Skip to content

En digital framtid för Europa

Den digitala omställningen är en viktig del av EU:s ekonomiska utveckling och strategiska oberoende. EU arbetar inom flera politikområden för att skapa en digital framtid för Europa.

Livet på nätet: Hur gör EU det enklare och säkrare?

EU arbetar aktivt för att förbättra den digitala miljön för alla i Europa. Vårt digitala liv måste vara säkert, enkelt och respektera de grundläggande friheterna.

Läs mer om hur EU skapar en gemensam elektronisk e-identifiering, regler för säker och tillförlitlig AI och utbyte av data för medicinsk forskning.

Illustrationen visar olika inslag som symboliserar den digitala världen. bland annat en kvinna som sitter vid en dator och en hand som klickar på en skärm. Bakgrunden är blå och grön.

Den digitala omställningen i EU

Den digitala tekniken förändrar människors liv – från hur vi kommunicerar till hur vi lever och arbetar. Digitaliseringen kan lösa många av de utmaningar som människorna i Europa står inför och kan öppna möjligheter när det t.ex. gäller att

  • skapa jobb
  • främja utbildning
  • stimulera konkurrenskraft och innovation
  • bekämpa klimatförändringarna och möjliggöra en grön omställning

Efter coronapandemin är digitaliseringen en viktig del av både den ekonomiska återhämtningen och den europeiska hälso- och sjukvårdssektorns motståndskraft. Digitaliseringen har sporrat EU att påskynda den tekniska omställningen genom att främja e-hälsa och möjliggörande teknik som molntjänster, kvantteknik och högpresterande datorsystem.

För att våra samhällen och ekonomier ska kunna anpassas till den digitala tidsåldern har EU åtagit sig att skapa en säker digital miljö för människor och företag på ett sätt som är inkluderande och tillgängligt för alla. Det innebär att man möjliggör en digital omställning som garanterar EU:s värden och skyddar medborgarnas säkerhet och grundläggande rättigheter samtidigt som man stärker EU:s digitala suveränitet.

Vägen till det digitala decenniet är EU:s policyprogram för den digitala omställningen. Där finns specifika digitala mål och delmål som ska uppnås senast 2030. Programmet lägger fokus vid digitala färdigheter och utbildning och struktureras kring fyra huvudområden: färdigheter, företag, förvaltning och infrastruktur.

Viktiga politikområden i EU:s digitala strategi

EU arbetar med flera politikområden som bidrar till digitaliseringen.

Det digitala decenniet

I mars 2021 presenterade kommissionen den digitala kompassen, med en vision och mål för att främja digitaliseringen i EU fram till 2030. I strategin ingår ett förslag till beslut om inrättande av policyprogrammet En färdväg för det digitala decenniet, som fastställer en ram för styrning för att uppnå digitaliseringsmålen för 2030.

Rådet antog programmet den 8 december 2022.

En äldre kvinna ler medan hon använder en surfplatta, omgiven av abstrakta linjer av data- och nätverkskablar, som illustrerar digital konnektivitet och införandet av digitala lösningar.
En färdväg för det digitala decenniet: EU:s plan för ett digitalt Europa senast 2030

En färdväg för det digitala decenniet: EU:s plan för ett digitalt Europa senast 2030

Den europeiska förklaringen om digitala rättigheter och principer

EU vill, inom ramen för den digitala kompassen, anta en europeisk förklaring om digitala rättigheter och principer. Målet med förklaringen är att fastställa medborgarnas rättigheter i den digitala miljön och att utveckla en ram av principer som EU och medlemsländerna enas om att upprätthålla vid den digitala omställningen.

I december 2021 diskuterade EU-ländernas telekommunikationsministrar kommissionens förslag. De uttryckte starkt stöd för förklaringen, som skulle klargöra att samma grundläggande rättigheter är lika giltiga online som offline.

Förhandlingarna om förklaringen mellan de tre EU-institutionerna slutfördes den 14 november 2022. Rådet antog förklaringen den 5 december 2022.

