"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Utrikesrådet diskuterade Rysslands angrepp mot Ukraina efter ett inlägg av Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba, som närvarade vid mötet. Han informerade EU-ländernas ministrar om den senaste utvecklingen på fältet och betonade hur Ukraina för närvarande arbetar på två fronter: militärt – eftersom president Putin försöker göra framsteg i kriget före vintern och vinna fördelar inför sin presidentkampanj – och på sin väg mot EU.
Den höga representanten bekräftade att han redan hade inlett dialogen och expertsamråden med Ukraina om framtida säkerhetsåtaganden, och underströk behovet av att EU inte bara ger operativt militärt stöd till Ukraina utan också arbetar för en förutsägbar långsiktig finansiering.
En överväldigande majoritet av ministrarna var mycket tydliga: nu är inte rätt tillfälle att försvaga vårt stöd till Ukraina. Tvärtom är det dags att stärka och påskynda det. För att kunna göra detta måste vi fortsätta att stå enade. Vi måste stärka vår försvarsindustri för att hjälpa Ukraina att stärka sin egen försvarsindustri. Vi måste enas om det åttonde paketet inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten och ett nytt tilläggsbelopp till faciliteten på 5 miljarder euro.
EU:s utrikesrepresentant Josep Borrell
Europeiska rådet förväntas ge vägledning om säkerhetsåtaganden vid sitt möte i december.
Den höga representanten informerade rådet om det arbete som utförts tillsammans med EU-kommissionen när det gäller inkomster från ryska immobiliserade tillgångar. Förslagen kommer att läggas fram för rådet under de närmaste dagarna.
Utrikesrådet diskuterade situationen i Israel och regionen mot bakgrund av återupptagandet av fientligheterna och spridningen av dem till södra Gaza.
Ministrarna diskuterade den katastrofala situationen för civila i Gaza och terroristers oacceptabla kvarhållande av gisslan.
I detta sammanhang underströk den höga representanten att det mänskliga lidandet i Gaza utgör en aldrig tidigare skådad utmaning för det internationella samfundet. De civila dödsoffren uppgår till mellan 60–70 % av den totala dödssiffran och 85 % av befolkningen – omkring 1,9 miljoner människor – är internflyktingar.
Vi är djupt oroade över det våld som utövas av extremistiska bosättare på Västbanken. Vi är också oroade över att den israeliska regeringen har godkänt uppförandet av ytterligare 1 700 bostäder i östra Jerusalem för att utvidga bosättningarna, vilket vi anser strider mot internationell rätt. Vi fördömer detta beslut.
EU:s utrikesrepresentant Josep Borrell
Mot bakgrund av detta bekräftade EU att dess ekonomiska stöd till den palestinska myndigheten måste fortsätta. Den höga representanten rapporterade att ministrarna gjort mycket klart för kommissionen att EU:s årliga finansiering till den palestinska myndigheten bör frigöras snabbt, efter översynen av EU:s bistånd då det inte framkom några bevis för brott mot EU:s regler eller finansiering av terrorism eller spridning av hat och antisemitism.
Den höga representanten lade fram några punkter för utrikesrådet som ska vägleda EU:s åtgärder:
Ingen tvångsförflyttning av civilbefolkningen i Gaza och ingen israelisk ockupation av Gazaremsan.
Fortsatta åtgärder mot Hamas, bland annat genom restriktiva åtgärder.
Arbete för att införa restriktiva åtgärder mot extremistiska bosättare på Västbanken, i likhet med USA.
Effektivt utnyttjande av EU:s GSFP-uppdrag på fältet – Eupol Copps och EU BAM Rafah.
Den höga representanten kommer att ha ett nära samarbete med EU:s särskilda representant för fredsprocessen i Mellanöstern för att för rådet lägga fram förslag om hur man ska gå vidare med den politiska processen, säkerställa Gazas styrning och arbeta med tvåstatslösningen.
Utrikesrådet diskuterade Sahel där situationen förvärras i fråga om säkerhet och samhällsstyrning. Militärjuntorna stärker sitt maktutrymme samtidigt som de begränsar människors frihet, avvecklar de demokratiska institutionerna och närmar sig Ryssland.
Rådet noterade resultaten från toppmötet för Västafrikanska staters ekonomiska gemenskap (Ecowas) den 10 december och bekräftade sitt fortsatta stöd för gemenskapens medlingsinsatser.
Ministrarna enades om ett antal vägledande principer, som kommer att omdefiniera EU:s åtgärder i regionen. Principerna kommer också att medföra en anpassning av EU:s instrument.
Dessutom lanserade rådet officiellt ett nytt initiativ inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP) till stöd för de västafrikanska länderna vid Guineabukten (Elfenbenskusten, Ghana, Togo och Benin), vilket grundar sig på ländernas begäran. Initiativet har utarbetats i samförstånd med dessa länder.
Informellt frukostmöte med Armeniens utrikesminister
Utrikesrådet höll en informell diskussion med Armeniens utrikesminister Ararat Mirzojan och diskuterade hur förbindelserna mellan EU och Armenien kan stärkas. Dessutom diskuterades EU:s stöd till Armenien och utsikterna för en normalisering mellan Armenien och Azerbajdzjan.
Som ett första steg i detta fördjupade samarbete ska EU stärka sitt civila GSFP-uppdrag i Armenien och öka sin närvaro på fältet från 138 till 209 anställda för att visa EU:s engagemang för stabiliteten vid gränsen mellan Armenien och Azerbajdzjan.
En överväldigande majoritet av ministrarna var mycket tydliga: nu är inte rätt tillfälle att försvaga vårt stöd till Ukraina. Tvärtom är det dags att stärka och påskynda det. För att kunna göra detta måste vi fortsätta att stå enade. Vi måste stärka vår försvarsindustri för att hjälpa Ukraina att stärka sin egen försvarsindustri. Vi måste enas om det åttonde paketet inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten och ett nytt tilläggsbelopp till faciliteten på 5 miljarder euro.
