"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Ministrarnas enhälliga åtagande i dag återspeglar den starka politiska viljan att nå en överenskommelse om paketet för marknadsintegration och tillsyn i år och insikten att det kommer att krävas kompromisser från medlemsländerna för att uppnå detta. Jag är övertygad om att vi kan nå en överenskommelse som är gynnsam för alla medlemsländer och som kommer att leda till djupare och effektivare kapitalmarknader för EU:s medborgare och företag.
Simon Harris, Irlands vice premiärminister och finansminister
Ministrarna diskuterade lagstiftningspaketet om marknadsintegration och tillsyn, som är en central del av spar- och investeringsunionen. En överenskommelse om detta paket är ett av målen i färdplanen ”Ett Europa, en marknad”.
Med utgångspunkt i en vägledande not från ordförandeskapet uttryckte ministrarna ett tydligt politiskt åtagande att senast i oktober enas om en stark och ambitiös förhandlingsposition för rådet när det gäller paketet, och de nådde i stora drag enighet om de centrala politiska frågor som måste lösas för att detta mål ska kunna uppnås.
Medlemsländerna redogjorde för sina prioriteringar inför de kommande förhandlingarna. Ekofinrådet noterade diskussionen, och ordförandeskapet kommer att reflektera över de frågor som tagits upp samtidigt som man fortsätter att följa den tidsplan som ministrarna godkänt.
Rådet gav de tekniska arbetsgrupperna i uppdrag att intensifiera sitt arbete för att bidra till att förverkliga den ambition som EU:s finansministrar har fastställt.
Syftet med utkastet till lagstiftning om marknadsintegration och tillsyn är att fördjupa integrationen av EU:s kapitalmarknader genom att undanröja hinder för gränsöverskridande investeringsverksamhet och effektivisera tillsynen. Detta bör i sin tur stärka EU:s konkurrenskraft genom att privata besparingar mobiliseras.
Utkastet till regler innehåller åtgärder för att stärka Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma), bland annat genom att stärka dess roll i tillsynen på EU-nivå av viktiga marknadsaktörer såsom betydande centrala motparter, värdepapperscentraler, handelsplatser och tjänsteleverantörer inom kryptotillgångar, samt genom att reformera dess styrning.
Det irländska ordförandeskapet lade fram sitt arbetsprogram på området ekonomiska och finansiella frågor för första halvåret.
Det irländska ordförandeskapet har särskilt meddelat att dess arbete kommer att styras av tre övergripande prioriteringar: konkurrenskraft, värderingar och säkerhet, i enlighet med EU:s strategiska agenda 2024–2029.
På det ekonomiska och finansiella området kommer Irland att lägga tonvikten på att stärka EU:s konkurrenskraft, resiliens och förmåga att reagera på en alltmer utmanande geopolitisk och ekonomisk miljö.
Prioriteringarna för vårt ordförandeskap återspeglar de stora utmaningar som EU står inför, men också de möjligheter som finns när Europa agerar tillsammans som en enhet. Jag har lagt fram ett ambitiöst arbetsprogram för resten av året, i linje med målen i färdplanen Ett Europa, en marknad. För att nå framgång måste samtliga medlemsländer och alla institutioner mötas i en anda av hårt arbete och kompromisser. För vår del är Irland redo att dra sitt strå till stacken för att driva på det pågående arbetet för ett säkert och konkurrenskraftigt EU, med europeiska värden i centrum.
Simon Harris, Irlands vice premiärminister och finansminister
Ministrarna beslutade att inleda ett förfarande vid alltför stora underskott för Bulgarien. De antog även en rekommendation för Bulgarien med en beskrivning av den nettoutgiftsbana och den tidsplan som bör följas för att få bukt med det alltför stora underskottet senast 2029.
Mekanismen med förfarandet vid alltför stora underskott syftar till att se till att EU:s medlemsländer återgår till eller upprätthåller budgetdisciplinen. Förfaranden inleds när ett medlemsland har ett offentligt underskott som överstiger ett referensvärde på 3 % av BNP, i enlighet med artikel 126.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
Rådets beslut att inleda ett förfarande vid alltför stora underskott i dag beror på Bulgariens beräknade offentliga underskott för 2026 på 4,1 % av BNP vilket väntas fortsätta att ligga kvar över 3 % av BNP under 2027. Bulgariens användning av den nationella undantagsklausulen för försvarsutgifter inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten förklarar inte fullt ut att tröskelvärdet överskrids med 3 %.
