Telekommunikationsrådet, 3 juni 2022

De viktigaste resultaten

Artificiell intelligens

När det gäller förslaget till rättsakt om artificiell intelligens utvärderade rådet de framsteg som gjorts och godkände en lägesrapport från ordförandeskapet.

Det utkast till förordning som EU-kommissionen lade fram i april 2021 är en viktig del av EU:s politik för att främja utveckling och användning på europeisk nivå av tillförlitlig artificiell intelligens (AI) som respekterar de grundläggande rättigheterna.

I förslaget fastställs en enhetlig, övergripande rättslig ram för AI som syftar till att

• säkerställa att AI-system som släpps ut på EU-marknaden och används i EU, även av leverantörer utanför EU, respekterar Europeiska unionens värden och befintlig lagstiftning om grundläggande rättigheters
• säkerställa rättssäkerhet för att underlätta investeringar och innovation för AI
• förbättra styrningen och säkra en effektiv kontroll av efterlevnaden av befintlig lagstiftning om de grundläggande rättigheterna och säkerhetskrav som är tillämpliga på AI-system

Ministrarna stödde förslagets huvudmål och noterade lägesrapporten. Arbetet i rådet med detta förslag kommer att fortsätta under det tjeckiska ordförandeskapet.

• Utkast till förordning om harmoniserade bestämmelser om artificiell intelligens (rättsakten om artificiell intelligens)
• En europeisk strategi för artificiell intelligens (information från EU-kommissionen)
• En digital framtid för Europa (bakgrund)

En europeisk ram för digital identitet

Rådet utvärderade de framsteg som gjorts och godkände en lägesrapport från ordförandeskapet om förslaget till förordning om en europeisk ram för digital identitet. Den föreslagna nya ramen kommer att ändra 2014 års förordning om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden (eIDA-förordningen), som lade grunden för ett system för säker tillgång till tjänster och genomförande av transaktioner online och över gränserna i EU.

Förslaget syftar till att säkerställa allmän tillgång för människor och företag till säker och tillförlitlig elektronisk identifiering och autentisering med hjälp av en europeisk e-identitetsplånbok. Denna plånbok är avsedd att erkännas i den offentliga sektorn i EU, av privata tjänsteleverantörer som kräver stark användarautentisering och av stora onlineplattformar. Förslaget skapar också en rättslig ram för utbyte av identifieringsattribut och information med koppling till identitet. I förslaget föreskrivs användarkontroll och dataskydd och målinriktat utbyte av identitetsuppgifter som är begränsat till behoven för den specifika tjänst som efterfrågas.

Ministrarna stödde förslagets huvudmål och noterade lägesrapporten. Arbetet i rådet med detta förslag kommer att fortsätta under det tjeckiska ordförandeskapet.

• Förordning om europeisk ram för digital identitet
• En digital identitet för alla i EU (information från EU-kommissionen)
• En digital framtid för Europa (bakgrund)

Dataakten

Rådet utvärderade framstegen med förslaget till förordning om harmoniserade regler för skälig åtkomst till och användning av data (dataakten).

Huvudsyftet med det förslaget är att säkerställa en rättvis fördelning av datauppgifternas värde bland aktörerna i dataekonomin och att främja åtkomst till och användning av data. Det är en övergripande rättsakt som snart bör kompletteras med ytterligare lagstiftning för specifika sektorer. Detta lagstiftningsförslag är därför ett viktigt steg i utvecklingen av den europeiska dataekonomin.

Ministrarna stödde förslagets huvudmål och noterade lägesrapporten. Arbetet i rådet med detta förslag kommer att fortsätta under det tjeckiska ordförandeskapet.

• Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om harmoniserade regler för skälig åtkomst till och användning av data (dataakten)
• Livet på nätet: Hur gör EU det enklare och säkrare? (läs mer)
• En digital framtid för Europa (bakgrund)

Den digitala och den gröna omställningen

Rådet höll också en riktlinjedebatt om den digitala och den gröna omställningen på grundval av en not från ordförandeskapet. Ministrarna diskuterade hur man ska mäta och bedöma den digitala teknikensmiljöpåverkan och arrangemang för utveckling av hållbar digital teknik som tjänar ekonomins gröna omställning.

Mer specifikt diskuterade ministrarna möjligheten att på europeisk nivå införa metoder för att mäta det digitala miljöavtrycket, med tanke på dess potential att minska andra sektorers miljöavtryck. De diskuterade också vilka konkreta mål som EU bör fastställa fram till 2030 och vilka hävstångsåtgärder ska prioriteras på EU-nivå för att komma till rätta med den digitala teknikens viktigaste miljökostnadsfaktorer, särskilt vad gäller digital utrustning och uppmuntrande av användning och tjänster som främjar denna omställning.

Ministrarna betonade att en smart användning av ren digital teknik visserligen kan fungera som en viktig katalysator för klimatåtgärder, miljöhållbarhet och uppnåendet av Förenta nationernas mål för hållbar utveckling, men att sektorn för informations- och kommunikationsteknik (IKT) också måste säkerställa en miljövänlig design och ett miljövänligt införande av digitala nätverk, digital teknik och digitala produkter.

De noterade dessutom att Europa kan vara globalt konkurrenskraftigt på marknaden för grön teknik, i synnerhet genom att främja innovativ teknik, energieffektiv elektronik och miljöhållbara IKT-lösningar. Ministrarna betonade behovet av att skapa en metod för att mäta det digitala miljöavtrycket, fastställa mål för 2030 och en ambitiös strategi för digital och grön omställning på europeisk nivå.

• En digital framtid för Europa (bakgrund)

Övriga frågor

Under punkten Övriga frågor informerade ordförandeskapet ministrarna om läget med de aktuella lagstiftningsförslagen.

När det gäller förordningen om integritet och elektronisk kommunikationinformerade ordförandeskapet ministrarna om läget i rådet och de pågående förhandlingarna med Europaparlamentet om detta ärende, inbegripet resultatet av trepartsmötet den 31 mars 2022.

När det gäller utkastet till beslut om en färdväg för det digitala decenniet informerade ordförandeskapet ministrarna om det mandat för förhandlingar med Europaparlamentet som Coreper godkände den 11 maj 2022.

När det gäller direktivet om åtgärder för en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela unionen (det reviderade NIS-direktivet eller NIS 2) informerade ordförandeskapet ministrarna om den preliminära överenskommelse som nåddes med Europaparlamentet den 12 maj 2022.

Ordförandeskapet informerade också ministrarna om läget i fråga om den europeiska förklaringen om digitala rättigheter och principer för det digitala decenniet.

Dessutom informerade ordförandeskapet och ett antal delegationer ministrarna om Internationella teleunionens diplomatkonferens i Bukarest den 26 september–14 oktober 2022.

Den österrikiska, tjeckiska och slovakiska delegationen informerade också ministrarna om resultatet av workshoppen på hög nivå om digital humanism och artificiell intelligens, som hölls i Bryssel den 3 mars 2022.

Slutligen presenterade det tillträdande tjeckiska ordförandeskapet sitt arbetsprogram för andra halvåret 2022.