Azerbajdzjan
Utgångspunkten för EU:s förbindelser med Azerbajdzjan är det avtal om partnerskap och samarbete mellan EU och Azerbajdzjan som funnits sedan 1999. EU är Azerbajdzjans främsta investerare och största handelspartner.
Det östliga partnerskapet
EU samarbetar med Azerbajdzjan inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken och dess östliga regionala dimension, det östliga partnerskapet.
Avtalet om partnerskap och samarbete
Utgångspunkten för förbindelserna mellan EU och Azerbajdzjan är det avtal om partnerskap och samarbete mellan EU och Azerbajdzjan som funnits sedan 1999.
Den 14 november 2016 antog rådet ett mandat att förhandla fram ett uppgraderat ramavtal med Azerbajdzjan. Förhandlingarna inleddes den 7 februari 2017.
Samarbetet mellan EU och Azerbajdzjan styrs också av de gemensamma partnerskapsprioriteringar som fastställdes 2018. Prioriteringarna återspeglar värdena och principerna för den europeiska grannskapspolitiken och omfattar
- stärkta institutioner och god samhällsstyrning
- ekonomisk utveckling och marknadsmöjligheter
- konnektivitet, energieffektivitet, miljö och klimatåtgärder
- rörlighet och direkta personkontakter
- Avtal om partnerskap och samarbete mellan EU och Azerbajdzjan (EU:s officiella tidning)
- Det östliga partnerskapet
- EU inleder förhandlingar om nytt avtal med Azerbajdzjan (pressmeddelande 14.11.2016)
Samarbetsrådet
Samarbetsrådet är det högsta formella organ som inrättats inom ramen för avtalet om partnerskap och samarbete mellan EU och Azerbajdzjan, och det har i uppgift att övervaka avtalets genomförande.
Det artonde mötet i samarbetsrådet EU–Azerbajdzjan hölls i Bryssel den 19 juli 2022. Syftet med mötet var att se över det övergripande läget i förbindelserna mellan EU och Azerbajdzjan och att diskutera frågor av ömsesidigt intresse inför framtida samarbete.
Förenklade viseringsförfaranden
Avtalet mellan EU och Azerbajdzjan om förenklat utfärdande av viseringar trädde i kraft 2014 och gör det lättare och billigare för medborgare i Azerbajdzjan, särskilt personer som reser ofta, att få viseringar för kortare vistelse som gör det möjligt för dem att resa i de flesta EU-länder.
Normaliseringsprocessen mellan Armenien och Azerbajdzjan
Stöd för fred
EU stöder fullt ut normaliseringen av förbindelserna mellan Armenien och Azerbajdzjan, på grundval av ömsesidigt erkännande av varandras suveränitet och territoriella integritet och av gränsernas okränkbarhet, i linje med Alma-Ata-förklaringen från 1991.
EU har under flera år arbetat med båda parter och internationella partner för att skapa förutsättningar för varaktig fred, med personligt deltagande av Europeiska rådets ordförande och genom fortsatta insatser från utrikesrepresentanten och EU:s särskilda representant för Sydkaukasien och för krisen i Georgien.
I augusti 2025 välkomnade EU paraferingen av fredsfördraget mellan Armenien och Azerbajdzjan och undertecknandet av en politisk förklaring. Detta avtal mellan Armenien och Azerbajdzjan innebär ett betydande genombrott på vägen mot att få slut på årtionden av konflikt.
EU är redo att investera i regional konnektivitet och ett fullständigt öppnande för att i första hand och främst gynna befolkningsgrupper som är splittrade av en historia kantad av konflikter, och för att föra regionen närmare hållbar fred, stabilitet och välstånd.