Den 20 oktober 2023 godkände rådet slutsatser om digital egenmakt för att skydda och upprätthålla grundläggande rättigheter i den digitala tidsåldern

Bild: Ett digitalt Europa
Ett digitalt Europa (Infografik)

Ett digitalt Europa (Infografik)

Digitala tjänster

Onlineplattformar är en viktig del av EU:s digitala marknad och ekonomi. EU:s medlemsländer inser att reglerna för digitala tjänster behöver stärkas, moderniseras och förtydligas för att

  • garantera säkerheten för användare online
  • göra det möjligt för innovativa digitala företag att växa

EU:s regelverk om digitala tjänster har varit oförändrat sedan e-handelsdirektivet antogs 2000. Under tiden har digital teknik, affärsmodeller och tjänster förändrats snabbare än någonsin tidigare.

Paketet för digitala tjänsterär EU:s svar på behovet av att reglera den digitala miljön. De två lagstiftningsakterna i paketet syftar till att fastställa åtgärder för att skydda användarna och samtidigt stödja innovation i den digitala ekonomin.

Rättsakten om digitala tjänster innehåller nya regler för att skydda EU-medborgarnas grundläggande rättigheter online. Den trädde i kraft den 16 november 2022.

Rättsakten om digitala marknader skapar lika villkor för företagen i EU genom reglering av teknikjättarna. Den trädde i kraft den 1 november 2022.

Dataekonomi

I takt med att tekniken utvecklas blir mer och mer data tillgängliga. Rådet strävar efter att skapa en inre marknad för data i linje med gemensamma EU-värden som ger möjlighet att dela och återanvända data i större utsträckning mellan sektorer och över gränserna.

EU-kommissionen har föreslagit en europeisk datastrategi som ska underlätta den digitala omställningen under de kommande fem åren. Vid sitt extra möte i oktober 2020 välkomnade Europeiska rådet strategin, som är ett stöd för EU:s globala digitala ambitioner att skapa en verklig europeisk konkurrenskraftig dataekonomi samtidigt som europeiska värden och en hög nivå av datasäkerhet, dataskydd och integritet säkerställs.

En viktig del av EU-strategin för data är dataförvaltningsakten, som syftar till att öka tillgången till data för återanvändning över sektorer och gränser.

Genom dataförvaltningsakten inrättas robusta mekanismer för att öka förtroendet för dataförmedlingstjänster och främja dataaltruism i hela EU, samtidigt som den spelar en central roll när det gäller att möjliggöra och styra inrättandet av EU-omfattande gemensamma och driftskompatibla dataområden inom strategiska sektorer som energi, rörlighet och hälsa.

Rådet godkände dataförvaltningsakten den 16 maj 2022.

Rådet arbetar också med en förordning om harmoniserade regler för skälig åtkomst till och användning av data (dataakten).

Huvudsyftet med kommissionens förslag till dataakt är att säkerställa en rättvis fördelning av datauppgifternas värde bland aktörerna i dataekonomin och att främja åtkomst till och användning av data.

Rådet och Europaparlamentet nådde den 27 juni 2023 en preliminär överenskommelse om dataakten.

För att påskynda den digitala omställningen och åstadkomma smartare mobilitet i EU antog rådet ett nytt ramverk för införande av intelligenta transportsystem (ITS) genom en översyn av 2010 års direktiv.

Det reviderade ITS-direktivet ska påskynda tillgången till och förbättra interoperabiliteten i de digitala data som utnyttjas för tjänster som multimodala reseplanerare och navigationstjänster. Detta kommer att göra det möjligt med kommunikation mellan fordon och väginfrastruktur för att till exempel varna för oväntade händelser, såsom trafikstockningar. Det nya direktivet antogs av rådet den 23 oktober 2023.

Digital beskattning

Digitala tjänster har blivit en allt större utmaning för skattesystemen. De nuvarande reglerna för internationell beskattning utformades för företag med fysisk närvaro i ett land. Därför beskattas vinster från digital verksamhet ofta inte i det land där vinsterna genereras.

