"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Videokonferens med justitieministrarna, 9 oktober 2020
De viktigaste resultaten
Tillgång till rättslig prövning
Ministrarna gav sitt politiska stöd till det utkast till slutsatser som ordförandeskapet lagt fram om att ta vara på de möjligheter som digitaliseringen erbjuder på området tillgång till rättslig prövning. Dessa slutsatser ska nu formellt godkännas vid ett kommande rådsmöte.
Digitaliseringen av rättsväsendet utgör en enorm möjlighet som vi kan dra fördel av under den nuvarande pandemin. Digitaliseringen kan hjälpa oss att se till att alla medborgare alltid har tillgång till oberoende domstolar och bidra till att göra våra förfaranden effektivare. Artificiell intelligens kan till exempel hjälpa domare i deras arbete och främja beslutens jämförbarhet och kvalitet. AI-systemen måste vara transparenta, heltäckande, säkra, föremål för översyn och icke-diskriminerande. Det är helt klart att domstolsavgöranden inte får vara fullständigt automatiserade. Det slutliga avgörandet måste alltid vila på en domare.
Christine Lambrecht, Tysklands förbundsjustitieminister och minister för konsumentskydd
I utkastet till slutsatser uppmanas EU-länderna att i ökad utsträckning använda digitala verktyg under hela domstolsförfarandet, och kommissionen uppmanas att senast i slutet av 2020 utarbeta en övergripande EU-strategi för digitalisering av rättsväsendet. Behovet av att främja digital kompetens inom rättsväsendet framhålls också, så att domare, åklagare, övrig personal inom rättsväsendet och andra rättstillämpare ska kunna använda digitala verktyg effektivt och med vederbörlig respekt för de rättigheter och friheter som de som ansöker om rättslig prövning har.
Ministrarna diskuterade kampen mot antisemitism och hatpropaganda med direktören för Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter. Diskussionen var inriktad på hur man kan förbättra de straffrättsliga åtgärderna mot antisemitism.
Ministrarna diskuterade särskilt vad som mer kan göras för att uppmuntra offer, judiska gemenskaper och andra organisationer i det civila samhället att rapportera antisemitiska incidenter. Man tog också upp frågan om hur registrering och insamling av uppgifter om antisemitism kan förbättras, så att en effektiv utredning av antisemitiska brott främjas.
Ordförandeskapet lade fram ett utkast till slutsatser om stadgan om de grundläggande rättigheterna i fråga om artificiell intelligens och digitalisering. Efter mötet ska ordförandeskapet kontakta delegationerna i syfte att nå en överenskommelse.
Utkastet till slutsatser är avsett att bidra till debatten om den digitala omvandlingen i EU och om hur man kan se till att denna tekniska utveckling respekterar medborgarnas grundläggande rättigheter. I slutsatserna läggs fokus på en AI-strategi baserad på de grundläggande rättigheterna. Vägledning ges om människans värdighet, friheter, jämlikhet, solidaritet, medborgerliga rättigheter och rättvisa.
Bekämpning av sexuella övergrepp mot barn.
Ministrarna diskuterade de rättsliga aspekterna av EU:s nyligen antagna strategi för bekämpning av sexuella övergrepp mot barn, särskilt vad avser förebyggande åtgärder och åtgärder för att skydda offren, efter en föredragning av EU-kommissionen. De uttryckte också ett brett stöd för kommissionens strategi.
Debatten inriktades på två frågor som ordförandeskapet lagt fram: om internetföretagens roll och eventuella skyldigheter att upptäcka, rapportera och ta bort material med sexuella övergrepp mot barn, och om hur offren på ett bättre sätt ska kunna ges möjlighet att begära och få till stånd ett borttagande av bilderna.
E-bevisning
Ordförandeskapet informerade justitieministrarna om läget när det gäller lagstiftningsförslagen om e-bevisning, som syftar till att påskynda tillgången till elektroniska bevis oavsett var dessa finns. Rådet enades om sin förhandlingsposition om förordningen i december 2018 och om direktivet i mars 2019.
Vi har behov av de instrument som krävs för att säkerställa effektiva gränsöverskridande utredningar. E-bevisning kommer att vara en milstolpe i detta sammanhang. Jag uppmanar Europaparlamentet att lägga fram en ståndpunkt så att vi snabbt kan gå vidare med trepartsförhandlingarna.
Christine Lambrecht, Tysklands förbundsjustitieminister och minister för konsumentskydd
EU-kommissionen gav dessutom ministrarna en rapport om pågående internationella förhandlingar om e-bevisning, vilket inbegriper förhandlingar om ett avtal mellan EU och USA om gränsöverskridande tillgång till e-bevisning och förhandlingar i Europarådet om ett andra tilläggsprotokoll till andra tilläggsprotokoll till konventionen om it-brottslighet (Budapestkonventionen).
Europeiska åklagarmyndigheten
Justitieministrarna informerades av kommissionen och den europeiska chefsåklagaren om läget i genomförandet av förordningen om Europeiska åklagarmyndigheten. Arbete pågår på flera områden med målet att Europeiska åklagarmyndigheten ska vara fullt etablerad och operativ senast i slutet av 2020.
Övriga frågor
Kommissionen gav ministrarna en uppdatering om domstolens dom i mål C-311/18 (Schrems II-målet), som rör överföring av personuppgifter till USA.
Litauen uppmanade medlemsländerna att överväga om EU skulle kunna vidta åtgärder i någon form för att underlätta överföringen av dömda fångar, som är medborgare i något av medlemsländerna och som avtjänar fängelsestraff i tredjeländer, till deras ursprungsland.
Digitaliseringen av rättsväsendet utgör en enorm möjlighet som vi kan dra fördel av under den nuvarande pandemin. Digitaliseringen kan hjälpa oss att se till att alla medborgare alltid har tillgång till oberoende domstolar och bidra till att göra våra förfaranden effektivare. Artificiell intelligens kan till exempel hjälpa domare i deras arbete och främja beslutens jämförbarhet och kvalitet. AI-systemen måste vara transparenta, heltäckande, säkra, föremål för översyn och icke-diskriminerande. Det är helt klart att domstolsavgöranden inte får vara fullständigt automatiserade. Det slutliga avgörandet måste alltid vila på en domare.