Skip to content

Beskattning av den digitala ekonomin

Skatteregler för den digitala ekonomin som bygger på principerna om god förvaltning på skatteområdet kan bidra till tillväxt och till genomförandet av den gröna och digitala omställningen.

Varför behövs en rättvis beskattning av den digitala ekonomin?

Den digitala ekonomin har medfört många fördelar för både människor och företag. Samtidigt har utvecklingen av vissa digitala verksamheter och nya affärsmodeller blivit en allt större utmaning för skattesystemen. Det är viktigt att alla sektorer i våra ekonomier betalar en skälig andel av skatterna och bidrar till att våra samhällen fungerar väl.

De nuvarande reglerna för internationell beskattning utformades för företag med fysisk närvaro i ett land. Den ökande digitaliseringen av ekonomierna innebär skatteutmaningar, såsom minskade skatteintäkter på grund av missbruk av regelverket, skatteflykt och skatteundandragande. Skattereglerna måste därför uppdateras på lämpligt sätt.

Med framväxten av ny teknik och nya affärsmodeller finns det många digitala företag som

  • har användare och kunder i ett land där de inte har någon fysisk närvaro
  • genererar vinst genom samverkan med användare och kunder, med hjälp av deras data och bidrag till verksamheten

Eftersom skattereglerna fortfarande förutsätter fysisk närvaro beskattas vinster från digital verksamhet ofta inte i en marknadsjurisdiktion (det land där användarna och konsumenterna befinner sig).

EU:s arbete för ett rättvist skattesystem för den digitala ekonomin

Global reform av de internationella reglerna om företagsbeskattning

EU:s lagstiftning om bolagsskatteregler är nära kopplad till och drivs av insatser för att hitta globala lösningar. G20 och OECD har fört förhandlingar om internationell digital beskattning i syfte att nå samförstånd om en långsiktig global lösning.

Arbetet utförs huvudsakligen av det inkluderande ramverket G20/OECD mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS). Initiativet omfattar redan cirka 140 länder och jurisdiktioner.

Den 8 oktober 2021 nådde man inom OECD:s/G20:s inkluderande ramverk mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS) en överenskommelse om en reform av de internationella reglerna för vinstbeskattning av multinationella företag. Denna överenskommelse fastställs i uttalandet om en tvåpelarlösning för att möta de utmaningar på skatteområdet som följer av digitaliseringen av ekonomin, även kallat uttalandet från oktober 2021 från OECD/G20:s inkluderande ramverk mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS).

Samtliga EU:s medlemsländer uttryckte sitt stöd för detta uttalande, både som medlemmar i det inkluderande ramverket och i Ekofinrådet och Europeiska rådet.

Uttalandet från oktober 2021 från OECD:s/G20:s inkluderande ramverk mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster innehåller en tvåpelarlösning.

Den första pelaren består av regler och arrangemang som gör det möjligt att omfördela beskattningsrätten mellan de jurisdiktioner där de största och mest lönsamma multinationella koncernerna har sin andel av marknaden och genererar vinst.

Den andra pelaren omfattar i huvudsak regler om effektiv minimibeskattning av de största multinationella koncernerna, som syftar till att minska möjligheterna till urholkning av skattebasen och överföring av vinster. Det syftar också till att säkerställa att den överenskomna globala minimisatsen för bolagsskatt – 15 % – betalas.

Första pelaren: omfördelning av beskattningsrätten

Det viktigaste förväntade resultatet av den första pelaren är en multilateral konvention som kommer att göra det möjligt för parterna att utöva (eller ”omfördela”) en ny beskattningsrätt (”belopp A”).

Texten kommer att omfatta många olika regler om

  • tillämpningsområde, förbindelse, skattebas
  • regler om inkomstkällor för undanröjande av dubbelbeskattning
  • förebyggande och lösning av tvister
  • avskaffande och frysning av ensidiga åtgärder (såsom nationell beskattning av den digitala ekonomin)
  • konventionens ikraftträdande

Belopp B i första pelaren kommer att öka skattesäkerheten genom att skapa standardiserade riktmärken för internprissättning för gemensamma transaktionstyper.

