Minskning av luftföroreningar från medelstora förbränningsanläggningar
I korthet
Medelstora förbränningsanläggningar används för ett stort antal olika ändamål, till exempel elproduktion, uppvärmning/kylning av bostäder och tillhandahållande av värme/ånga för industriprocesser. De utgör en viktig källa till utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider och partiklar (fint damm). Det finns ungefär 142 986 medelstora förbränningsanläggningar i EU.
Utsläppen från dessa medelstora förbränningsanläggningar omfattas för närvarande inte av särskilda bestämmelser på EU-nivå. Det föreslagna direktivet skulle införa utsläppsgränser för anläggningarna och utgöra ett betydande bidrag till medlemsstaternas sammanlagda åtaganden vad gäller utsläppsminskning.
I detalj
Förslag till direktiv om begränsning av utsläpp till luften av vissa föroreningar från medelstora förbränningsanläggningar – 2013/0442 (COD)
Det föreslagna direktivet fastställer utsläppsgränser för svaveldioxid, kväveoxider och partiklar från medelstora förbränningsanläggningar. Förslaget innehåller särskilt
- ett obligatoriskt registreringssystem för medelstora förbränningsanläggningar
- särskilda utsläppsgränser för svaveldioxid, kväveoxider och partiklar från nya och befintliga förbränningsanläggningar, samt tidsfrister för när gränserna ska införas
- en skyldighet för medlemsstaterna att tillämpa striktare utsläppsgränser på anläggningar i områden där luftkvaliteten inte ligger på den nivå som krävs
- en skyldighet för operatörerna att övervaka utsläppen och rapportera om bestämmelserna inte efterlevs – inbegripet inrättandet av ett system för miljötillsyn på medlemsstatsnivå för medelstora förbränningsanläggningar, eller genomförande av andra åtgärder för att kontrollera att bestämmelserna efterlevs – och att vidta nödvändiga åtgärder om de inte gör det
- skapandet av en rapporteringsmekanism
- särskilda bestämmelser om sanktioner vid överträdelser av bestämmelserna
Den 10 november 2015 antog rådet direktivet.
I rådet
Kommissionen lade fram sitt förslag vid ett möte i rådet (miljö) den 3 mars 2014. EU:s miljöministrar höll en inledande riktlinjedebatt om det föreslagna direktivet den 12 juni 2014.
Rådet nådde en allmän riktlinje om förslaget den 17 december 2014. Detta gav ordförandeskapet möjlighet att inleda förhandlingar med Europaparlamentet i maj 2015.
Den 23 juni 2015 nådde Europaparlamentet och rådet en preliminär överenskommelse om förslaget. De enades om att göra flera ändringar i kommissionens ursprungliga förslag. Ändringar som ingår är
- specifikationen om att medelstora förbränningsanläggningar endast får drivas efter registrering eller med tillstånd
- införandet av olika tillståndssystem för befintliga medelstora förbränningsanläggningar, på grundval av deras storlek
- förlängda tidsfrister för efterlevnad av bestämmelserna för vissa anläggningar, till exempel fjärrvärmesystem, anläggningar där biomassa är det huvudsakliga bränslet, anläggningar som ingår i små enskilda system, till exempel på öar, och särskilda anläggningar som är anslutna till ett nationellt gastransmissionssystem
- bestämmelsen om att medlemsstater ska bedöma behovet av att tillämpa mer strikta gränser för enskilda anläggningar i områden som inte uppfyller EU:s gränsvärden för luftkvalitet
- införandet av bestämmelser för övervakning av kolmonoxidutsläpp
Överenskommelsen bekräftades av Coreper (Ständiga representanternas kommitté) den 30 juni 2015. Europaparlamentet enades om sin ståndpunkt den 7 oktober 2015 och rådet antog direktivet den 10 november 2015.