"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Cyperns ordförandeskap lade fram sitt arbetsprogram på området ekonomiska och finansiella frågor för första halvåret.
I detta kritiska skede blir stärkandet av EU:s finansiella oberoende och dess globala ekonomiska ställning vägledande för Cyperns ordförandeskap i styrningen av Ekofinrådets dagordning. Vi vill skapa dynamik i riktning mot ett blomstrande och mer konkurrenskraftigt Europa. Låt mig vara mycket tydlig: vi kommer att arbeta för att garantera att EU:s stöd till Ukraina, inbegripet ekonomiskt sådant, förblir orubbligt.
Makis Keravnos, Cyperns finansminister
Ordförandeskapet upprepade särskilt sitt engagemang för att främja lagstiftningsarbetet med spar- och investeringsunionen, EU:s agenda för skatterationalisering och skatteförenkling och för att göra framsteg mot en moderniserad tullunion, bland andra initiativ.
Rådet har inlett ett förfarande vid alltför stora underskott för Finland och också antagit en rekommendation med en beskrivning av den nettoutgiftsbana och den tidsplan som landet bör följa för att få bukt med det alltför stora underskottet senast 2028.
Det beslut rådet nu fattat om att inleda ett förfarande vid alltför stora underskott är motiverat med tanke på Finlands budgetunderskott på 4,4 % 2024 och det planerade budgetunderskottet på 4,3 % 2025.
I sin rekommendation anger rådet att Finland därför bör vidta verkningsfulla åtgärder och senast den 30 april 2026 lägga fram de åtgärder som krävs för att minska underskottet. Finland bör också se till att dess nominella kumulativa ökningstakt för nettoutgifter inte överstiger 2,5 % 2026, 4,1 % 2027 och 5,9 % 2028.
Mekanismen med förfarandet vid alltför stora underskott syftar till att garantera att EU:s medlemsländer återgår till eller upprätthåller budgetdisciplinen. Förfaranden inleds när ett medlemsland har ett offentligt underskott som överstiger fördragets referensvärde på 3 % av BNP.
Ministrarna godkände rådets slutsatser om rapporten om förvarningsmekanismen 2026, som kommissionen offentliggjorde den 25 november 2025.
I och med rapporten inleds den europeiska planeringsterminens årliga förfarande för makroekonomiska obalanser.
Förfarandet syftar till att upptäcka, förhindra och hantera uppkomsten av potentiellt skadliga makroekonomiska obalanser som skulle kunna inverka negativt på den ekonomiska stabiliteten i ett visst medlemsland, i euroområdet eller i EU som helhet.
I slutsatserna instämmer rådet i stort sett i rapportens bedömning av utvecklingen av makroekonomiska obalanser och framväxande risker. Vidare efterlyser man ytterligare insatser för att på ett ändamålsenligt och effektivt sätt genomföra förfarandet för makroekonomiska obalanser. Medlemsländerna uppmanas också att fortsätta att ta itu med sårbarheter på detta område.
I årets rapport har man inte identifierat några nya länder där det behövs fördjupad granskning. Rådet fortsätter därför att följa situationen i de sju länder som 2025 konstaterades ha obalanser. De fördjupade granskningarna offentliggörs våren 2026, inför den europeiska planeringsterminens vårpaket.
Resursen finns för närvarande bara på följande språk:
Rådet antog genomförandebeslut om godkännande av riktade ändringar av Finlands, Irlands, Nederländernas, Spaniens, Tysklands och Sveriges återhämtnings- och resiliensplaner.
Faciliteten för återhämtning och resiliens är EU:s program för storskaligt ekonomiskt stöd för att möta de utmaningar som coronapandemin har inneburit för den europeiska ekonomin. Den utgör en central del av NextGenerationEU, som är ett tillfälligt återhämtningsinstrument som gör det möjligt för kommissionen att samla in medel för att bidra till att åtgärda de omedelbara ekonomiska och sociala skador som pandemin orsakat.
För att få dra nytta av faciliteten måste medlemsländerna lämna in återhämtnings- och resiliensplaner till kommissionen, där de anger vilka reformer och investeringar de avser att göra fram till slutet av augusti 2026.
Hittills har omkring 393 miljarder euro betalats ut från faciliteten för återhämtning och resiliens.
Som en punkt utan överläggning har rådet formellt beslutat att tillhandahålla ytterligare 500 miljoner euro i makroekonomiskt stöd till Jordanien.
EU-stödet ska hjälpa till att stärka Jordaniens ekonomiska stabilitet och stödja landets pågående reformagenda i ett läge med växande inre och yttre svårigheter. Syftet är att återigen ge landet en hållbar extern finansieringssituation och därigenom stödja dess ekonomiska och sociala utveckling.
Stödet, som tillhandahålls efter Jordaniens begäran om ytterligare stöd i januari 2025, är tillgängligt i två och ett halvt år och ges i form av långfristiga lån, som betalas ut i tre delutbetalningar.
Delutbetalningarna kommer att vara direkt kopplade till Jordaniens framsteg med de reformer som beskrivs i ett samförståndsavtal som ska ingås mellan Jordanien och kommissionen.
