Reform av den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2013

Varför behövs en reform?

EU:s gemensamma jordbrukspolitik är dynamisk och har genom flera reformer anpassats efter nya utmaningar som jordbruket i Europa ställts inför. Till dessa utmaningar hör en mer hållbar användning av naturresurser, klimatförändringen, ökad konkurrens från globala marknader och behovet av att behålla levande landsbygdsområden i hela EU.

Den gemensamma jordbrukspolitiken måste även i fortsättningen garantera en bärkraftig livsmedelsproduktion och en stabil livsmedelsförsörjning samtidigt som man tar hänsyn till livsmedelssäkerheten, landsbygdsekonomin, djurens välbefinnande och sociala och miljömässiga aspekter.

Reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken

Den nya gemensamma jordbrukspolitiken omfattar perioden 2014–2020. Detta var första gången som reformen antogs genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet, dvs. genom att rådet och Europaparlamentet gemensamt stiftar lagar. Rådet antog lagtexterna slutgiltigt den 16 december 2013.

Reformen trädde i kraft i januari 2014. Många av de nya reglerna börjar gälla först 2015 för att medlemsstaterna ska få tillräckligt med tid på sig att införa den nya politiken och se till att jordbrukarna är informerade och förberedda.

Reformen ligger helt i linje med de grundläggande principerna för den gemensamma jordbrukspolitiken. Med utgångspunkt i dessa principer kommer fokus även i fortsättningen att ligga på att tillhandahålla tillräckligt med säkra livsmedel av hög kvalitet till överkomliga priser för konsumenter i EU och övriga världen. Samtidigt respekteras EU:s djurskydds- och miljöregler fullt ut och man ser till att Europas jordbrukare får en rimlig levnadsstandard.

Den reformerade gemensamma jordbrukspolitiken omfattar

• miljöanpassning av gårdsstödet genom införande av miljövänliga jordbruksmetoder, t.ex. diversifiering av grödor och bevarande av ekologiskt rika inslag i landskapet och ett minimiområde med permanent betesmark
• en rättvisare fördelning av stödet, så att de största skillnaderna i nivån på inkomststödet till jordbrukare i EU reduceras, samt en minskning av utbetalningar av belopp över en viss nivå till de största jordbruken
• bättre riktat inkomststöd till de jordbrukare som bäst behöver det, särskilt unga jordbrukare, jordbrukare i låginkomstbranscher och jordbrukare i områden med naturliga begränsningar

Strukturen med olika pelare i den gemensamma jordbrukspolitiken bibehålls. Inkomststöd och åtgärder för styrning av marknaden hör till pelare 1 och landsbygdsutveckling hör till pelare 2.

Ny jordbruksbudget

Budgeten för den gemensamma jordbrukspolitiken för 2014–2020 utgör ungefär 38 % av EU:s totala budget. De sammanlagda utgifterna för den gemensamma jordbrukspolitiken under sjuårsperioden är 408,31 miljarder euro.

Den årliga budgeten bör minska under perioden 2014–2020. När det gäller åtaganden bör budgeten för den gemensamma jordbrukspolitiken 2020 innebära en minskning med omkring 15 % jämfört med 2013.