Medlemsländernas skattesystem håller på att anpassas till den digitala tidsåldern. EU spelar en viktig roll i denna process, inte minst i samband med de pågående förhandlingarna inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), och strävar efter en långsiktig lösning som bygger på ett globalt samförstånd. Rådet är dock redo att undersöka möjliga lösningar på EU-nivå om det inte finns utsikter till en global lösning.

Artificiell intelligens

Artificiell intelligens (AI) kan bidra till en mer innovativ, effektiv, hållbar och konkurrenskraftig ekonomi, och samtidigt förbättra säkerheten, utbildningen och hälso- och sjukvården för medborgarna. AI är också ett stöd i kampen mot klimatförändringarna. Rådet stöder utvecklingen av AI-teknik, men är medvetet om de potentiella riskerna och uppmuntrar till ett etiskt och människocentrerat förhållningssätt till denna teknik.

I oktober 2020 uppmanade Europeiska rådet kommissionen att

  • föreslå sätt att öka de europeiska och nationella offentliga och privata investeringarna i forskning, innovation och spridning på området artificiell intelligens
  • säkerställa bättre samordning och fler nätverk och synergier mellan europeiska forskningscentrum med spetskompetens som utgångspunkt
  • tillhandahålla en tydlig och objektiv definition av AI-system med hög risk

I april 2021 lade kommissionen fram ett förslag till förordning med syfte att harmonisera reglerna om artificiell intelligens (AI-akten) och en samordnad plan med en uppsättning gemensamma åtgärder för kommissionen och medlemsländerna. Lagstiftningspaketet ska öka förtroendet för AI och främja utvecklingen och uppdateringen av AI-teknik.

Rådet diskuterade förslaget i oktober 2021 och betonade å ena sidan de betydande samhälleliga och ekonomiska fördelarna som AI kan medföra inom en lång rad sektorer och å andra sidan hur viktigt det är att man skyddar integriteten och garanterar säkerhet.

Rådet antog sin ståndpunkt om nya AI-regler den 6 december 2022.

Efter månader av förhandlingar och tre dagar av maratonartade överläggningar nådde rådet och Europaparlamentet den 9 december 2023 en preliminär överenskommelse om lagen.

Den slutliga texten godkändes formellt av både parlamentet och rådet, i egenskap av medlagstiftare, den 23 april respektive den 21 maj 2024. Rättsakten om artificiell intelligens bör tillämpas från och med 2026.

Fler jobb inom AI

60 miljoner nya jobb skulle kunna skapas genom AI och robotteknik i hela världen fram till 2025.

Konnektivitet

Coronapandemin har visat på behovet av snabb och allmänt utbredd konnektivitet i hela EU för att ge alla i EU tillgång till digital teknik. EU har satt upp konnektivitetsmål för 2025:

  • gigabitkonnektivitet för alla de främsta socioekonomiska drivkrafterna
  • oavbruten 5G-täckning i alla stadsområden och längs alla viktigare marktransportleder
  • tillgång till konnektivitet på minst 100 Mbit/s för alla europeiska hushåll

EU:s övergripande mål är att ta fram harmoniserade regler för konnektivitetstjänster i EU. Följande åtgärder har redan genomförts:

  • stöd till trådlösa nät som 5G
  • avskaffande av roamingavgifter i EU

I april 2022 antog EU nya regler om roaming i EU. De innebär att människor kan fortsätta att ringa, skicka sms och surfa på nätet utan extra avgifter när de reser i andra EU-länder. De nya reglerna gäller t.o.m. 2032.

Cybersäkerhet

Mot bakgrund av att cyberhot och it-brottslighet utgör ett allt större och mer svårlöst problem strävar EU efter att förbättra sin insatskapacitet och skydda integriteten, säkerheten och motståndskraften i digital infrastruktur, kommunikationsnät och kommunikationstjänster. Starkare insatser för cybersäkerhet kan säkerställa ökat förtroende för digital teknik och skydda en säker och öppen cyberrymd. Vid Europeiska rådets extra möte i oktober 2020 framhöll EU-ländernas ledare att EU måste stärka sin förmåga att skydda sig mot cyberhot, tillhandahålla en säker kommunikationsmiljö, särskilt genom kvantkryptering, och säkerställa tillgång till uppgifter för rättsliga och brottsbekämpande ändamål.

