"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
När vi nu närmar oss slutet på vårt ordförandeskap är jag stolt över att reflektera över Cyperns bidrag när det gäller ekonomiska och finansiella frågor. Vi säkrade bland annat det banbrytande lånepaketet på 90 miljarder euro till Ukraina, nådde en överenskommelse om att modernisera EU:s tullram och gjorde framsteg med paketet för marknadsintegration och tillsyn – ett viktigt resultat för EU-ländernas ledare. Alla dessa insatser bidrog till vårt slutliga mål för ordförandeskapet – en mer autonom union som är öppen för världen.
Makis Keravnos, Cyperns finansminister
Mekanismen för koldioxidjustering vid gränsen
Rådet enades om sin ståndpunkt om att förbättra mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna (CBAM), EU:s verktyg för att bekämpa koldioxidläckage och främja global avkarbonisering, inför förhandlingarna med Europaparlamentet.
Den nya ramen skulle utvidga CBAM:s tillämpningsområde till nya produkter och täppa till kryphål som kan användas för att kringgå systemet.
EU står fast vid sitt åtagande att minska klimatutsläppen både inom unionen och globalt. Att förbättra CBAM och täppa till kryphål som kan göra det möjligt att kringgå våra regler är en viktig del av att uppnå detta mål. Den ståndpunkt som man enats om i dag är det första steget mot att göra systemet mer robust.
Makis Keravnos, Cyperns finansminister
CBAM, som trädde i kraft den 1 januari 2026, sätter ett rättvist pris på koldioxid som släpps ut vid tillverkningen av importerade varor inom de mest koldioxidintensiva sektorerna: järn och stål, cement, gödselmedel, aluminium, el och vätgas, och främjar en renare industriproduktion i länder utanför EU.
Bland andra förbättringar av kommissionens ursprungliga förslag om att stärka CBAM har rådet förfinat förteckningen över nya produkter på vilka mekanismen skulle tillämpas och gett kommissionen i uppdrag att genomföra en årlig översyn av produkter i senare led som skulle kunna ingå i framtiden. Rådet definierar också mer exakt det förfarande som ska följas när beslut fattas om att undanta en viss vara från CBAM-ramen vid allvarliga och oförutsedda omständigheter på den inre marknaden.
Ministrarna diskuterade lagstiftningspaketet om marknadsintegration och tillsyn, som är en central del av spar- och investeringsunionen. En överenskommelse om detta paket är ett av målen i färdplanen ”Ett Europa, en marknad”.
Syftet med utkastet till lagstiftning är att fördjupa integrationen av EU:s kapitalmarknader genom att undanröja hinder för gränsöverskridande investeringsverksamhet och effektivisera tillsynen. Detta bör i sin tur stärka EU:s konkurrenskraft genom att privata besparingar mobiliseras.
Utkastet till regler innehåller åtgärder för att stärka Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma), till exempel genom att effektivisera dess funktion när det gäller tillsynen på EU-nivå över vissa områden – däribland betydande centrala motparter, värdepapperscentraler och handelsplatser – och förändra dess styrelseform.
Under diskussionen stödde många ministrar Esmas tillsyn av betydande gränsöverskridande marknadsaktörer i EU och betonade att en sådan tillsyn bör inriktas på enheter som är verkligt gränsöverskridande och/eller systemviktiga.
Ett antal ministrar underströk att proportionella, objektiva och transparenta kriterier för att avgöra om en enhet är betydande behöver fastställas för att se till att enheter, även leverantörer av kryptotillgångstjänster, behandlas lika. Samtidigt ansåg andra ministrar att det föreslagna koncernkriteriet bör övervägas ytterligare. Många ministrar betonade vikten av att undvika ytterligare administrativa bördor och ökade kostnader för företagen.