Andra pelaren: faktisk minimibeskattning

Arbetet med den andra pelaren har gått snabbare än med den första pelaren. OECD:s modellregler Tax Challenges Arising from the Digitalisation of the Economy – Global Anti-Base Erosion Model Rules (Pillar Two) godkändes den 14 december 2021 av OECD/G20:s inkluderande ramverk mot BEPS. Alla medlemsländer har åtagit sig att följa dessa regler.

Effektiv minimibeskattning, som utgör kärnan i den andra pelaren, bygger på två huvudregler, även kallade globala modellregler mot urholkning av skattebasen (GloBE-modellreglerna):

  • regeln om inkomstinkludering (IIR-regeln)
  • regeln om kompensation för bortfall i skattebetalning (UTPR-regeln)

Syftet med dessa regler är att säkerställa att vinster som görs av multinationella koncerner med en omsättning på minst 750 miljoner euro beskattas med en effektiv skattesats på minst 15 %.

Reglerna inom den andra pelaren införlivades i EU-lagstiftningen genom rådets direktiv av den 15 december 2022 om säkerställande av en global minimiskattenivå för multinationella koncerner och storskaliga nationella koncerner i EU.

Slutförande av de två pelarna

Vid sitt möte den 10–11 juli 2023 gjorde det inkluderande ramverket för urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS) ytterligare framsteg med de återstående delarna av tvåpelarprojektet. Som en av de viktigaste punkterna bekräftades det att det slutliga avtalet om och undertecknandet av den multilaterala konventionen väntas ske i slutet av 2023.

EU:s skattepolitik för den digitala ekonomin

EU arbetar på flera områden för att se till att de nuvarande skattereglerna är anpassade till digitaliseringen. Dessa frågor har varit en av de viktigaste prioriteringarna sedan 2017.

I mars 2018 föreslog EU-kommissionen nya regler för att säkerställa en rättvis beskattning av digital verksamhet i EU, vilket också främjar tillväxt. Kommissionens förslag är nu på is, mot bakgrund av att förhandlingarna inom det inkluderande ramverket G20/OECD fortskrider. Om en global lösning och överenskommelse nås i dessa förhandlingar och genomförs på ett effektivt sätt skulle förslagen bli föråldrade.

2018 års paket om digital beskattning bestod av två lagstiftningsförslag för att

  • reformera bolagsskattereglerna i syfte att beskatta vinster där företag har en betydande digital närvaro
  • att utveckla en tillfällig skatt på intäkter från digitala tjänster (skatt på digitala tjänster)

Administrativt samarbete om utbytet av skatterelaterad information

En av de viktigaste byggstenarna i EU:s skattepolitik är administrativt samarbete genom utbyte av skatterelaterad information mellan medlemsländerna. Detta bidrar till en effektiv uppbörd av intäkter.

Digitaliseringen av ekonomin medför särskilda utmaningar, eftersom vissa typer av information om intäkter eller inkomster från digital ekonomisk verksamhet kanske inte är tillgänglig för de nationella skattemyndigheterna.

För att komma till rätta med detta problem, och i linje med globalt överenskomna standarder, utvidgar EU omfattningen av det administrativa samarbetet genom riktade ändringar av direktivet om administrativt samarbete i fråga om beskattning (DAC).

I mars 2021 antog rådet nya regler (DAC7) enligt vilka medlemsländernas skattemyndigheter från och med 2023 automatiskt utbyter information om säljares inkomster på digitala plattformar. Detta hjälper till att

  • förhindra skatteundandragande och skatteflykt i samband med verksamhet på sådana plattformar
  • stärka skatterättvisan
  • främja lika villkor för plattformarna såväl som för deras säljare

Den 17 oktober 2023 antog rådet ett direktiv med nya ändringar av DAC-reglerna (DAC8). Ändringarna gällde främst

  • rapportering och automatiskt utbyte av upplysningar om intäkter från transaktioner med kryptotillgångar
  • utbytet av information om förhandsbesked i skattefrågor för de allra rikaste (fysiska personer med stor nettoförmögenhet)

Syftet var att stärka det administrativa samarbetet mellan skatteförvaltningarna och att utvidga registrerings- och rapporteringsskyldigheterna.

