Det östliga partnerskapet

Vad är det östliga partnerskapet?

Det östliga partnerskapet utgör en ram för samarbete. Det lanserades 2009 som ett gemensamt initiativ mellan EU, EU:s medlemsländer och sex östeuropeiska partnerländer:

• Armenien
• Azerbajdzjan
• Belarus
• Georgien
• Moldavien
• Ukraina

Det östliga partnerskapet är en specifik östlig dimension av den europeiska grannskapspolitiken. Genom den europeiska grannskapspolitiken samarbetar EU med sina grannar i söder och öster för att uppnå närmast möjliga politiska associering och största möjliga ekonomiska integration.

Tre östeuropeiska partnerländer (Ukraina, Moldavien och Georgien) har inlett processen för att ansluta sig till EU.

• EU:s utvidgning

Den 28 juni 2021 avbröt Belarus sitt deltagande i det östliga partnerskapet. I linje med rådets slutsatser från februari 2024 om Belarus upprätthåller EU samarbetet med det belarusiska civila samhället som en viktig partner i det östliga partnerskapet.

• EU:s sanktioner mot Belarus

Hur fungerar det östliga partnerskapet?

EU är fast beslutet att upprätthålla ett starkt, noga anpassat och ömsesidigt fördelaktigt samarbete med partnerländerna inom det östliga partnerskapet, oberoende av deras individuella ambitionsnivå när det gäller förbindelserna med EU. I utbyte mot de politiska och ekonomiska reformer som partnerländerna genomför erbjuder det östliga partnerskapet

nya avtalsförhållanden

djupgående och omfattande frihandelsavtal

steg mot viseringsliberalisering

Dessutom utgör det östliga partnerskapet en solid ram för multilateralt samarbete och underlättar ett fördjupat bilateralt samarbete med EU.

Multilateralt samarbete

De östeuropeiska partnerländerna står inför många gemensamma utmaningar. Om de hanteras gemensamt främjas samarbete och utbyte av bästa praxis.

Det multilaterala samarbetet inom det östliga partnerskapet

• ger stabilare institutioner och en bättre samhällsstyrning, inklusive motståndskraft mot yttre faktorer
• utvecklar marknadsmöjligheter genom ekonomisk integration och handelsavtal
• garanterar energitryggheten och bättre sammankopplingar för energi och transport
• ökar rörligheten och personkontakterna med hjälp av förhandlingar inom ramen för viseringsdialogen

Bilateralt samarbete

Avtal om associering/partnerskap/samarbete

EU har lagt fram konkreta förslag för varje partnerland i det östliga partnerskapet genom en ny generation associeringsavtal. Dessa ersätter de partnerskaps- och samarbetsavtal som ingicks med partnerländer i slutet av 1990-talet.

EU har förhandlat fram en rad avtal med partnerländerna i det östliga partnerskapet som föreskriver

• förstärkt politisk associering
• ökad politisk dialog
• ett fördjupat samarbete om rättsliga frågor och säkerhetsfrågor

Avtalen utgör grunden för ett reformprogram som kommer att föra partnerländerna närmare EU genom att deras lagstiftning och standarder anpassas till EU:s lagstiftning och standarder. Detta kommer på ett påtagligt sätt att förbättra människors liv.

Frihandelsavtal

Som en del av associeringsavtalen har EU med Georgien, Moldavien och Ukraina slutfört förhandlingarna om djupgående och omfattande frihandelsområden som ska

• förbättra tillgången till varor och tjänster
• minska tullar, kvoter och handelshinder
• säkra ett stabilt rättsligt klimat
• anpassa praxis och normer

• EU:s handelsavtal
• Handelsförhandlingar och handelsavtal (EU-kommissionen)

Viseringsdialogen

Partnerländerna inom det östliga partnerskapet har varit bland de första att dra nytta av partnerskapen för rörlighet, vilket har bidragit till att deras medborgare kan förflytta sig i Europa i en säker miljö.

Avtal om förenklade viseringsförfaranden främjar rörligheten för medborgarna i de östliga partnerskapsländerna, och återtagandeavtal innehåller regler för hantering av irreguljära migranters återvändande.

Genom liberaliseringsdialogerna arbetar EU sig steg för steg fram emot det långsiktiga målet om viseringsfrihet för medborgarna i vissa partnerländer inom det östliga partnerskapet.

• EU:s viseringspolitik

Bilaterala avtal per typ och land

Deltagande av samhället som helhet

I det östliga partnerskapet deltar inte bara de deltagande ländernas regeringar; synpunkter från det civila samhället, lokala och regionala myndigheter, företagsledare och parlamentariska församlingar beaktas också.

Vilka är målen för det östliga partnerskapet?

Med utgångspunkt i de framsteg som gjorts under de första tio åren av det östliga partnerskapet har Europeiska unionen fastställt fem långsiktiga politiska mål:

resilienta, hållbara och integrerade ekonomier

ansvarsskyldiga institutioner, rättsstatlighet och säkerhet

miljö- och klimatmässig resiliens

digital omställning

rättvisa och inkluderande samhällen

Vid det östliga partnerskapets toppmöte 2021 åtog sig ledarna för EU och de östliga partnerländerna att stärka sitt samarbete på grundval av dessa prioriteringar.

• Toppmöte inom det östliga partnerskapet den 15 december 2021
• Det östliga partnerskapet efter 2023 (Europeiska utrikestjänsten)

Investeringsplan

Med det övergripande målet att stärka motståndskraften och skapa konkreta fördelar för människor kommer den nya agendan för det östliga partnerskapet att struktureras kring två pelare: investeringar (som ska stödjas av en ekonomisk och investeringsrelaterad plan på 2,3 miljarder euro) och styrning.

Pelarna kommer att stödjas av EU:s olika verktyg och processer, däribland Europa i världen: instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (NDICI) och Team Europe-initiativen, gränsöverskridande samarbetsprogram och partnernas egna investeringar.

De tio främsta målen för 2025

Som en del av agendan har de tio främsta investeringsmålen för 2025 fastställts som framtida prioriterade åtgärder. Det rör sig om

• konkurrenskraftiga och innovativa ekonomier
• rättsstatlighet
• hållbar och smart konnektivitet
• människor och kunskapssamhällen
• säkerhet och cyberresiliens
• hållbar energi
• miljö och klimat
• resiliens inom hälso- och sjukvården
• inkluderande, jämställda och diversifierade samhällen och strategisk kommunikation
• digital omställning

Rådets roll

Förhandlingar om internationella avtal med de östliga partnerländerna

Rådet deltar i alla steg av förhandlingarna om och antagandet av internationella avtal med de östeuropeiska partnerländerna.