Restaurering av naturen

Hur mår naturen i dag?

Naturområdena minskar kraftigt i EU. Artpopulationerna och de naturområden de lever i krymper och försämras, vilket får allvarliga konsekvenser för människorna och planeten.

EU har i årtionden slagit vakt om naturen genom fågeldirektivet och habitatdirektivet, som skyddar över 1 200 arter och över 27 000 naturområden.

Trots dessa insatser och trots vissa begränsade förbättringar målade Europeiska miljöbyrån i sin bedömning från 2020 av tillståndet i EU:s miljö 2025 upp en alarmerande bild.

Ett antal faktorer sätter press på ekosystemen och artpopulationerna, bland annat

• förlust av livsmiljöer (habitat)
• överutnyttjande av naturresurser
• klimatförändringar
• föroreningar
• invasiva arter

Varför är det så viktigt att restaurera naturen?

Naturen bygger på viktiga samspel mellan arter och deras livsmiljöer. Det är en fin balans som skapar en sund och välfungerande naturlig miljö.

När naturen inte är i jämvikt försämras ekosystemen, och de förlorar sin förmåga att erbjuda livsviktiga tjänster som är nödvändiga för mänskligt liv, till exempel att

• ge näringsrik mat
• framställa syre
• skapa naturresurser
• ta upp koldioxid och begränsa klimatförändringarna

Vad ger naturen oss gratis?

livsmedel för människor och djur

bördig jord

råvaror

psykiska hälsofördelar

färskvatten

läkemedel

Naturen ligger till grund för världsekonomin. Över hälften av hela världens BNP är beroende av de material och tjänster som ekosystemen skapar. Råvaror är till exempel centrala för industrin och byggsektorn, och genetiska resurser behövs inom jordbruk och medicin.

Restaurering av naturen innebär stöd för att återställa skadade eller förstörda ekosystem genom att förbättra deras struktur och funktioner. Det övergripande målet är att förbättra motståndskraften och den biologiska mångfalden i naturen.

Friska ekosystem kan bland annat

• höja produktiviteten inom jordbruket
• öka motståndskraften mot klimatförändringarna
• förbättra den biologiska mångfalden
• minska risken för översvämningar, torka och värmeböljor

Hur kommer EU-länderna att restaurera naturen?

EU:s medlemsländer har i rådet antagit en förordning om restaurering av natur som har som mål att återställa naturen och ekosystemen till en god bevarandestatus.

Reglerna är de första någonsin som särskilt inriktas på naturens återhämtning i EU:s medlemsländer.

Syftet med reglerna är att fastställa ett bindande mål på EU-nivå som kräver att medlemsländerna vidtar effektiva restaureringsåtgärder som ska omfatta minst 20 % av EU:s land- och havsområden senast 2030. Senast 2050 kommer åtgärder att ha vidtagits för alla ekosystem som behöver restaureras.

Målet bygger på EU:s och medlemsländernas internationella åtagande i egenskap av part i den globala konventionen om biologisk mångfald. En historisk överenskommelse om att restaurera landbaserade och marina ekosystem senast 2030 nåddes vid FN:s toppmöte om biologisk mångfald i december 2022.

• Rådet godkänner slutsatser inför FN:s toppmöte om biologisk mångfald i Montreal (COP15) (pressmeddelande 24.10.2022)

Förordningen om restaurering av natur handlar om

• skadade livsmiljöer på land och i havet
• pollinatörer
• jordbruksekosystem
• tätorter
• floder och flodslätter
• skogar

Vissa undantag från restaureringsreglerna görs för områden som används för nationellt försvar och projekt för förnybar energi.

Skadade livsmiljöer på land och i havet

De nya reglerna syftar till att restaurera livsmiljöer i EU-länder som är i dåligt skick, och de gäller ekosystem i livsmiljöer på land och i havet, nära kuster och i sötvatten.

Målet är att införa restaureringsåtgärder för minst 30 % av dessa livsmiljöer i EU som helhet senast 2030. Arbetet bör fortsätta så att 60 % av livsmiljöerna åtgärdas senast 2040 och 90 % senast 2050.

De åtgärder som medlemsländerna ska fastställa och genomföra bör förbättra förbindelserna mellan olika livsmiljöer, så att livsmiljöerna i största möjliga utsträckning hänger ihop och vilda djur och växter därmed kan röra sig mellan dem.

Pollinatörer

Vildbin är de mest kända pollinatörerna, men även andra insektsarter pollinerar blommor, vilket krävs för att grödor ska kunna växa. Av EU:s årliga jordbruksproduktion kan nästan 5 miljarder euro hänföras direkt till pollinerande insekter.

De nya reglerna ska vända minskningen av pollinatörer så att populationerna börjar öka senast 2030.

I Europa är bland annat fjärilar, skalbaggar, bin, blomflugor, nattfjärilar och getingar pollinatörer.