DAC8-reglerna omfattar ytterligare kategorier av tillgångar och inkomster, såsom kryptotillgångar. Skattemyndigheterna måste automatiskt utbyta information som tillhandahålls genom rapportering från leverantörer av kryptotillgångstjänster. Hittills har det varit svårt för medlemsländernas skattemyndigheter att säkerställa efterlevnad av skattereglerna på detta specifika område. Eftersom kryptotillgångar är decentraliserade och lätta att handla med över gränserna krävs ett starkt internationellt administrativt samarbete för att säkerställa en effektiv skatteuppbörd.

Den 14 april 2025 antog rådet nya regler (DAC9) för att förbättra samarbetet och utbytet av information när det gäller effektiv minimibeskattning av företag.

De nya reglerna kommer att

  • skapa ett enhetligt standardformulär som multinationella koncerner och storskaliga nationella koncerner måste använda för att uppfylla sina deklarationsskyldigheter enligt direktivet om den andra pelaren, genom vilket G20:s/OECD:s globala överenskommelse genomförs
  • förbättra utbytet av uppgifter mellan skattemyndigheter
  • minska bolagens administrativa börda

Senast den 31 december 2025 behöver DAC9 införlivas i nationell lagstiftning av alla medlemsstater.

Moms- och digitaliseringspaketet

EU arbetar också med nya åtgärder för att reformera EU:s momssystem och anpassa det till digitaliseringen.

Moms är en av de viktigaste inkomstkällorna för medlemsländernas myndigheter och bidrar till offentliga tjänster som utbildning, hälso- och sjukvård, bibliotek och kollektivtrafik. Varje år får EU-länderna in cirka 1 000 miljarder euro i momsintäkter i EU.

En del av momsen går också till EU-budgeten som så kallade egna medel. Detta bidrag till EU-budgeten uppgick till cirka 20 miljarder euro 2022.

Betydande momsintäkter drivs emellertid aldrig in utan går förlorade till följd av bedrägerier, administrativa missförhållanden, konkurser, insolvens och andra faktorer.

Den 11 mars 2025 gav rådet sitt slutliga godkännande av paketet Moms och digitalisering, som ska bidra till att bekämpa momsbedrägerier, stödja företag och främja digitalisering.

De nya reglerna ska

  • förbättra den gemensamma kontaktpunkten för momsregistreringssystem online
  • kräva att onlineplattformar betalar moms på passagerartransport och korttidsuthyrning av boende om de enskilda tjänsteleverantörerna är undantagna
  • göra digitala rapporteringsskyldigheter baserade på e-fakturering helt digitala senast 2030 för företag som är verksamma över gränserna i EU

En gemensam kontaktpunkt för momsregistrering

Tack vare ett system med gemensamma kontaktpunkter kan företag deklarera och överföra den moms som ska betalas på deras försäljning av varor och tjänster till konsumenter i andra EU-länder genom ett enda medlemslands förvaltning och på ett enda språk.

När ett företag som vill sälja varor till konsumenter i andra medlemsländer än den egna (från en verksamhet som det bedriver i det EU-landet) måste det emellertid registreras för mervärdesskatt i dessa ytterligare EU-länder. Samma problem påverkar näringsidkare som helt enkelt vill flytta lager till ett annat medlemsland för förvaring.

De nya reglerna kommer nu att utvidga tillämpningsområdet för de befintliga gemensamma kontaktpunkterna till all försäljning mellan företag och konsumenter av vissa varor, såsom el eller gas, som sker i ett annat medlemsland än det egna – inte bara gränsöverskridande leveranser.

Tack vare denna förändring kommer fler företag att fullgöra sina momskrav via en enda onlineportal och på ett enda språk.

