Rådet och Europaparlamentet når överenskommelse om ny EU-lagstiftning för att trappa upp kampen mot korruption

Rådet och Europaparlamentet har nått en preliminär överenskommelse om miniminormer för hur medlemsländerna definierar och bestraffar korruptionsbrott i brottsbalken. Den nya lagen innehåller också åtgärder för att förebygga korruption och regler för effektivare utredning och lagföring.

Detta direktiv kommer att uppdatera och stärka EU:s rättsliga ram för korruption, och det utgör ett viktigt steg i vår gemensamma kamp mot korruption och den organiserade brottsligheten.

Peter Hummelgaard, Danmarks justitieminister

Harmoniserad definition av brott

I denna nya lag fastställs EU-omfattande standarder så att ett antal handlingar kriminaliseras och definieras på samma sätt i alla medlemsländer.

Följande brott kommer nu att straffbeläggas i hela EU: mutor i den offentliga och privata sektorn, förskingring, handel med inflytande, hindrande av rättsvisan, berikning från korruptionsbrott, döljande och vissa allvarliga överträdelser av olaglig utövning av offentligt ämbete.

Påföljder för fysiska personer och företag

Förutom att anpassa sina definitioner av korruptionsbrott måste medlemsländerna också införa samma påföljdsnivå för att bestraffa dem. Påföljden för gärningsmännen kommer att gå från ett maximistraff på minst tre till minst fem års fängelse, beroende på brottet.

Personer som dömts för korruptionsbrott kan bli föremål för ytterligare påföljder, såsom att beläggas med böter, avskedas från offentliga ämbeten, diskvalificeras från att inneha offentliga uppdrag eller utöva en offentlig tjänst, få tillstånd återkallade och uteslutas från tillträde till anbudsförfaranden och offentliga medel.

Juridiska personer (dvs. företag) kommer också att bli föremål för påföljder. I lagen fastställs att dessa påföljder bör utgöras av böter, där den högsta nivån för sådana böter varierar från minst 3 % till 5 % av deras totala globala omsättning eller från minst 24 eller 40 miljoner euro, beroende på överträdelsen.

Jurisdiktion

Rådet och Europaparlamentet enades också om regler som definierar i vilka fall ett medlemsland har jurisdiktion över ett brott och därför är skyldig att inleda förfaranden. Som generell regel har medlemsländerna jurisdiktion över brott som begåtts inom deras territorium eller om gärningsmannen är medborgare.

Dessutom får medlemsländerna besluta att utvidga sin behörighet till att omfatta handlingar som begåtts utanför deras territorium, om

• gärningsmannen har sin hemvist på dess territorium
• brottet har begåtts mot en person som är medborgare eller har sin hemvist i landet
• brottet har begåtts till förmån för en juridisk person som är etablerad på dess territorium
• brottet har begåtts till förmån för en juridisk person i samband med verksamhet som helt eller delvis bedrivs på dess territorium

Förebyggande åtgärder

För att minska mängden korruptionsbrott och begränsa risken för korruption måste medlemsländerna vidta åtgärder för att öka allmänhetens medvetenhet om korruptionens skadliga verkningar och för att säkerställa öppenhet och ansvarsskyldighet i offentliga förvaltningar i syfte att förebygga korruption.

Andra förebyggande åtgärder är bland annat följande:

• Inrätta organ med uppgift att förebygga och bekämpa korruption. Dessa organ (eller enheter) måste kunna arbeta utan otillbörlig inblandning och måste ges tillräckligt kvalificerad personal och ekonomiska resurser.
• Inom lämpliga intervall genomföra en bedömning för att identifiera de sektorer eller yrken som löper störst risk för korruption och ta fram åtgärder för att hantera de största riskerna inom de identifierade sektorerna eller yrkena.
• Vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att alla personer som anmäler brott, tillhandahåller bevis eller på annat sätt samarbetar med behöriga myndigheter har tillgång till skydds-, stöd- och biståndsåtgärder i samband med straffrättsliga förfaranden.

EU-lag för korruption inom den offentliga och privata sektorn

Den nya lagen, ett EU-direktiv, ersätter två separata EU-lagar – en från 2003 om korruption inom den privata sektorn och en EU-konvention från 1997 om korruption som involverar EU-tjänstemän eller tjänstemän i EU:s medlemsländer.

Vad händer nu?

Den preliminära överenskommelsen som nåddes i dag måste bekräftas av rådet och Europaparlamentet innan den formellt antas av båda institutionerna.

Bakgrund

EU är part i FN:s konvention mot korruption, som är det mest omfattande internationella rättsliga instrumentet på detta område. Detta lagstiftningsförslag kommer att uppdatera EU:s rättsliga ram och införliva internationella standarder som är bindande för EU, såsom de som ingår i FN:s konvention mot korruption.

• Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om korruptionsbekämpning, 9 december 2025, COM(2023) 234 final.

  Resursen finns för närvarande bara på följande språk:

  EN