Förfarandet vid alltför stora underskott
Syftet med förfarandet vid alltför stora underskott är att se till att alla medlemsländer upprätthåller en låg statsskuld eller minskar en hög statsskuld till en hållbar nivå.
Vad är förfarandet vid alltför stora underskott?
Förfarandet vid alltför stora underskott är en mekanism som syftar till att se till att EU:s medlemsländer återgår till eller upprätthåller budgetdisciplin.
Den ekonomiska politiken och budgetpolitiken är mycket viktiga för medlemsländerna. De anser att det är frågor av gemensamt intresse. För att begränsa de offentliga underskotten och statsskulden har medlemsländerna enats om referensvärden som de har fastställt i EU-fördragen: en underskottskvot på 3 % och en skuldkvot på 60 %. Kvoterna beräknas alltid i förhållande till ett medlemslands BNP.
Referensvärdena är som följer:
Alla medlemsländer måste hålla sig under dessa referensvärden. De måste undvika att få alltför stora underskott i de offentliga finanserna och måste minska alltför stor statsskuld.
Tanken med förfarandet vid alltför stora underskott är att det ska avskräcka från alltför stora underskott i de offentliga finanserna och, om sådana ändå skulle uppstå, att se till att de korrigeras. Reglerna för förfarandet vid alltför stora underskott anges i stabilitets- och tillväxtpaktens ”korrigerande del”, som nyligen sågs över.
Stegen i förfarandet vid alltför stora underskott
EU:s nya ram för ekonomisk styrning, som varit i kraft sedan den 30 april 2024, har ändrat det sätt på vilket förfarandet vid alltför stora underskott genomförs.
Processen omfattar flera viktiga steg.
Om ett medlemsland överskrider referensvärdet för underskott eller skuld, eller riskerar att överskrida det inom den närmaste framtiden, tar kommissionen fram en rapport i vilken den analyserar om det berörda medlemslandet har ett alltför stort underskott.
Om kommissionen, med beaktande av alla relevanta faktorer, kommer fram till att ett förfarande vid alltför stora underskott är motiverat för ett medlemsland meddelar den rådet om detta. Sedan föreslår kommissionen att rådet ska anta ett beslut om att det föreligger ett alltför stort underskott i det berörda medlemslandet.
Efter kommissionens förslag beaktar rådet eventuella synpunkter från det berörda medlemslandet. Därefter antar det ett beslut med en övergripande bedömning av om det föreligger ett alltför stort underskott.
Om rådet har slutit sig till att det föreligger ett alltför stort underskott antar det en rekommendation på grundval av en rekommendation från kommissionen om hur situationen bör åtgärdas. Rekommendationen får innehålla en korrigerande budgetplan, med siffror, och en tidsfrist.
Det är sedan upp till det berörda medlemslandet att vidta nödvändiga åtgärder inom sex månader.
Om inga effektiva åtgärder har vidtagits inom tidsfristen, eller om medlemslandet inte följer rekommendationen, får rådet ålägga sanktioner, inbegripet, för medlemsländer i euroområdet, böter på upp till 0,05 % av föregående års BNP.
Böterna måste betalas var sjätte månad till dess att rådet bedömer att det berörda medlemslandet har vidtagit effektiva åtgärder. Om medlemslandet fortsätter att inte följa reglerna har rådet rätt att skärpa sanktionerna.
Omröstningsregler
Rådets beslut och rekommendationer antas enligt särskilda omröstningsregler.
Det berörda medlemslandet har ingen röst.
Kvalificerad majoritet är uppnådd när minst 55 % av de rådsmedlemmar som företräder de deltagande medlemsländerna röstat för och dessa företräder minst 65 % av befolkningen i dessa länder.
En blockerande minoritet måste minst omfatta det lägsta antal rådsmedlemmar som företräder mer än 35 % av befolkningen i de deltagande medlemsländerna, plus en medlem.
Pågående förfaranden vid alltför stora underskott
Underskottsbaserat förfarande vid alltför stora underskott
Österrike
Den 8 juli 2025 beslutade rådet att inleda ett förfarande vid alltför stora underskott mot Österrike. Orsaken till beslutet var Österrikes budgetunderskott på 4,7 % 2024. Parallellt med beslutet godkände rådet också en rekommendation till Österrike med en beskrivning av den nettoutgiftsbana och den tidsplan som landet bör följa för att få bukt med de alltför stora underskottet senast 2028.
I rekommendationen fastställs följande gränser för Österrikes nominella ökningstakt för nettoutgifter: 2,6 % 2025, 2,2 % 2026, 2,2 % 2027 respektive 2,0 % 2028.