Denna åtgärd förväntas bespara företag, särskilt små och medelstora företag, cirka 8,8 miljarder euro i registrerings- och administrationskostnader under loppet av tio år.

Den 13 maj 2025 enades rådet om ett nytt direktiv om momsregler för distansförsäljning av importerade varor och om moms på import. Enligt de nya reglerna kommer utländska handlare eller plattformar att hållas ansvariga för moms på import och distansförsäljning av importerade varor i det medlemsland där varorna har sin slutdestination. Detta kommer att uppmuntra användningen av enda kontaktpunkt för import eftersom utländska näringsidkare eller plattformar som inte använder den måste vara registrerade i varje medlemsland.

Moms för plattformsekonomin

Under de senaste åren har plattformsekonomin vuxit avsevärt, med onlineplattformar som kopplar samman vissa tjänsteleverantörer och konsumenter.

Enligt de nuvarande momsreglerna betalar många leverantörer av tjänster för korttidsuthyrning av boende och persontransporttjänster via onlineplattformar ingen moms. Många av dessa leverantörer – oavsett om det rör sig om en enskild person eller ett småföretag – behöver inte momsregistrera sig eller är helt enkelt inte medvetna om att de kan vara skyldiga att betala moms på de tjänster de erbjuder.

Inom sektorerna för korttidsuthyrning av boende och persontransport konkurrerar sådana leverantörer direkt med traditionella momsregistrerade leverantörer såsom hotell och privata transportföretag. Hotell i större europeiska städer konkurrerar till exempel med onlineplattformar som erbjuder tusentals listningar i samma städer. Många av dessa listningar är inte skattepliktiga.

Enligt de nya reglerna kommer dessa plattformar att bli ansvariga för uppbörd och remittering av mervärdesskatt till skattemyndigheterna i de fall där deras tjänsteleverantörer inte gör detta.

Detta kommer att bidra till lika villkor mellan onlineplattformar å ena sidan och traditionella leverantörer av korttidsuthyrning av boende och transporttjänster å andra sidan.

Det kommer att göra det lättare för små och medelstora företag att förstå och följa momsbestämmelserna, särskilt bestämmelserna i olika medlemsländer, samtidigt som det genererar betydande ytterligare momsintäkter.

Digital momsrapportering

För närvarande lämnar företag som säljer i flera EU-länder in en sammanställning till sin nationella skattemyndighet med några veckors mellanrum med en översikt över sin försäljning till företag i dessa andra EU-länder.

Ett fördröjt utbyte av momsinformation gör det möjligt för bedragare att utnyttja myndigheternas svårigheter med att snabbt upptäcka misstänkta eller bedrägliga transaktioner.

Genom de nya reglerna inrättas ett digitalt momsrapporteringssystem i realtid med e-fakturor som baseras på den befintliga europeiska standarden för e-fakturering

Företag kommer att utfärda e-fakturor för gränsöverskridande transaktioner, med automatisk rapportering av uppgifter till skatteförvaltningarna. Uppgifterna delas därefter genom ett nytt it-system som kan upptäcka misstänkt verksamhet.

Målet är att EU-systemet ska träda i kraft 2030, med fullständig interoperabilitet mellan de nationella systemen senast 2035.

E-faktureringssystemet kommer att

  • minska momsbedrägerierna med upp till 11 miljarder euro per år
  • minska de administrativa kostnaderna och efterlevnadskostnaderna för EU:s näringsidkare med över 4,1 miljarder euro per år under de kommande tio åren
  • säkerställa interoperabilitet mellan de befintliga nationella systemen i hela EU

Läs mer

Så funkar EU:s skattepolitik

Så funkar EU:s skattepolitik

Kampen mot skatteflykt i EU

Kampen mot skatteflykt i EU

En affärskvinna går längs en strålande pil av kretsliknande linjer, vilket symboliserar framsteg och digital omvandling.
Den digitala omställningen: EU:s digitala framtid

Den digitala omställningen: EU:s digitala framtid

Ämnen

Senast ändrad: 28 april 2026