Ekofinrådet, 9.12.2014, 9 december 2014

Investeringsplanen för EU får stöd av rådet

Vid sitt möte i Bryssel den 9 december gav EU:s finansministrar uttryck för ett brett stöd för den investeringsplan värd 315 miljarder euro som kommissionen nyligen tillkännagivit. De godkände också två åtgärder som syftar till att bekämpa skattebedrägeri och skatteflykt samt enades om en metod för att beräkna bidragen till den gemensamma resolutionsfonden.

En investeringsplan för Europa

Rådet åhörde en föredragning av kommissionen och Europeiska investeringsbanken (EIB) om den verksamhet som bedrivits av den arbetsgrupp som inrättades i höstas med uppgift att identifiera potentiella investeringsprojekt.

Kommissionens investeringsplan värd 315 miljarder euro som presenterades i november kommer att inbegripa inrättandet av en europeisk fond för strategiska investeringar inom ramen för EIB-gruppen under våren 2015. Fonden kommer att utgöras av 16 miljarder euro i garantier från EU:s budget och 5 miljarder euro från EIB.

Syftet med fonden är att tillhandahålla riskkapacitet som kan öppna upp för investeringar, och att understödja riskfinansiering för små och medelstora företag.

Efter en första diskussion gav finansministrarna uttryck för ett brett stöd för investeringsplanen. Rådet ser fram emot ett lagstiftningsförslag som leder till att planen kan konkretiseras.

Europeiska rådet, vars möte äger rum den 18–19 december, kommer att uppmanas att godkänna den.

Nästa steg

Det italienska ordförandeskapet kommer att översända en sammanfattning av diskussionen till Europeiska rådet.

Kommissionen förväntas lägga fram ett lagstiftningsförslag i januari 2015. Målsättningen är att det ska vara godkänt senast i juni 2015.

• En investeringsplan för Europa (Europeiska kommissionen)

Bekämpning av skattebedrägeri och skatteflykt

Rådet nådde en politisk överenskommelse om att införa en klausul mot missbruk i EU:s moder- och dotterbolagsdirektiv. Det kommer att innebära att EU:s medlemsstater måste avstå från att ge sådana fördelar som direktivet medger till bolagsarrangemang som upprättats för att åtnjuta skattefördelar och som inte återspeglar den ekonomiska verkligheten. Ändringsdirektivet kommer att antas vid nästa rådsmöte utan vidare diskussion.

Medlemsstaterna kommer att ha fram till och med den 31 december 2015 på sig att införliva ändringen i nationell lag.  

Rådet antog också ett direktiv som förlänger perioden för obligatoriskt automatiskt informationsutbyte mellan nationella skattemyndigheter, för att förhindra skatteflykt för privatpersoner.

Direktivet syftar till att komma åt situationer där skattebetalare försöker gömma undan kapital eller tillgångar utomlands för att slippa att skatta för dessa. Genom direktivet inrättas en global standard, som utarbetats av OECD och godkänts av G20.

Medlemsstaterna kommer automatiskt att börja utbyta information i enlighet med det reviderade direktivet senast i slutet av september 2017. 

Bankunionen: den gemensamma resolutionsfonden

Rådet nådde en politisk överenskommelse om ett utkast till förordning om beräkningen av de bidrag som banker ska betala till EU:s gemensamma resolutionsfond. Fonden är inrättad inom ramen för den gemensamma resolutionsmekanismen, som i sin tur inrättades för att se till att konkursmässiga banker avvecklas under ordnade former. 

Bankernas bidrag kommer att betalas årligen och beräknas utifrån bankernas skulder minus egna medel och täckta insättningar, justerat för risk. 

Andra viktiga punkter på dagordningen 

Skatt på finansiella transaktioner

Rådet diskuterade läget vad gäller ett förslag om att införa en skatt på finansiella transaktioner i 11 medlemsstater genom det så kallade fördjupade samarbetet. Ordförandeskapet rapporterade om framsteg som gjorts under dess ledning och förklarade sin syn på en eventuell fortsatt behandling av ärendet under nästa ordförandeskap.  

Ekonomisk styrning 

Rådet satte igång sin årliga politiska samordningsprocess. Kommissionen presenterade den årliga tillväxtöversikten för 2015. Översikten innehåller prioriterade åtgärder som medlemsstaterna ska vidta för att säkerställa att den politik de genomför är verkningsfull och främjar hållbar ekonomisk tillväxt.  

Kommissionen presenterade också rapporten om förvarningsmekanismen där det framgår att den makroekonomiska situationen motiverar en vidare analys (fördjupad granskning) i 16 medlemsstater: Belgien, Bulgarien, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Kroatien, Nederländerna, Portugal, Rumänien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tyskland och Ungern.  

Rådet diskuterade också en översyn av reformer av EU:s ramverk för ekonomisk styrning som genomfördes 2011 och 2013, inklusive stabilitets- och tillväxtpakten.