att leda samråden, och framhöll behovet av att respektera principerna för den gemensamma fiskeripolitiken. En viktig prioritering för ministrarna var att så snart som möjligt skapa visshet för EU:s fiskarsamhällen och främja sektorns miljömässiga, ekonomiska och sociala hållbarhet. Ministrarna efterlyste också tydlighet och öppenhet från EU-kommissionens sida under samråden och pekade på behovet av att vara fullt informerad och delaktig under hela processen och på olika nivåer.

Vissa medlemsstater uttryckte också oro över det ensidiga beslut som Norge nyligen fattat om kvoter för vissa gemensamma bestånd, och man manade till ett snabbt slutförande av förhandlingarna mellan EU och Norge om fiskemöjligheterna.

Samråden mellan EU och Storbritannien om fiskemöjligheterna för 2021 är en historisk händelse. Det är första gången som vi genomför handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Storbritannien. Vi vill staka ut rätt väg för ett avtal som sätter hållbarhet i centrum och säkerställer försörjningen för våra fiskarsamhällen.

Ricardo Serrão Santos, Portugals minister för marina frågor

Jordbruk

Under eftermiddagen förde ministrarna diskussioner utifrån en föredragning av kommissionen om den senaste utvecklingen inom den internationella handeln och vilken inverkan den har på EU:s jordbruksbaserade livsmedelssektor. Flera ministrar framhöll behovet av lika villkor i EU:s handelsavtal, t.ex. med Mercosur, för att säkerställa att europeiska jordbrukare behandlas rättvist. Många av ministrarna betonade vikten av att endast importera jordbruks- och livsmedelsprodukter från länder utanför EU om de uppfyller EU:s höga miljö- och hållbarhetsstandarder. Ministrarna välkomnade också avtalet mellan EU och Storbritannien och den icke-tariffära status som gäller för jordbruksprodukter, och framhöll behovet av att noga övervaka genomförandet av avtalet för att säkerställa säkerhet och stabilitet inom sektorn, bl.a. i frågor som exempelvis rör geografiska beteckningar. Ministrarna pekade också på de nya perspektiv och möjligheter som maktskiftet i USA för med sig, särskilt när det gäller att minska spänningarna i handeln.

Dessutom gav EU-kommissionen en kort översikt över uppdateringen av 2016 års studie som gjorts av Gemensamma forskningscentrumet (JRC), och som återspeglar de senaste avtal som EU förhandlat fram, t.ex. avtalen med Mercosur, Kanada, Japan, Vietnam och Mexiko. De första resultaten bekräftade att EU:s jordbrukssektor kan dra nytta av EU:s handelsagenda (genom olika prognosscenarier). Ministrarna välkomnade de preliminära slutsatserna men konstaterade att man behöver motta studien tidigare och analysera den mer i detalj för att man ska kunna diskutera den vid ett kommande ministermöte.

Ordförandeskapet informerade också ministrarna om det aktuella läget i förhandlingarna om reformpaketet för den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2020 och meddelade att flera politiska och tekniska möten har planerats för att en överenskommelse ska kunna nås våren 2021. Bland de främsta punkterna var den nya genomförandemodellen, miljöstrukturen och miljönormerna, handeln med länder utanför EU, undantagsåtgärder på marknaden med mera. Ministrarna uppmanade i allmänhet ordförandeskapet att hålla fast vid rådets allmänna riktlinje (enligt överenskommelsen från oktober 2020) under de interinstitutionella förhandlingarna, även mot bakgrund av den mycket omdebatterade miljöstrukturen för reformen, även om några ministrar uttryckte stöd för vissa av Europaparlamentets ändringar. Ministrarna påtalade på nytt behovet av att förenkla regelverket, göra en avvägning vad gäller miljömässiga och socioekonomiska effekter och nå en överenskommelse så tidigt som möjligt med utgångspunkt i ett resultatinriktat system.

• EU:s gemensamma jordbrukspolitik efter 2020 (bakgrund)

Att nå en överenskommelse i förhandlingarna om reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken i vår är en absolut prioritering för vårt ordförandeskap. Vi planerar att bygga vidare på det hårda arbete som lagts ned av föregående ordförandeskap och dra nytta av deras framgångar för att uppnå detta. Rådets allmänna riktlinje är fortsatt vår vägledning i förhandlingarna. Det är en balanserad text som kommer att hjälpa oss att nå en välavvägd överenskommelse. Jordbruket är en av nycklarna till att frigöra och påskynda effekterna av EU:s planer för återhämtning och digitalisering. Maria do Céu Antunes, Portugals jordbruksminister

Andra frågor som diskuterades (under Övriga frågor) var följande: i) information från den kroatiska delegationen om konsekvenserna för jordbrukssektorn och vissa landsbygdsområden i Kroatien av den jordbävning som nyligen drabbade landet, åtföljd av en begäran till kommissionen om att visa flexibilitet och aktivera alla tillgängliga åtgärder för att bidra till återhämtningen, och ii) en uppmaning från den slovenska delegationen (med stöd av 13 medlemsländer) om att införa åtgärder på EU-nivå för att hjälpa grisköttssektorn att återhämta sig efter kraftiga prisfall till följd av coronapandemin.