"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Ministrarna med ansvar för EU-frågor inledde förberedelserna inför Europeiska rådets oktobermöte med att diskutera utkastet till kommenterad dagordning. Kommissionen lade fram en avsiktsförklaring med avseende på arbetsprogrammet för 2026, som diskuterades av ministrarna.
Som del av rådets årliga rättsstatsdialog diskuterade ministrarna den allmänna utvecklingen när det gäller läget för rättsstatsprincipen i EU och rättsstatsprincipens allmänna utveckling i flera av kandidatländerna, nämligen Albanien, Montenegro, Nordmakedonien och Serbien.
I det rådande geopolitiska läget är EU:s utvidgning en topprioritering. Rättsstatsprincipen är ett grundläggande villkor för EU-medlemskap som del av Köpenhamnskriterierna, ett villkor som alla nya medlemmar måste uppfylla. Diskussionen vid dagens rådsmöte med Albanien, Montenegro, Nordmakedonien och Serbien visar hur viktigt det är att ha med kandidatländerna i vår dialog. EU tar frågor som rör rättsstatsprincipen på mycket stort allvar. Rättsstatsprincipen är inte bara av betydelse i samband med anslutningsprocessen. Den är även en grundläggande och avgörande förutsättning för medlemskap i EU.
Marie Bjerre, Danmarks EU-minister
Förberedelser inför Europeiska rådets oktobermöte
Rådet inledde förberedelserna inför Europeiska rådets oktobermöte med att diskutera utkastet till kommenterad dagordning, som innehåller följande punkter:
Rysslands anfallskrig mot Ukraina
Den senaste händelseutvecklingen i Mellanöstern, främst Gaza
Europas försvar och säkerhet
Konkurrenskraft och den dubbla omställningen
Bostäder
Migration
Det förberedande arbetet fortsätter vid nästa möte i allmänna rådet, den 21 oktober 2025.
Lagstiftningsplanering
Kommissionen presenterade sin avsiktsförklaring av den 10 september 2025, som offentliggjordes efter talet om tillståndet i unionen. I avsiktsförklaringen redogör kommissionen för initiativ som är av stor politisk betydelse för det kommande året, innan arbetsprogrammet för 2026 antas. Kommissionen redogjorde för följande huvudprioriteringar för nästa år:
En ny plan för Europas hållbara välstånd och konkurrenskraft
En ny era för EU:s försvar och säkerhet
Stödja människor, stärka våra samhällen och vår samhällsmodell
Slå vakt om vår livskvalitet: livsmedelstrygghet, vatten och natur
Skydda vår demokrati och upprätthålla våra värden
Europa i världen: utnyttja vår styrka och våra partnerskap
Presentationen åtföljdes av en diskussion bland ministrarna. Ordförandeskapet kommer att sammanfatta diskussionen i en skrivelse till EU-kommissionens ordförande som information till kommissionen om ministrarnas prioriteringar och initiativ. Arbetsprogrammet för 2026 läggs fram för allmänna rådet den 17 november 2025.
Därefter ska kommissionen, parlamentet och rådet utarbeta en gemensam förklaring om EU:s lagstiftningsprioriteringar för 2026, som allmänna rådet ska godkänna den 16 december 2025. Förklaringen ska undertecknas i anslutning till Europeiska rådets decembermöte.
Som del av den årliga rättsstatsdialogen förde ministrarna en övergripande diskussion om den allmänna utvecklingen när det gäller rättsstatsprincipen i EU. Diskussionen byggde på kommissionens rapport om rättsstatsprincipen för 2025, som offentliggjordes den 8 juli 2025.
I diskussionen berördes fyra områden med koppling till rättsstatsprincipen, nämligen rättsväsendet, ramen för korruptionsbekämpning, mediepluralism och mediefrihet samt andra institutionella frågor som rör kontroller och motvikter.
Vid diskussionen välkomnade ministrarna de övergripande framstegen med att uppfylla kommissionens rekommendationer samt integreringen i årets rapport av en strukturerad bedömning av rättsstatsprincipens inverkan på den inre marknaden.
Man uttryckte också sin uppskattning över att de fyra kandidatländerna– för andra året i rad – tagits med i årsrapporten. Ministrarna upprepade sitt stöd för denna årliga övning, som de menade är ett användbart verktyg för att vägleda reformer på nationell nivå. De konstaterade vidare att det är viktigt att dialogen fortsätter med full respekt för principerna om objektivitet, icke-diskriminering och likabehandling av alla medlemsländer.
Rådet väntas hålla en landsspecifik diskussion vid allmänna rådets möte i november, med fokus på Bulgarien, Tjeckien, Tyskland och Irland.
För andra året i rad diskuterade ministrarna den allmänna utvecklingen och läget när det gäller rättsstatsprincipen i fyra av kandidatländerna, närmare bestämt Albanien, Montenegro, Nordmakedonien och Serbien. Ministrar från de berörda länderna deltog i diskussionen.
Rättsstatsprincipen har en central roll i utvidgningsprocessen som ett grundläggande villkor för medlemskap i EU. Syftet med att ta med kandidatländerna i rapporten om rättsstatsprincipen är att jämställa dem med medlemsländerna och att tillhandahålla ytterligare en plattform för att stödja deras reformansträngningar och anslutningsprocessen.
Mot denna bakgrund förde ministrarna en bred diskussion om frågor rörande rättsstatsprincipen med dessa kandidatländer. Diskussionen handlade främst om den allmänna utvecklingen inom de fyra områden som rör rättsstatsprincipen, och inga formella slutsatser lades fram efter diskussionen. Diskussionen om rättsstatsprincipen i enskilda kandidatländer fortsätter inom ramen för utvidgningsprocessen.
Rådet tog del av information från den franska delegationen om kommissionens kommande förslag om EU:s demokratiförsvar. Den franska delegationen underströk att man genom detta initiativ bör kunna
avsevärt öka det civila samhällets motståndskraft mot informationsmanipulering genom att främja spridning av tillförlitlig, pluralistisk och högkvalitativ information
garantera integriteten i EU:s demokratiska processer, särskilt genom att säkerställa ett fullständigt genomförande av lagstiftningen om digitala tjänster
Den polska delegationen informerade också rådet om den ryska kränkningen av det Polens luftrum natten den 9–10 september med drönare samt reaktionen från de polska och allierade militära styrkorna.
Övrigt
Rådet antog en rekommendation om en gradvis övergång från tillfälligt skydd till annan bosättningsstatus för ukrainska fördrivna personer, när förhållandena tillåter det. Man föreslår också åtgärder för att underlätta återintegreringen av ukrainska flyktingar i det ukrainska samhället.
Med denna rekommendation förbereder EU en samordnad strategi för när förhållandena i Ukraina medger att den tillfälliga skyddsstatusen kan fasas ut.