Jordbruksekosystem

Tillsammans med pollinatörer krävs sunda ekosystem för ett produktivt jordbruk.

Utarmad jord och skadade jordbruksekosystem har en mer begränsad förmåga att producera livsmedel. I dag är upp till 73 % av jordbruksmarken drabbad av markförstöring.

Enligt förordningen om restaurering av natur ska den biologiska mångfalden i jordbruksekosystemen förbättras. Reglerna kommer i synnerhet att återställa och öka populationerna av

• gräsmarksfjärilar
• jordbrukslandskapets fåglar

Mer än 50 % av gräsmarksfjärilarna har försvunnit sedan 1991.

Dessutom måste EU-länderna vidta åtgärder för att

• restaurera 30 % av den torvmark som dikats för jordbruk fram till 2030 och 50 % fram till 2050 (en lägre procentandel kan tillämpas i länder som är hårt drabbade)
• öka kollagren i mineraljord
• öka antalet landskapselement som gynnar en stor biologisk mångfald på jordbruksmark (t.ex. häckar, blomsterremsor, mark i träda, dammar och fruktträd)

Restaureringsåtgärderna är nödvändiga för att bemöta hoten mot livsmedelstryggheten. Detta är avgörande att öka den biologiska mångfalden och hållbarheten inom jordbruket om vi ska kunna säkra livsmedelsproduktionen på medellång till lång sikt. Naturlig skadedjursbekämpning och ett minskat beroende av kemiska gödselmedel gör exempelvis marken mer näringsrik och förbättrar ekosystemens hälsa.

Tätorter

Urbana ekosystem utgör 22 % av EU:s landyta. Parker, trädgårdar, träd och ängar är viktiga livsmiljöer för växter, fåglar och insekter.

Med de nya reglerna vill EU utöka grönområdena i städer och förorter. Målen är

• ingen nettoförlust av grönområden fram till 2030, jämfört med det år då reglerna för restaurering av naturen träder i kraft (såvida inte stadsmiljön redan består av grönområden till minst 45 %)
• en ökning av antalet träd i städerna

Floder och flodslätter

Europas floder och åar innehåller över en miljon barriärer som byggts av människor, till exempel dammar, fördämningar och ramper.

I fritt strömmande floder och åar kan vatten, sediment, fiskar och andra organismer förflytta sig. Detta är avgörande för en bättre vattenstatus i EU och för en större biologisk mångfald.

Syftet med de nya reglerna är att få bort många av de befintliga barriärerna från EU:s floder och åar så att de system där de ingår blir mer sammanhängande.

Eftersom uppgifterna om barriärer i floder och åar fortfarande är knappa är ett av målen för de nya reglerna att ta fram en förteckning över barriärer för hela EU.

Arbetet med att ta bort barriärer inriktas på gamla barriärer som inte används.

Skogar

Skogarna, som täcker nästan 40 % av EU:s territorium, är avgörande för att begränsa klimatförändringarna, eftersom de fungerar som kolsänkor och även hyser en stor del av Europas biologiska mångfald.

De nya restaureringsreglerna har som mål att öka skogarnas biologiska mångfald.

Om detta ska lyckas måste EU-länderna förbättra skogarnas tillstånd med hjälp av indikatorer som mäter skogsekosystemens hälsa. Detta innebär exempelvis att man mäter

• mängden död ved, som är en livsmiljö för många skogsorganismer och bidrar till jordmånsbildning
• antalet fågelarter

Dessutom måste medlemsländerna bidra till planteringen av minst tre miljarder träd senast 2030 på EU-nivå.

Restaureringsreglerna i praktiken

Enligt lagen om restaurering av natur ska EU-länderna ta fram nationella restaureringsplaner. Planerna ska innehålla de restaureringsåtgärder som krävs för att nå de bindande målen i lagen, den totala areal som ska återställas och en tidsplan.

Restaureringsplanerna ska sträcka sig fram till 2050. Åtgärderna kommer att anpassas till annan relevant lagstiftning om exempelvis naturskydd, förnybar energi och jordbruk.

Exempel på restaureringsåtgärder är att

• ta bort främmande växter från gräsmarker, våtmarker och skogar
• återställa dikade torvmarker
• förbättra förbindelserna mellan olika livsmiljöer
• stoppa eller minska användningen av kemiska bekämpningsmedel och gödselmedel
• bevara vildmarken

Enligt förordningen ska kommissionen se över och bedöma tillämpningen av reglerna och deras inverkan på jordbruks-, fiskeri- och skogsbrukssektorerna och dess bredare socioekonomiska effekter 2033.

Rådet antog förordningen om restaurering av natur i juni 2024, efter Europaparlamentets antagande i februari samma år.

• Förordningen om restaurering av natur: rådet ger slutligt klartecken (pressmeddelande 17.6.2024)

Se också