Utrikesrådet, 17 oktober 2022

De viktigaste resultaten

Rådet fattade ett antal viktiga beslut som bekräftar EU:s föresats att stödja Ukraina mot Rysslands aggression, främja fred och stabilitet i Sydkaukasien och stå upp för de mänskliga rättigheterna i Iran.

Rysslands aggression mot Ukraina

Utrikesrådet diskuterade Rysslands aggression mot Ukraina.

Före diskussionen i rådet höll Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba ett kort anförande för EU-ländernas ministrar via videokonferens och informerade dem om den senaste utvecklingen på plats och om Ukrainas aktuella prioriteringar.

Putin förlorar både politiskt och moraliskt. Trots detta fortsätter han eskaleringen, bland annat genom urskillningslösa attacker mot civila mål i hela Ukraina, vilket vi har sett nu under morgonen. Vi noterade också förra veckans omröstning i FN:s generalförsamling. Omröstningen bekräftade omvärldens isolering av Ryssland. Men vi kan inte ta den för given utan måste hålla fast vid vår tredubbla strategi: att stödja Ukraina, utöva påtryckningar mot Ryssland och ta itu med de vittgående följderna av kriget. För detta krig påverkar hela världen. Josep Borrell, EU:s utrikesrepresentant

Ministrarna informerades om den militära eskaleringen och de pågående attackerna i Kiev, varpå viktiga beslut fattades. De enades om att inrätta ett EU-uppdrag för militärt bistånd för att stödja den ukrainska försvarsmakten. Genom uppdraget kommer omkring 15 000 soldater att utbildas på EU:s territorium. De enades också om att anslå ytterligare 500 miljoner euro inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten för att finansiera leveranser till den ukrainska försvarsmakten, vilket innebär att EU:s militära stöd till Ukraina nu uppgår till totalt 3,1 miljarder euro.

Rådet informerades också om de nya upptäckterna av massövergrepp och rapporter om ryska styrkors systematiska kidnappning av barn från Ukraina, och man betonade att kampen mot strafflöshet måste stärkas.

• Ukraina: EU inrättar uppdrag för militärt bistånd för ytterligare stöd till den ukrainska försvarsmakten
• Ukraina: rådet enas om mer stöd inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten

Förbindelserna mellan EU och Kina

Rådet bekräftade giltigheten i EU:s brett upplagda strategi för Kina – en partner som EU måste samarbeta med, en hård konkurrent och en systemrival.

Bland EU:s medlemsländer finns ett helhjärtat stöd för fortsatt samarbete i frågor av intresse för EU – till exempel klimatförändringarna – för att undvika att beroende förvandlas till sårbarhet.

Ministrarna betonade att EU måste stärka sin interna resiliens och samarbeta med internationella partner.

Aktuella frågor

Utrikesministrarna diskuterade Iran och antog restriktiva åtgärder mot elva personer och fyra enheter som är kopplade till Mahsa Aminis död och till den våldsamma repressionen mot fredliga demonstranter.

Vi är bestörta över det ännu oförklarade mordet på Mahsa Amini och säkerhetsstyrkornas brutala ingripanden mot demonstranter som dör eller hålls fängslade av säkerhetsstyrkorna. Samtliga ministrar uttryckte en stark oro över situationen. […] Jag vill i detta sammanhang uppmana den iranska regeringen att omedelbart upphöra med våldet, frige de frihetsberövade och tillåta normala internettjänster och ett normalt informationsflöde. Josep Borrell, EU:s utrikesrepresentant

Ministrarna diskuterade också rapporterna om att Ryssland använt drönare från Iran i kriget i Ukraina.

• Iran: EU beslutar om sanktioner mot ansvariga för allvarliga människorättskränkningar

Ministrarna tog upp valet i Bosnien och Hercegovina den 2 oktober. Valet var, enligt rapporterna från OSSE/ODIHR, generellt sett välorganiserat och det fanns flera olika kandidater, men det präglades av misstro mot offentliga institutioner och en etniskt splittrande retorik. Slutresultatet har ännu inte bekräftats, på grund av anklagelser om omfattande valfusk.

För att bibehålla landets inriktning mot EU-medlemskap rekommenderade kommissionen förra veckan att Bosnien och Hercegovina ska beviljas status som kandidatland, under förutsättning att ett antal åtgärder vidtas av statliga och lagstiftande myndigheter på alla nivåer, med fokus på genomförandet av reformer som en absolut prioritet.

Rådet diskuterade också Libanon och underströk att det fortfarande är mycket oroat över den socioekonomiska situationen i landet och över de politiska aktörernas oförmåga att gå vidare med nödvändiga reformer. Ministrarna uppmanade de libanesiska myndigheterna att välja en ny president före månadens slut och välkomnade överenskommelsen mellan Libanon och Israel om gränsdragningen vad avser ländernas sjögränser.

När det gäller Etiopien betonade ministrarna att situationen på plats aldrig har varit sämre, varken på det militära eller det humanitära området, och att endast en politisk lösning på konflikten är hållbar.

• Etiopien: uttalande av den höga representanten på EU:s vägnar om de hårda striderna i landets norra delar

Övriga rådsbeslut

Rådet beslutade att placera ut upp till 40 övervakningsexperter från EU längs den armeniska sidan av den internationella gränsen mot Azerbajdzjan i syfte att övervaka, analysera och rapportera om situationen i regionen.

• Armenien–Azerbajdzjan: EU inrättar övervakningskapacitet längs de internationella gränserna

Rådet antog ett beslut om förlängning av de restriktiva åtgärderna mot Isil/Daish och al-Qaida samt personer, grupper, företag och enheter som har samröre med dem med ytterligare ett år, till och med den 31 oktober 2023.

• Isil/Daish och al-Qaida: EU:s restriktiva åtgärder förlängda med ytterligare ett år

Rådets godkände slutsatser om översynen av handel och hållbarhet

• Slutsatser om översynen av handel och hållbarhet