Belgien
Den 26 juli 2024 inledde rådet, på förslag av kommissionen, ett förfarande vid alltför stora underskott mot Belgien, med tanke på landets budgetunderskott på 4,4 % 2023.
Den 21 januari 2025 antog rådet en rekommendation om att Belgien ska få bukt med det alltför stora offentliga underskottet senast 2027. I rekommendationen fastställs följande gränser för Belgiens nominella ökningstakt för nettoutgifter: 2,4 % 2025, 1,9 % 2026 och 2,0 % 2027.
Den 20 juni 2025 antog rådet en reviderad rekommendation till Belgien om att få bukt med det alltför stora underskottet senast 2029. Genom rekommendationen ändrades gränserna för Belgiens nominella ökningstakt för nettoutgifter till 3,6 % 2025, 2,5 % 2026, 2,5 % 2027, 2,1 % 2028 och 2,1 % 2029.
Bulgarien
Den 10 juli 2026 inledde rådet ett förfarande vid alltför stora underskott avseende Bulgarien. Beslutet var motiverat med tanke på Bulgariens beräknade underskott i de offentliga finanserna 2026 på 4,1 % av BNP, och landets underskott förväntades fortsätta att överstiga 3 % av BNP 2027.
I sin rekommendation anger rådet att Bulgarien därför bör vidta verkningsfulla åtgärder och senast den 15 oktober 2026 presentera vilka åtgärder som behövs för att minska underskottet. Bulgarien bör också se till att dess nominella kumulativa ökningstakt för nettoutgifter inte överstiger 4,2 % 2026, 7,7 % 2027, 11,4 % 2028 och 15 % 2029.
Finland
Den 20 januari 2026 inledde rådet ett förfarande vid alltför stora underskott avseende Finland. Beslutet är motiverat med tanke på Finlands budgetunderskott på 4,4 % 2024 och det planerade budgetunderskottet på 4,3 % 2025.
I sin rekommendation anger rådet att Finland bör vidta verkningsfulla åtgärder och senast den 30 april 2026 lägga fram de åtgärder som krävs för att minska underskottet.
I rekommendationen fastställs följande gränser för Finlands nominella kumulativa ökningstakt för nettoutgifter: 2,5 % 2026, 4,1 % 2027 och 5,9 % 2028.
Frankrike
Den 26 juli 2024 inledde rådet, på förslag från kommissionen, ett förfarande vid alltför stora underskott mot Frankrike, med tanke på landets budgetunderskott på 5,5 % 2023.
Den 21 januari 2025 antog rådet en rekommendation om att Frankrike bör vidta åtgärder för att få det alltför stora offentliga underskottet att upphöra senast 2029. I rekommendationen fastställs följande gränser för Frankrikes nominella ökningstakt för nettoutgifter: 0,8 % 2025, 1,2 % 2026, 1,2 % 2027, 1,2 % 2028 respektive 1,1 % 2029.
Italien
Den 26 juli 2024 inledde rådet, på förslag från kommissionen, ett förfarande vid alltför stora underskott mot Italien, med tanke på landets budgetunderskott på 7,4 % 2023.
Den 21 januari 2025 antog rådet en rekommendation om att Italien bör vidta åtgärder för att få det alltför stora offentliga underskottet att upphöra senast 2026.
I rekommendationen fastställs följande gränser för Italiens nominella ökningstakt för nettoutgifter: 1,3 % 2025 respektive 1,6 % 2026.
Ungern
Rådet inledde ett förfarande vid alltför stora underskott mot Ungern den 26 juli 2024, till följd av Ungerns budgetunderskott på 6,7 % 2023.
Den 18 februari rekommenderade rådet Ungern att vidta åtgärder för att få det alltför stora offentliga underskottet att upphöra senast 2026. I rekommendationen fastställs följande gränser för Ungerns nominella ökningstakt för nettoutgifter: 4,3 % 2025 respektive 4,0 % 2026.
Polen
Den 26 juli 2024 inledde rådet, på förslag från kommissionen, ett förfarande vid alltför stora underskott mot Polen, med tanke på landets budgetunderskott på 5,1 % 2023.
Den 21 januari 2025 rekommenderade rådet Polen att vidta åtgärder för attfå det alltför stora offentliga underskottet att upphöra senast 2028. I rekommendationen fastställs följande gränser för Polens nominella ökningstakt för nettoutgifter: 6,3 % 2025, 4,4 % 2026, 4,0 % 2027 respektive 3,5 % 2028.
