"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Utrikesrådet diskuterade Rysslands angrepp mot Ukraina efter ett inlägg via videolänk av Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba, som informerade EU-kollegorna om den senaste utvecklingen i kriget.
Trots fortsatta attacker från Ryssland uppnår Ukraina stora militära framgångar, särskilt i Svarta havet. Ryssland har dock trappat upp robot- och drönarattackerna mot civila mål i Ukraina och utgör fortfarande ett hot mot Europa.
Rådets diskussion inriktades därför på behovet av att fortsätta att ge bistånd till Ukraina, inbegripet militärt stöd.
Ministrarna var eniga om att det inte är läge att dra ned på EU:s stöd till Ukraina. Tvärtom: det är hög tid att trappa upp och skynda på stödet. Med ekonomiska resurser, militär utrustning, utbildning av soldater och allt som Ukraina behöver för att försvara sig.
Josep Borrell, EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik
Ministrarna diskuterade olika sätt att hjälpa Ukraina genom att tillhandahålla mer och förutsägbart bistånd inför Europeiska rådets extra möte den 1 februari. Josep Borrell uttryckte en förhoppning om att EU ska kunna nå en överenskommelse om ett tillägg på fem miljarder euro till den europeiska fredsfaciliteten och om att inrätta en biståndsfond för Ukraina för att tillgodose Ukrainas mest akuta behov.
När det gäller de immobiliserade ryska tillgångarna törs jag säga att vi har en politisk överenskommelse om att slutföra arbetet på grundval av det förslag som vi lade fram i december, med särskilt fokus på intäkter och oförutsedda vinster.
Josep Borrell, EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik
Läget i Mellanöstern
Utrikesrådet diskuterade läget i Mellanöstern och förde enskilda samtal om detta med Israels utrikesminister Israel Katz, Saudiarabiens utrikesminister prins Faisal bin Farhan al-Saud, Jordaniens utrikesminister Ayman Safadi, och Egyptens utrikesminister Sameh Shukry, samt med Arabförbundets generalsekreterare Ahmed Aboul Gheit och Palestinska myndighetens utrikesminister Riyad al-Malik.
Vid den inledande diskussionen med utrikesminister Katz var EU-ländernas ministrar helt eniga om att det katastrofala läget i Gaza med stigande dödstal bland civilbefolkningen, utbredd hungersnöd, svår brist på humanitära förnödenheter och humanitärt bistånd samt frågan om den israeliska gisslan som hållits i fångenskap i mer än hundra dagar är akuta frågor med högsta prioritet.
Mer död, förstörelse och umbäranden för det palestinska folket kommer inte att bidra till att besegra Hamas och dess ideologi. Det kommer inte att öka säkerheten för Israel, tvärtom.
Därför måste vi fördubbla våra ansträngningar med internationella partner för att komma bort från dödlig konfrontation och istället närma oss en lösning.
Josep Borrell, EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik
Därefter höll EU-ländernas utrikesministrar en lunchdiskussion med olika regionala partner som deltar i fredsdagsinsatsen: Saudiarabien, Jordanien, Egypten och Arabförbundet.
Enighet rådde om behovet av att stödja UNRWA (FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar) och talade om Gaza efter kriget, gemensamma insatser för att blåsa nytt liv i den politiska processen för att åstadkomma en tvåstatslösning och arbeta för en förberedande fredskonferens och en övergripande regional fredsplan.
Ministrarna hade också en diskussion med den palestinske utrikesministern al-Maliki, där EU-länderna upprepade unionens starka stöd för det palestinska folket och den palestinska myndigheten.
Slutligen delade Josep Borrell med sig av tankar om en intern EU-diskussion om en övergripande strategi för att återuppta fredsprocessen i Mellanöstern, med utgångspunkt i det arbete som gjorts inom ramen för fredsdagsinsatsen. Borrell föreslog särskilt att man ska arbeta för en förberedande fredskonferens för att i framtiden försöka lösa konflikten mellan Israel och Palestina på ett samlat sätt.
Vidare diskuterade ministrarna det pågående arbetet med sanktioner mot extremistiska och våldsamma bosättare på Västbanken, spänningarna vid gränsen mellan Israel och Libanon och i Röda havet och den senaste tidens våldsspiral som har orsakat många civila dödsoffer i hela regionen och i Sydasien.
Azerbajdzjan och Armenien
Under punkten Aktuella frågor diskuterade utrikesrådet läget i konflikten mellan Azerbajdzjan och Armenien. Rådet uttryckte solidaritet med Frankrike med anledning av utvisningen av landets diplomater och den senaste tidens attacker i media. Ministrarna enades om att Azerbajdzjan måste återuppta seriösa samtal om fred och normalisering av förbindelserna med Armenien.
Varje kränkning av Armeniens territoriella integritet är oacceptabel och kommer att få allvarliga konsekvenser för Azerbajdzjans förbindelser med EU.
Rådets slutsatser
Rådet godkände slutsatser om EU:s prioriteringar i FN:s forum för mänskliga rättigheter 2024.
Ministrarna var eniga om att det inte är läge att dra ned på EU:s stöd till Ukraina. Tvärtom: det är hög tid att trappa upp och skynda på stödet. Med ekonomiska resurser, militär utrustning, utbildning av soldater och allt som Ukraina behöver för att försvara sig.