I sin rekommendation anger rådet att Bulgarien därför bör vidta verkningsfulla åtgärder och senast den 15 oktober 2026 presentera vilka åtgärder som behövs för att minska underskottet. Bulgarien bör också se till att dess nominella kumulativa ökningstakt för nettoutgifter inte överstiger 4,2 % 2026, 7,7 % 2027, 11,4 % 2028 och 15 % 2029.
Rådet antog rekommendationer om varje medlemslands ekonomiska politik, socialpolitik, sysselsättningspolitik, strukturpolitik och budgetpolitik som en del av den europeiska planeringsterminen 2026.
I år lägger de landsspecifika rekommendationerna särskild vikt vid konkurrenskraft, energitrygghet, ekonomisk säkerhet, försvarsberedskap och social rättvisa.
I linje med detta uppmanas medlemsländerna att främja viktiga prioriteringar till stöd för konkurrenskraften, säkerställa ett snabbt genomförande av de sammanhållningspolitiska fonderna och fortsätta med reformer och investeringar som stöds inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens.
Andra, mer finanspolitiska rekommendationer är inriktade på medlemsländernas väg mot att uppnå eller upprätthålla sunda offentliga finanser och ett försiktigt genomförande av energirelaterade åtgärder inom ramen för EU:s regler för ekonomisk styrning.
Rådet godkände även slutsatser om 2026 års fördjupade granskningar inom ramen för förfarandet vid makroekonomiska obalanser. Förfarandet syftar till att upptäcka, förhindra och hantera uppkomsten av potentiellt skadliga makroekonomiska obalanser som skulle kunna inverka negativt på den ekonomiska stabiliteten i ett visst medlemsland, i euroområdet eller i EU som helhet.
Rådet har godkänt en ny återhämtnings- och resiliensplan för Ungern.Den nya planen bör göra det möjligt att betala ut 10 miljarder euro till Ungern, varav omkring 6,5 miljarder euro i bidrag och omkring 3,5 miljarder euro i lån.
Dagens godkännande följer på Ungerns nyligen inlämnade nya plan, efter att förseningar i uppfyllandet av de superdelmål som angavs i Ungerns tidigare plan innebar att det inte längre kunde uppnås på grund av kostnadsökningar till följd av energiprissvängningar, oväntade förändringar i geopolitiska omständigheter, oförutsedda utmaningar i samband med genomförandet, förseningar till följd av tidsbegränsningar eller tidtabellstryck samt andra händelser.
Samtidigt godkände ministrarna riktade ändringar av de nationella planerna för Cypern, Finland, Tyskland, Lettland, Litauen, Luxemburg, Nederländerna och Slovenien.
I planerna för återhämtning och resiliens fastställs nationella reform- och investeringsagendor inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens – kärnan i NextGenerationEU, EU:s tillfälliga instrument för att underlätta och påskynda den gröna och den digitala omställningen i medlemsländerna och samtidigt öka resiliens, sammanhållning och hållbara tillväxt.
För att få dra nytta av faciliteten måste medlemsländerna lämna in återhämtnings- och resiliensplaner till kommissionen, där de anger vilka reformer och investeringar de avser att göra fram till slutet av augusti 2026.
Hittills har omkring 429 miljarder euro betalats ut från faciliteten för återhämtning och resiliens.
Rådet fastställde den maximala nettoutgiftsbanan för Nederländerna – en central del av landets medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan.
I enlighet med EU:s ram för ekonomisk styrning, som har varit i kraft sedan slutet av april 2024, uppmanas medlemsländerna att lämna in nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer som omfattar 4–5 år, beroende på deras valcykel.
Planerna är en hörnsten i EU:s nya ram för ekonomisk styrning och innehåller medlemsländernas finanspolitiska utveckling, tillsammans med planerade reformer och investeringar.
De nettoutgiftsbanor som fastställts av rådet utgör den viktigaste operativa indikatorn för budgetövervakning på EU-nivå. Denna budgetbegränsning kommer att ligga till grund för Nederländernas nationella finanspolitik fram till 2030 och bidra till att avgöra om den upprätthåller sunda finanser.
Ministrarna diskuterade de ekonomiska och finansiella konsekvenserna av Rysslands angrepp mot Ukraina på grundval av en uppdatering från kommissionen. Detta är en återkommande punkt på dagordningen vid Ekofinrådets möten.