Slovakien
Den 26 juli 2024 inledde rådet, på förslag från kommissionen, ett förfarande vid alltför stora underskott mot Slovakien, med tanke på landets budgetunderskott på 4,9 % 2023.
I rekommendationen fastställs följande gränser för Slovakiens nominella ökningstakt för nettoutgifter: 3,8 % 2025, 0,9 % 2026 och 1,6 % 2027.
I rekommendationen fastställs följande gränser för Slovakiens nominella ökningstakt för nettoutgifter: 3,8 % 2025, 0,9 % 2026 och 1,6 % 2027.
Rumänien
Den 3 april 2020 inledde rådet ett förfarande vid alltför stora underskott mot Rumänien i syfte att få det alltför stora underskottet att upphöra.
Den 26 juli 2024 fastställde rådet att förfarandet vid alltför stora underskott för Rumänien bör fortsätta, eftersom landet inte vidtagit verkningsfulla åtgärder för att korrigera underskottet.
Eftersom Rumänien fortsatte att uppvisa stora underskott i de offentliga finanserna som överskred det referensvärde på 3 % som fastställs i fördragen antog rådet den 20 juni 2025 ett nytt beslut där man konstaterade att Rumänien inte hade vidtagit verkningsfulla åtgärder som svar på rådets rekommendationer.
Den 8 juli 2025 reviderade rådet sin rekommendation till Rumänien inom ramen för det pågående förfarandet vid alltför stora underskott. Rumänien var därför tvunget att vidta verkningsfulla åtgärder och senast den 15 oktober 2025 lägga fram åtgärder för att minska underskottet och se till att förfarandet vid alltför stora underskott kan avslutas senast 2030.
I rekommendationen fastställs följande gränser för Rumäniens nominella ökningstakt för nettoutgifter: 2,8 % 2025, 2,6 % 2026, 4,6 % 2027, 4,4 % 2028, 4,2 % 2029 respektive 4,0 % 2030.
Skuldbaserat förfarande vid alltför stora underskott
Enligt de nya reglerna måste alla medlemsländer utarbeta nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer. Dessa måste innehålla en nettoutgiftsbana.
Så länge som kraftigt skuldsatta länder följer den av rådet fastställda nettoutgiftsbanan, för att få in sin skuld på en realistisk nedåtgående bana och närmar sig fördragets referensvärde i tillfredsställande takt, kommer de inte att bli föremål för ett förfarande vid alltför stora underskott. Efterlevnaden kommer att bedömas regelbundet.
Budgettendenser
Alla EU-länder är skyldiga att respektera budgetdisciplinen på grundval av kriterier och referensvärden som fastställs i EU-fördragen. I synnerhet bör underskottet i de offentliga finanserna inte överstiga 3 % av bruttonationalprodukten (BNP), och statsskulden bör ligga under 60 % av BNP.
Diagrammen nedan visar hur medlemsländerna presterar i förhållande till dessa två tröskelvärden.
Underskottsutveckling per medlemsland (2013–2024)
Diagrammet nedan visar hur varje EU-lands offentliga underskott har utvecklats över tid i förhållande till referensvärdet på 3 %.
Medlemsländer som för närvarande ligger kvar under riktmärket: Danmark och Sverige.
Medlemsländer som vid någon tidpunkt låg under riktmärket och som sedan dess har flyttat över: Belgien, Spanien, Frankrike, Italien, Ungern, Malta, Österrike, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien och Finland.
Medlemsländer som vid någon tidpunkt låg över riktmärket och som sedan dess har flyttat under: Bulgarien, Tjeckien, Tyskland, Estland, Irland, Grekland, Kroatien, Cypern, Lettland, Litauen, Luxemburg och Nederländerna.
Skuldutveckling per medlemsland (2013–2024)
Diagrammet nedan visar utvecklingen av de offentliga skuldnivåerna i varje EU-land jämfört med referensvärdet på 60 %.
Medlemsländer som låg under riktmärket under hela perioden: Bulgarien, Tjeckien, Danmark, Estland, Lettland, Litauen, Luxemburg, Polen, Rumänien och Sverige.
Medlemsländer som låg över riktmärket under hela perioden: Belgien, Tyskland, Grekland, Spanien, Frankrike, Italien, Cypern, Ungern, Österrike, Portugal, Slovenien och Finland.
Medlemsländer som flyttade under riktmärket under perioden: Irland, Kroatien, Malta, Nederländerna och Slovakien.
Senast ändrad: 10 juli 2026