Allt fler brottslingar använder teknik för att planera och begå brott. Myndigheterna använder därför i ökande utsträckning e-bevisning för att bekämpa brottslighet. EU diskuterar nu nya regler för att förenkla och påskynda tillgången till e-bevisning.

Europeisk digital identifiering (e-identifiering)

I oktober 2020 efterlyste Europeiska rådet en EU-omfattande ram för säker offentlig elektronisk identifiering (e-identifiering), inklusive interoperabla digitala underskrifter, så att människor kan ha kontroll över sin identitet och sina uppgifter på nätet och få tillgång till offentliga, privata och gränsöverskridande digitala tjänster.

Kommissionen lade fram ett förslag till förordning om europeisk e-identifiering i juni 2021. Förslaget innebär bland annat att det skapas en europeisk digital plånboksapp för säker lagring, hantering och utbyte av dokument.

Rådet antog sin ståndpunkt inför förhandlingarna om e-identifiering den 6 december 2022. Rådet vill att den europeiska digitala plånboken ska vara kostnadsfri, mycket säker och respektera allas rätt till dataskydd.

Rådet och parlamentet enades om förordningen om e-identifiering den 29 juni 2023.

Digitalisering av rättsväsendet

Den ytterligare digitaliseringen av medlemsländernas rättssystem kan förbättra tillgången till rättslig prövning för medborgare och företag och göra domstolsförfarandena effektivare och mer ändamålsenliga.

Vissa EU-länder har redan börjat använda digitala verktyg på det rättsliga området, exempelvis

  • genomförande av digitala domstolsförfaranden
  • elektronisk kommunikation mellan parterna
  • elektronisk överföring av handlingar
  • användning av videoförhör och videomöten

Medlemsländerna bör i större utsträckning använda digitala verktyg för rättsliga förfaranden utan att därmed undergräva grundläggande principer, såsom domstolarnas oavhängighet och opartiskhet.

Den 8 december 2023 antog rådet förordningen om digitalisering av gränsöverskridande rättsligt samarbete och tillgång till rättslig prövning och av ett åtföljande direktiv kommer att underlätta elektronisk kommunikation i samband med gränsöverskridande rättsliga samarbetsförfaranden i civilrättsliga, handelsrättsliga och straffrättsliga frågor.

EU-ländernas justitieministrar godkände också nyligen en strategi för e-juridik för åren 2024–2028. Strategin kommer att ge vägledning till medlemsländerna i genomförandet av ett brett spektrum av lagstiftningsinitiativ och andra initiativ, som tillsammans syftar till att påskynda digitaliseringsprocessen och användningen av digitala tjänster på det rättsliga området.

Digitalt informationsutbyte

För att främja det digitala informationsutbytet i terrorismärenden mellan nationella myndigheter och Eurojust lade EU i december 2021 fram ett förslag till ny lagstiftning.

Enligt de nya reglerna ska medlemsländerna förse Eurojust med information om eventuella brottsutredningar avseende terroristbrott så snart sådana fall hänskjutits till de rättsliga myndigheterna. Förslaget innebär att man

  • skapar ett modernt, digitalt ärendehanteringssystem som lagrar informationen och gör det möjligt att samköra den
  • ger Eurojust större möjlighet att upptäcka kopplingar mellan gränsöverskridande utredningar och lagföring på terrorismområdet och att proaktivt informera medlemsländerna om de kopplingar som hittas
  • inrättar en säker digital kommunikationskanal mellan medlemsländerna och Eurojust
  • förenklar samarbetet med tredjeländer genom att ge sambandsåklagare som är stationerade vid Eurojust tillgång till ärendehanteringssystemet

Den 18 september 2023 antog rådet den nya lagen.

Läs mer

Ämnen