Ekofinrådet, 8 november 2019, 8 november 2019

De viktigaste resultaten

Klimatfinansiering

Rådet antog slutsatser om klimatfinansiering inför COP25, FN:s klimatkonferens, som ska hållas i Madrid den 2–13 december 2019.

EU har än en gång visat att vi är fast beslutna att möta klimatutmaningarna. Sedan 2013 har vi mer än fördubblat våra ekonomiska bidrag för att hjälpa utvecklingsländer att minska sina utsläpp av växthusgaser och hantera klimatförändringarnas konsekvenser. Mika Lintilä, Finlands finansminister

EU och medlemsländerna är fortfarande den största givaren av offentlig klimatfinansiering. Deras totala bidrag uppgick till 21,7 miljarder euro 2018, en ökning från 20,4 miljarder euro 2017.

• Klimatfinansiering: EU:s och medlemsländernas bidrag ökade till 21,7 miljarder euro 2018 (pressmeddelande 8.11.2019)

Beskattning

Beskattning av den digitala ekonomin

Ministrarna bedömde hur arbetet under Finlands ordförandeskap har fortlöpt i fråga om de pågående diskussionerna i OECD om de skatteutmaningar som uppstår på grund av digitaliseringen av ekonomin. De diskuterade hur arbetet skulle tas vidare under de kommande månaderna.

Av diskussionen framgick att det fanns stöd för ordförandeskapets föreslagna riktning, så rådets förberedande organ kommer att fortsätta arbetet utifrån den. Ministrarna framhöll också behovet av att säkerställa att olika lösningar på internationell nivå är förenliga med EU-rätten och att man noggrant analyserar vilka konsekvenser de kan få.

Utvecklingen inom OECD följer två arbetslinjer:

• Inom pelare 1 undersöker man regler för omfördelning av digitaliserade företags vinster genom att fastställa nya regler för var skatt ska betalas och vilken andel av vinsten som ska beskattas i en viss jurisdiktion.
• Inom pelare 2 tittar man på hur ett system ska kunna utformas som kan säkerställa att företag som är verksamma internationellt åtminstone betalar en miniminivå av skatt. Målet är att skydda ländernas skattebas från urholkning och överföring av vinster.

Under de senaste månaderna har arbetet inom OECD intensifierats och organisationen hoppas på att nå en politisk överenskommelse om den övergripande strukturen för reformerna senast i januari 2020 och på att kunna lägga fram en slutrapport före utgången av år 2020.

• Ordförandeskapets lägesrapport om beskattning av den digitala ekonomin (28.10.2019)
• Beskattning av den digitala ekonomin (bakgrund)

Momsregler

I dag enades rådet om två reformer av befintliga momsregler.

Den första reformen gäller upptäckten av skattebedrägerier i gränsöverskridande e-handel. De nya reglerna gör det möjligt för medlemsländerna att på ett harmoniserat sätt samla in uppgifter som betaltjänstleverantörer, t.ex. banker, gör elektroniskt tillgängliga. Dessutom ska ett nytt centralt elektroniskt system inrättas för lagring av betalningsinformation och vidare behandling av dessa uppgifter av handläggare på myndigheter i medlemsländerna.

• E-handel: rådet når preliminär överenskommelse om nya regler för utbyte av uppgifter om momsbetalningar (pressmeddelande 8.11.2019)

Den andra reformen gäller momsregler för småföretag. Genom de nya reglerna ska den administrativa bördan för småföretag minskas och deras kostnader för att följa bestämmelserna sänkas. Dessutom ska reglerna bidra till ett skatteklimat som är gynnsamt för små och medelstora företag som vill växa och idka gränsöverskridande handel.

• Moms: rådet når preliminär överenskommelse om förenklade regler för småföretag (pressmeddelande 8.11.2019)

Punktskatter

Rådet har nått en preliminär överenskommelse om åtgärder som ska stärka förutsättningarna för företag som handlar med punktskattebelagda varor genom ytterligare förbättring av villkoren för rättvis konkurrens och minskning av företagens administrativa börda.

Rådet enades om

• ett direktiv om allmänna regler för punktskatt
• en förordning om administrativt samarbete vad gäller innehållet i elektroniska register

Punktskatter är indirekta skatter på försäljning eller användning av vissa produkter, t.ex. tobak eller energi. Intäkterna från dessa skatter går i sin helhet till det land där de betalas. Sedan 1992 har EU-länderna gemensamma regler, så att punktskatten överallt i EU tillämpas på samma sätt och på samma produkter.

• Punktskatter: överenskommelse om moderniserat regelverk för punktskattebelagda varor (pressmeddelande 8.11.2019)

Rådet nådde dessutom en allmän riktlinje, utan diskussion, om ett undantag från moms och punktskatt för försvarsinsatser inom unionen.

• Rådets allmänna riktlinje om punktskatt på försvarsområdet (24.10.2019)

Ministrarna diskuterade också en reform av utformningen av punktskatt på alkohol och alkoholhaltiga drycker. Förhandlingarna gick avsevärt framåt men ministrarna kunde ändå inte enas om texten. Rådet kommer att fortsätta sitt arbete på teknisk nivå med sikte på att nå en kompromiss som alla medlemsländer kan godta i december.

• Punktskatter: överenskommelse om moderniserat regelverk för punktskattebelagda varor (pressmeddelande 8.11.2019)

Ny ledamot i ECB:s direktion

Rådet utfärdade en rekommendation till Europeiska rådet om att utnämna Isabel Schnabel till ersättare för Sabine Lautenschläger i Europeiska centralbankens direktion. Isabel Schnabel är professor vid Bonns universitet och ledamot i det tyska rådet av ekonomiska experter.

Europeiska rådet väntas fatta ett formellt beslut om utnämningen i slutet av året, efter samråd med Europaparlamentet och ECB-rådet.

• ECB:s direktion: Eurogruppen stöder Isabel Schnabels kandidatur (pressmeddelande från Eurogruppen 7.11.2019)
• ECB:s direktion – utnämning (infografik)

Stablecoins

Ordförandeskapet informerade ministrarna om ett utkast till gemensamt uttalande från rådet och kommissionen om så kallade stablecoins, som Ekofinrådet ska enas om i december.

• Utkast till gemensamt uttalande från rådet och kommissionen om stablecoins (6.11.2019)

  Resursen finns för närvarande bara på följande språk:

  EN

Gemensam utbildningsdebatt med utbildningsministrarna

På grundval av ordförandeskapets diskussionsunderlag höll finansministrarna och utbildningsministrarna en offentlig debatt om ämnet ”En stark ekonomisk bas för Europa: att eftersträva ändamålsenlighet, effektivitet och kvalitet i utbildningen”. Detta var första gången finansministrarna och utbildningsministrarna fick tillfälle att utbyta åsikter om vikten av humankapital som grunden för Europas välstånd. Diskussionen kretsade kring Europeiska rådets ambitioner att öka investeringarna i människors kompetens och utbildning.

• Diskussionsunderlag från ordförandeskapet ”En stark ekonomisk bas för Europa” (25.10.2019)

För mer information, se utbildningsrådets mötessida.

• Utbildningsrådet, 8 november 2019

Ministrarna antog också rådsslutsatser om EU-statistik, tog del av den europeiska finanspolitiska nämndens föredragning om sin årsrapport för 2019 och informerades om aktuella internationella möten (G20:s finansmöte den 17–18 oktober och IMF:s årliga möten den 14–20 oktober i Washington DC).