När det gäller styrning diskuterade ministrarna ansvarsfördelningen mellan Esmas föreslagna direktion och den redan befintliga tillsynsstyrelsen. Enligt kommissionens förslag skulle den nya direktionen bestå av fem ledamöter och fokusera på tillsynsuppgifter. Den redan befintliga tillsynsstyrelsen, som består av en företrädare för varje EU-medlemsland, skulle behålla en bredare strategisk roll och kunna invända mot vissa av direktionens viktigaste beslut.
Vissa medlemsstater stödde kommissionens förslag om en stark roll för direktionen för att säkerställa ett robust och effektivt beslutsfattande på EU-nivå när det gäller tillsyn, men många ministrar betonade behovet av att bevara en meningsfull roll för nationella behöriga myndigheter och tillsynsstyrelsen, bland annat genom lämpligt deltagande i beslutsfattandet i tillsynsfrågor.
Ministrarna fattade två beslut inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten, som innehåller EU:s regler som ska se till att EU-länderna har sunda offentliga finanser och samordnar sin finanspolitik.
För det första beslutade rådet att avsluta, eller upphäva, förfarandet vid alltför stora underskott avseende Malta, som inleddes för första gången 2024.
Beslutet att upphäva förfarandet var motiverat med tanke på att Maltas offentliga underskott framgångsrikt och varaktigt har minskat till under 3 procent av BNP.
För det andra aktiverade rådet den nationella undantagsklausulen inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten för Spanien. Detta kommer att hjälpa Spanien att ställa om till högre försvarsutgifter på nationell nivå utan att äventyra landets skuldhållbarhet.
Den nationella undantagsklausulen gör det möjligt för ett medlemsland att tillfälligt avvika från budgetkraven som svar på exceptionella omständigheter utanför dess kontroll, samtidigt som skuldhållbarheten säkerställs.
17 andra medlemsländer har tidigare fått sina begäranden om aktivering av den nationella undantagsklausulen godkända.
Den europeiska planeringsterminen 2026: vårpaketet
Kommissionen lade fram vårpaketet inom den europeiska planeringsterminen 2026, som antogs den 3 juni.
Paketet innehåller landsspecifika rekommendationer till alla medlemsländer om deras ekonomiska politik, socialpolitik, sysselsättningspolitik, strukturpolitik och budgetpolitik. Rådet förväntas anta dessa landsspecifika rekommendationer i juli.
Ministrarna diskuterade de ekonomiska och finansiella konsekvenserna av Rysslands angrepp mot Ukraina på grundval av en uppdatering från kommissionen. Detta är en återkommande punkt på dagordningen vid Ekofinrådets möten.
Rådet antog genomförandebeslut om godkännande av de riktade ändringar som begärts av Belgien, Polen, Portugal, Slovakien och Spanien avseende deras återhämtnings- och resiliensplaner.
Faciliteten för återhämtning och resiliens är EU:s program för storskaligt ekonomiskt stöd för att möta de utmaningar som coronapandemin har inneburit för den europeiska ekonomin. Den utgör en central del av NextGenerationEU, som är ett tillfälligt återhämtningsinstrument som gör det möjligt för kommissionen att samla in medel för att bidra till att åtgärda de omedelbara ekonomiska och sociala skador som pandemin orsakat.
För att få dra nytta av faciliteten måste medlemsländerna lämna in återhämtnings- och resiliensplaner till kommissionen, där de anger vilka reformer och investeringar de avser att göra fram till slutet av augusti 2026.
Hittills har omkring 426 miljarder euro betalats ut från faciliteten för återhämtning och resiliens.
Som en punkt utan överläggning godkände rådet Ekofinrådets halvårsrapport till Europeiska rådet om skattefrågor. Rapporten ger en översikt över de framsteg som nåtts i rådet under Cyperns ordförandeskap (januari–juni 2026) samt en översikt över läget när det gäller de viktigaste punkter som förhandlas på skatteområdet.
Ministrarna antog också slutsatser om de framsteg som gjorts av EU:s uppförandekodgrupp för företagsbeskattning under samma period.
Resursen finns för närvarande bara på följande språk:
