De viktigaste resultaten
Europeiska rådets ordförande Charles Michel och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen företrädde EU vid årets G7-toppmöte i Carbis Bay, Cornwall.
Vid mötet, som pågick i tre dagar, diskuterade G7-ledarna en rad brännande aktuella frågor, bland annat covid-19, pandemiberedskap och ekonomisk återhämtning, geopolitiska utmaningar och utrikespolitik, handel och utveckling, främjande av öppna samhällen och demokratiska värderingar samt bekämpning av klimatförändringarna och arbetet med miljöskydd.
Toppmötet ägde rum inom ramen för det brittiska G7-ordförandeskapet, och det övergripande temat var bättre återuppbyggnad efter pandemin. Storbritannien hade bjudit in stats- och regeringscheferna från Australien, Indien, Sydkorea och Sydafrika att delta i delar av mötet som gäster.
Efter toppmötet utfärdade G7-ledarna en gemensam kommuniké.
- G7-ledarnas kommuniké – Vår gemensamma agenda för globala insatser för en bättre återuppbyggnad
- Kommentarer av Charles Michel efter G7-toppmötet i Carbis Bay i Cornwall den 11–13 juni 2021
Infografik - Covid-19: EU:s bidrag till den globala vaccinsolidariteten
Se fullständig informationsgrafik
Hälsa
Ledarna enades om det gemensamma målet att få ett slut på pandemin 2022. För att klara det måste minst 60 procent av världens befolkning vaccineras. Att påskynda insättningen av säkra, effektiva, tillgängliga vacciner till rimliga priser är därför en internationell prioritering för G7.
G7 åtog sig att tillhandahålla en miljard vaccindoser under nästa år. Dessa kommer i första hand att slussas genom Covax (vaccindelen i acceleratorn för covid-19-verktyg), och gå till de mest behövande. Tillsammans med dosekvivalenten för G7:s ekonomiska bidrag på 8,6 miljarder US-dollar ger detta ett totalt bidrag från G7 på över två miljarder vaccindoser.
G7-ledarna betonade att tillgången till covid-19-vaccin måste vara rättvis och åtog sig att stödja tillverkningen av covid-19-verktyg i låginkomstländer och att påskynda tillverkningen av verktygen överallt i världen. Ledarna kommer att föra en konstruktiv dialog inom WTO om den roll som immateriella rättigheter spelar, bland annat genom att konsekvent arbeta inom ramen för Trips-avtalet.
Vår prioritering var att se till att efterfrågan på vaccin skulle tillgodoses och här har EU intagit en ledande rolll. Nu är våra partner också med och påskyndar produktionen och leveransen av vaccin i hela världen.
Charles Michel, ordförande i Europeiska rådet
- EU:s internationella solidaritetsinsatser under covidpandemin (bakgrund)
- Infografik – Covid-19: EU:s bidrag till den globala vaccinsolidariteten
Diskussionerna om det globala hälsoarbetet handlade främst om hur vi kan förbereda oss bättre på framtida pandemier och lösa långvariga globala hälsohot. G7-ledarna konstaterade att G7 har en särskild roll och ett särskilt ansvar för att stärka den globala hälso- och sjukvårdsstrukturen.
G7-ledarna välkomnade Romförklaringen som antogs vid det globala hälsotoppmötet den 21 maj. De ser fram emot att samarbeta med G20 och berörda internationella organisationer för att ta fram multilaterala åtgärder för beredskap och insatser mot pandemier, bland annat genom att undersöka om ett fördrag om pandemier kan vara en väg att gå.
Ledarna antog också Carbis Bay- förklaringen om hälsa, som innehåller ett åtagande från G7 att bli bättre på att förebygga, upptäcka, motverka och återhämta sig från framtida pandemier genom effektiva multilaterala åtgärder och ett stärkt globalt hälso- och sjukvårdssystem med Världshälsoorganisationen (WHO) i spetsen.
Ledarna anslöt sig till begäran om en utredning om varifrån covid-19-viruset kommer.
Vi vill också också att WHO ordnar en skyndsam, transparent, expertledd och vetenskapligt baserad fas 2-studie av covid-19-virusets ursprung, som i enlighet med expertrapporten, också ska genomföras i Kina.
G7-ledarnas kommuniké
Ekonomisk återhämtning och sysselsättning
För att mildra effekterna av pandemin har G7-länderna sjösatt särskilda stödprogram på över 12 biljoner US-dollar. G7 kommer att fortsätta att stödja sina ekonomier så länge som det är nödvändigt för att sedan övergå från krishantering till främjande av en framåtblickande stark, motståndskraftig, hållbar, balanserad och inkluderande tillväxt.
För att skapa ett mer rättvist globalt skattesystem, öka skatteintäkterna för att stödja investeringar och bekämpa skatteflykt enades ledarna om att inrätta en global minimibolagsskatt på minst 15 % i varje land, genom G20:s och OECD:s inkluderande ramverk. Målet är att nå en överenskommelse vid julimötet med G20-ländernas finansministrar och centralbankschefer.
En fri och rättvis handel
G7 står enat i sitt åtagande om fri och rättvis handel som grundläggande principer och mål för det regelbaserade multilaterala systemet. Ledarna var dock överens om att det krävs en gemensam vision för en reform av det multilaterala handelssystemet, med moderniserade regler och en förnyad Världshandelsorganisation (WTO) i centrum. I detta sammanhang betonade de vikten av att WTO:s förhandlingsfunktion och tvistlösningssystem fungerar väl.
Ledarna åtog sig att samarbeta för att ta itu med risken för koldioxidläckage och för att anpassa ländernas handelsmetoder till åtagandena i Parisavtalet.
De sade sig också vara beredda att fortsätta att samarbeta för att se till att de globala leveranskedjorna är fria från tvångsarbete.
Framtida gränser
G7 kommer att verka för ett starkare samarbete inom forskning och utveckling, och verka för principerna om forskningssäkerhet och integritet och öppen forskning. I detta syfte godkände ledarna G7-överenskommelsen om samarbete inom forskning.
Klimat och miljö
G7 kommer att fortsätta att öka sina ansträngningar för att gränsen för temperaturökning på 1,5 °C ska förbli inom räckhåll. Ledarna bekräftade sitt engagemang för Parisavtalet och åtog sig gemensamt att uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser så snart som möjligt och senast 2050.
Den gröna omställningen förväntas minska utsläppen, öka anpassningsåtgärderna globalt, hejda och vända förlusten av biologisk mångfald, skapa nya högkvalitativa arbetstillfällen och öka välståndet och välbefinnandet. Den kommer att vara teknikstyrd och stödjas av konkreta åtgärder inom alla sektorer av G7-ländernas ekonomier och samhällen.
De särskilda åtagandena innebär bland annat att övergången från oförminskad kolkapacitet påskyndas ytterligare samtidigt som berörda arbetstagare får stöd. Dessutom kommer det nya direkta statliga stödet till en oförminskad internationell energikolkraftproduktion att upphör senast i slutet av 2021.
Övergången till en ekonomi med nettonollutsläpp är förknippad med särskilda finansieringsutmaningar för utvecklingsländerna. G7-ledarna står fast vid sina bilaterala och multilaterala åtaganden att genom klimatfinansiering stödja dessa partners insatser för att minska koldioxidutsläppen.
De bekräftade det gemensamma målet för industriländerna att fram till 2025 tillsammans mobilisera 100 miljarder US-dollar per år från offentliga och privata källor för meningsfulla begränsningsåtgärder och insyn i genomförandet.
Ledarna underströk också vikten av koldioxidmarknader med stor integritet och en optimal användning av politiska verktyg för att bana vägen för en rättvis och effektiv koldioxidprissättning.
G7-ledarna åtog sig att hejda och vända förlusten av biologisk mångfald till 2030 och enades om en ambitiös global ram för biologisk mångfald för perioden efter 2020 som ska antas av parterna vid COP15 om biologisk mångfald. G7 antog en överenskommelse om naturvårdsfrågor, G7:s naturpakt 2030 som fastställer insatser för biologisk mångfald inom fyra centrala områden: övergång, investeringar, bevarande och ansvarsskyldighet.
Enligt pakten åtar sig G7 att bevara eller skydda minst 30 % av världens marker och landareal och minst 30 % av världshaven senast 2030. G7-länderna kommer att bidra genom att bevara eller skydda minst 30 % av sina egna land-, kust- och havsområden senast 2030 i enlighet med nationella förhållanden och stategier.
Jämställdhet
G7-ledarna konstaterade att covid-19 haft förödande och oproportionerliga konsekvenser för kvinnor och flickor. Detta gör i sin tur att framsteg på jämställdhetsområdet som tagit lång tid att uppnå nu riskerar att gå förlorade. Det gäller särskilt könsrelaterat våld, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt utbildning och arbetstillfällen.
Främjande av likvärdig behandling av och jämställdhet mellan kvinnor och män är ett centralt inslag i G7-ländernas planering och politik för bättre återuppbyggnad efter pandemin. Det bygger på tre huvudprioriteringar: utbilda flickor, ge kvinnor egenmakt och sätta stopp för våldet mot kvinnor och flickor
Ledarna åtog sig att infria två nya globala delmål inom mål 4 för hållbar utveckling när det gäller utbildningsmålen för flickor:
- 40 miljoner fler flickor i utbildning senast 2026 i låginkomstländer eller lägre medelinkomstländer
- 20 miljoner fler läskunniga flickor vid 10 års ålder eller efter avslutad grundskola senast 2026 i låginkomstländer eller lägre medelinkomstländer
Dessa mål kräver hållbar finansiering. Mot den bakgrunden och inför påfyllningen i juli tillkännagav G7-ledarna att det globala partnerskapet för utbildning skulle få ett kombinerat anslag på 2,75 miljarder US-dollar under de kommande fem åren.
Globalt ansvar och globala åtgärder
Världens största demokratier är fast beslutna att samarbeta för att främja sina gemensamma värderingar i det internationella systemet. Åtagandet återspeglas i uttalandet om öppna samhällen, som antogs vid toppmötet av ledarna för G7 och Australien, Indien, Sydkorea och Sydafrika.
I uttalandet bekräftade och framhöll ledarna värderingarna och principerna om mänskliga rättigheter, demokrati, social delaktighet, jämställdhet, yttrandefrihet, rättsstatsprincipen, ett effektivt multilateralt system samt diversifierade, oberoende och pluralistiska civila samhällen.
Ledarna konstaterade att de största länderna och ekonomierna har ett särskilt ansvar för att upprätthålla det regelbaserade internationella systemet och internationell rätt. De åtog sig att arbeta i denna riktning med alla partner och i sin egenskap av medlemmar i G20, FN och det bredare internationella samfundet och uppmuntrade andra att göra detsamma.
Ledarna diskuterade också de mest brådskande geopolitiska och utrikespolitiska frågorna, däribland Kina, Ryssland, Ukraina, Belarus, Tigray, Sahel, Libyen, Afghanistan, Nordkorea, Myanmar, regionen Indiska oceanen/Stilla havet, Iran och Irak.
När det gäller Kina och konkurrensen i den globala ekonomin kommer G7 att fortsätta att samråda om gemensamma strategier för att bekämpa icke marknadsmässig politik och praxis som undergräver en rättvis och öppen världsekonomi.
När det är påkallat av ömsesidiga intressen kommer G7-länderna att, inom sina respektive ansvarsområden i det multilaterala systemet, samarbeta kring gemensamma globala utmaningar, särskilt när det gäller hanteringen av klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald inom ramen för COP26 och andra multilaterala diskussioner.
Genom att t ex kräva att Kina ska respektera de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, särskilt i förhållande till Xinjiang och de rättigheter, friheter och den höga graden av självstyre för Hongkong som fastställs i den kinesisk-brittiska gemensamma förklaringen eller Hongkongs grundlag främjar vi samtidigt våra värderingar.
G7-ledarnas kommuniké
Ledarna upprepade sitt intresse fav stabila och förutsägbara förbindelser med Ryssland. Ryssland uppmanades att upphöra med sitt destabiliserande agerande och sina fientliga handlingar och att fullgöra sina internationella skyldigheter och åtaganden på människorättsområdet.
När det gäller Ukraina uppmanades Ryssland att minska spänningarna, agera i enlighet med sina internationella åtaganden och dra tillbaka de militära styrkor och den militära utrustning som utplacerats vid Ukrainas östra gräns och på Krimhalvön.
Vi är fortfarande fast övertygade om att Ryssland är part i konflikten i östra Ukraina och inte en medlare.
G7-ledarnas kommuniké
Vad gäller de belarusiska myndigheternas fortsatta kränkningar av de mänskliga rättigheterna, de grundläggande friheterna och internationell rätt kommer G7 att samarbeta för att ställa de ansvariga till svars, bland annat genom att införa sanktioner och fortsätta att stödja det civila samhället, oberoende medier och mänskliga rättigheter i landet.
Ledarna uttryckte sin djupa oro över den pågående konflikten i Tigray-regionen i Etiopien och efterlyste ett omedelbart upphörande av fientligheterna, obehindrat humanitärt tillträde i alla områden och ett omedelbart tillbakadragande av de eritreanska styrkorna. Alla parter uppmanades att fortsätta dialogen inom ramen för en trovärdig politisk process.
Efter sju månader av konflikter, grymheter, etniskt baserat våld, kränkningar av de mänskliga rättigheterna och av internationell humanitär rätt står tusentals oskyldiga inför en hungersnöd som är en av de värsta som människan någonsin orsakat. Vi uppmanar hela det internationella samfundet att agera.
Charles Michel, ordförande i Europeiska rådet
Utveckling
G7-ledarna konstaterade att covid-19 har långtgående konsekvenser för de fattigaste länderna som redan brottas med effekterna av konflikter, klimatförändringar, socioekonomiska chocker och en kronisk brist på resurser och infrastruktur. För att hjälpa de mest sårbara länderna stöder G7 en rad kompletterande åtgärder, bland annat skuldlättnad, utvecklingsfinansiering och stöd genom Internationella valutafonden (IMF).
G7-ledarna erkände de stora infrastrukturbehoven i låg- och medelinkomstländer, som har förvärrats av covidpandemin. De åtog sig att stegvis ändra sin strategi för global infrastrukturfinansiering, med särskilt fokus på Afrika. Institutioner för utvecklingsfinansiering och multilaterala partner planerar att investera minst 80 miljarder US-dollar i den privata sektorn i Afrika under de kommande fem åren för att stödja hållbar ekonomisk återhämtning och tillväxt.
Sedan några år tillbaka har vi tillsammans med några av ledarna i Europa varit övertygade om att samarbetet med Afrika måste stå i centrum för våra framtida internationella förbindelser. De europeiska ländernas ståndpunkter i denna fråga har närmat sig alltmer och nu har vi övertygat våra partner om att mobilisera mer medel för att säkra en strategi som både Afrika och Europa vinner på.
Charles Michel, ordförande i Europeiska rådet
Om Storbritanniens G7-ordförandeskap
Storbritannien är ordförande i G7 den 1 januari–31 december 2021. Landets huvudsakliga prioritering för perioden är att de ledande demokratierna ska hjälpa världen att bekämpa och därefter åstadkomma en bättre återuppbyggnad efter covid-19 och skapa en grönare och mer välmående framtid genom att
- leda den globala återhämtningen från coronaviruset samtidigt som vi stärker vår motståndskraft mot framtida pandemier
- främja ett framtida välstånd genom att förespråka fri och rättvis handel
- bekämpa klimatförändringarna och bevara världens biologiska mångfald
- stå upp för våra gemensamma värderingar
För mer information om det brittiska ordförandeskapets prioriteringar och toppmötet i Cornwall, se det brittiska G7-ordförandeskapets webbplats:
- Brittiska G7-ordförandeskapets webbplats
- Toppmötet i Cornwall (det brittiska G7-ordförandeskapets webbplats)
Som förberedelse inför toppmötet i Cornwall anordnade Storbritannien en videokonferens mellan G7-ledarna den 19 februari 2021. Vid mötet efterlyste Europeiska rådets ordförande Charles Michel ett internationellt fördrag om pandemier.
I slutet av videokonferensen antog ledarna ett gemensamt uttalande.
Om G7-toppmötet
G7-toppmötet är ett viktigt forum när det gäller att utforma globala lösningar på globala utmaningar och komplettera den globala ekonomiska samordning som genomförts av G20.
På G7-toppmötet träffas ledare från EU och
- Kanada
- Frankrike
- Tyskland
- Italien
- Japan
- Storbritannien
- USA
Det senaste G7-toppmötet hölls 2019 i Biarritz i Frankrike. Det anordnades inget G7-toppmöte 2020 under USA:s G7-ordförandeskap.
Ledarna har sedan 2014 träffats i konstellationen G7. Anledningen är Rysslands kränkningar av Ukrainas suveränitet och territoriella integritet.
EU som medlem i G7
Företrädare för det som då var Europeiska gemenskapen började delta vid toppmötet i London 1977. Från början var EU:s roll begränsad till de områden där unionen hade exklusiv befogenhet, men rollen har med tiden vuxit.
EU har gradvis tagits med i alla politiska diskussioner på toppmötet, och från och med toppmötet i Ottawa 1981 har EU deltagit i alla arbetsmöten vid toppmötena.
EU omfattas av alla skyldigheter som medlemskapet medför. Kommunikén från toppmötet är politiskt bindande för alla G7-medlemmar.
G7-ordförandeskapet roterar enligt följande schema: Kanada 2018, Frankrike 2019, USA 2020, Storbritannien 2021, Tyskland 2022, Japan 2023 och Italien 2024.
