Nationella utsläpp av luftföroreningar: Rådet överens om ståndpunkt om nya gränsvärden

Den 16 december 2015 enades rådet om en allmän riktlinje om förslaget till direktiv om minskning av nationella utsläpp av vissa föroreningar. Överenskommelsen blev klar under miljörådets möte och ska ligga till grund för förhandlingarna med Europaparlamentet i detta ärende.

I lagförslaget ser man över de varje lands årliga övre gränser för utsläpp av vissa föroreningar och inför nya åtaganden om minskade utsläpp 2020–2029 och från och med 2030 och framåt.

Syftet är att ytterligare motverka de hälsorisker och de konsekvenser för miljön som luftföroreningar orsakar samt att anpassa EU-lagstiftningen till internationella åtaganden (efter översynen av Göteborgsprotokollet 2012).

Föroreningar

Det nuvarande direktivet anger nationella gränsvärden för utsläpp av fyra föroreningar (svaveldioxid, kväveoxider, flyktiga organiska föreningar och ammoniak). Rådets ståndpunkt om det nya direktivet innehåller även övre gränsvärden för en ny förorening, fina partiklar, men däremot inte för metan, vilket kommissionen föreslagit. Metan har uteslutits från tillämpningsområdet för att undvika en överlappning med kommande åtgärder i klimat- och energifrågor med anknytning till utsläpp av växthusgaser.

Nationella minskningsåtaganden

De nationella minskningsåtagandena för varje förorening 2020–2029 är identiska i rådets ståndpunkt och i det reviderade Göteborgsprotokollet, men minskningsåtagandena från och med 2030 är nya. De bygger på en teknisk bedömning av varje lands minskningspotential, de nationella skattningarna av utsläppen 2030 och målet att minska luftföroreningarnas hälsopåverkan.

När det gäller de mellanliggande utsläppsnivåer för 2025 som kommissionen föreslår, har rådet infört möjligheten för EU-länderna att avstå frän en rätlinjiig minskning, om detta är mer effektivt.

Flexibilitet

Rådet föreslår viss ytterligare flexibilitet för EU-länderna genom att till exempel införa möjligheten att använda ett genomsnitt av de årliga utsläppen och utsläppen under det föregående och följande året. Detta kan tillämpas när en medlemsstat inte kan uppfylla sitt åtagande ett år på grund av särskilt kallt eller varmt väder eller oförutsedda ekonomiska svängningar.

Det föreslås också att det i vissa fall ska vara möjligt att kompensera för bristande efterlevnad när det gäller en förorening genom att motsvarande minskning under begränsad tid görs för en annan förorening.

Dessutom kan en medlemsstat anses uppfylla sina skyldigheter i händelse av exceptionella avbrott eller försämrad förmåga att leverera kraft eller värme.

Tidtabell och nästa steg

Kommissionen lade fram sitt förslag som en del av ”luftkvalitetspaketet” i december 2013. Rådet höll två riktlinjedebatter i juni 2014 och i juni 2015. Europaparlamentet röstade om sin ståndpunkt om förslaget till direktiv i oktober 2015. Rådets allmänna riktlinje kommer att ligga till grund för förhandlingarna med Europaparlamentet för en överenskommelse på kort sikt.

Ordföranden i miljörådet, Luxemburgs miljöminister Carole Dieschbourg, sade att "Luftföreningarna påverkar alla människors hälsa. Det behövs snabba åtgärder för att förbättra luftkvaliteten i Europa. Efter svåra diskussioner har vi idag kommit fram till en välavvägd och fortfarande ambitiös kompromiss som får stöd av många medlemsstater. Vi bör eftersträva en politik som respekterar ambitionsnivån i direktivet och andan i klimatavtalet från Paris.”

• Rådets allmänna riktlinje för direktivet om minskning av nationella utsläpp av vissa luftföroreningar
• Kommissionens förslag till direktiv om minskning av nationella utsläpp av vissa luftföroreningar
• Information om programmet för ren luft