- Gemensamt uttalande av Europeiska rådets ordförande António Costa och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen om paraferingen av fredsfördraget mellan Armenien och Azerbajdzjan och om förklaringen från president Alijev och premiärminister Pasjinjan i Washington D.C. (pressmeddelande 8.8.2025)
- Armenien/Azerbajdzjan: uttalande av den höga representanten på Europeiska unionens vägnar om paraferingen av fredsfördraget mellan Armenien och Azerbajdzjan (pressmeddelande 8.8.2025)
- EU:s särskilda representant för Sydkaukasien (Europeiska utrikestjänsten)
Civilt uppdrag
Den 23 januari 2023 beslutade rådet att inrätta ett civilt uppdrag i Armenien (Euma) inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP).
Uppdraget ska bidra till att
- skapa stabilitet i gränsområdena i Armenien och Azerbajdzjan
- bygga upp förtroendet på fältet
Utplaceringen av Euma i Armenien följer rådets beslut av den 17 oktober 2022 om att sända ett team av övervakningsexperter till den armeniska sidan av den internationella gränsen mot Azerbajdzjan i syfte att övervaka, analysera och rapportera om situationen i regionen.
Uppdragets mandat är aktivt till och med februari 2027.
EU:s stöd till Azerbajdzjan
Investeringar
EU är den största utländska investeraren i Azerbajdzjan, både i oljesektorn och i andra sektorer.
EU stöder Azerbajdzjan med investeringar för att främja landets ekonomiska diversifiering och påskynda den gröna och digitala omställningen. EU:s investeringar finansierar till exempel
- hamnen i Baku som hållbart nav för rörlighet för varor och tjänster
- digitaliseringen av transportkorridorer i Azerbajdzjan
- konkurrenskraftsfrämjande åtgärder för 25 000 uppstartsföretag och små och medelstora företag
- landsbygdsutveckling och ekonomisk tillväxt
- hållbar infrastruktur och lösningar för smartare och grönare städer
EU är också Azerbajdzjans största givare när det gäller minröjning och ger ytterst viktigt stöd för att minska riskerna och rädda människoliv.
Reformer och samhälle
EU stöder socioekonomisk utveckling och reformer i Azerbajdzjan genom instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete.
En reform av rättsväsendet är en av prioriteringarna för EU:s stöd till Azerbajdzjan. EU stöder särskilt alternativ tvistlösning, bidrar till att bekämpa korruption och tillhandahåller rättshjälp och bättre tillgång till rättslig prövning för medborgare och företag.
Azerbajdzjan är en av de största mottagarna inom partnersamverkansinstrumentet, som erbjuder ömsesidigt lärande och utbyten med offentliga förvaltningar i EU-medlemsländer.
EU är en ledande understödjare av det civila samhället i Azerbajdzjan och främjar demokrati, mänskliga rättigheter och mediefrihet, yttrandefrihet och mötesfrihet.
Handel
EU var Azerbajdzjans viktigaste handelspartner 2024 och stod för 41,2 procent av landets totala handel med varor. EU var dessutom Azerbajdzjans största exportmarknad, med en andel på 63,3 procent av landets export och 13,2 procent av dess import.
EU:s export till Azerbajdzjan domineras av maskiner och transportmedel. Övrig export från EU till Azerbajdzjan omfattar främst kemikalier och relaterade produkter samt färdiga varor och artiklar.
Energipartner
Azerbajdzjan är en strategisk energipartner för EU och täcker i dagsläget cirka 5 procent av EU:s efterfrågan på gas. Den södra gaskorridoren är ett strategiskt initiativ för att föra gas från Kaspiska havet till de europeiska marknaderna och ett viktigt verktyg för en tryggare energiförsörjning i Europa.
År 2019 anslöt sig Azerbajdzjan till det östeuropeiska partnerskapet för energi och miljö (E5P). Ytterligare EU-stöd inom energisektorn, inbegripet energieffektivitet, har tillhandahållits genom initiativet EU4Energy.
I mars 2024 möjliggjorde EU också ett samförståndsavtal om vindkraftssamarbete mellan Azerbajdzjans byrå för förnybar energi och den europeiska branschorganisationen WindEurope.
Se även
Senast ändrad: 13 augusti 2025