Värdepapperisering: att förbättra finansieringen av EU:s ekonomi

En av de viktigaste byggstenarna för kapitalmarknadsunionen är att försöka väcka nytt liv i EU:s marknad för värdepapperisering för att förbättra finansieringen av EU:s ekonomi. Därför innehåller den två lagstiftningsförslag om nya regler för värdepapperisering:

• en förordning om enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering (STS-värdepapperisering)
• en förordning om ändring av kapitalkravsförordningen

Rådet och Europaparlamentet nådde en politisk överenskommelse om båda förslagen den 30 maj 2017. Den slutliga versionen av förordningarna kommer att antas när texterna har slutgranskats på teknisk nivå.

De två förordningarna fastställer gemensamma regler för all värdepapperisering och utgör en ram för säkra, enkla, transparenta, standardiserade och tillräckligt övervakade värdepapperiseringsprodukter och bidrar till att skilja ut dessa från mer komplexa och riskfyllda finansiella instrument.

De nya reglerna ska hjälpa investerare att bedöma de risker som är kopplade till värdepapperisering, både inom och mellan produkter.

Detta bör i sin tur bidra till att skapa nya investeringsmöjligheter i hela EU och erbjuda en extra finansieringskälla i ekonomin, i synnerhet för små och medelstora företag och nystartade företag.

Förordningarna ska antas genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet, dvs. av både rådet och Europaparlamentet.

Varför behövs bestämmelser om värdepapperisering?

Värdepapperisering är en process där en långivare, såsom en bank, ompaketerar sina lån (t.ex. hypotekslån) till värdepapper som kan säljas till investerare. Investerarna får sedan avkastning som genererats av de underliggande lånen.

Diversifiering av finansieringskällor ger bättre riskhantering

Värdepapperisering gör det möjligt för bankerna att frigöra en del av sitt kapital (som annars hade avsatts för att täcka riskerna för de sålda lånen) för ytterligare utlåning till ekonomin.

Dessutom bidrar värdepapperiseringen till att sprida riskerna inom finanssektorn genom att bankerna överför vissa av riskerna till andra banker eller andra institutionella investerare (t.ex. försäkringsbolag).

Att ha finansieringskällor som är mer diversifierade och mindre beroende av banksektorn bidrar till en övergripande stabilitet och återhämtningsförmåga hos det finansiella systemet. Detta beror på att den påverkan som potentiella problem i banksektorn kan ha på tillgången till finansiering blir mindre akut.

Fler finansieringskällor för små och medelstora företag

Enligt EU-kommissionen minskade den samlade volymen värdepapperisering i EU med 42 % 2014 jämfört med de genomsnittliga nivåerna under perioden före krisen (2001–2008).

Värdepapperisering av lån är en viktig finansieringskällaför små och medelstora företag.

Kommissionens undersökning visar att mängden värdepapperisering av lån till små och medelstora företag sjönk från 77 miljarder euro 2007 till 36 miljarder euro 2014. 2013 var det 35 % av de små och medelstora företagen som inte fick hela den finansiering som de hade ansökt om från banken.

Beräkningar visar att om volymen värdepapperisering i EU skulle stiga till genomsnittet före krisen så skulle detta generera 100–150 miljarder euro i extra finansiering.

Därför kan sunt utformad värdepapperisering

• förbättra det finansiella systemets effektivitet och stabilitet
• erbjuda investeringsmöjligheter
• skapa fördelar för företag och medborgare genom billigare och mer lättillgängliga lån

• Förslag till förordning om regler för värdepapperisering och ett europeiskt ramverk för enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering
• Förslag till förordning om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag

I rådet

30 maj 2017: rådet och Europaparlamentet når en politisk överenskommelse om båda förslagen om värdepapperisering.

8 december 2015: rådet antar förhandlingsposition om förslagen om värdepapperisering. I och med detta är det möjligt för rådets ordförandeskap att inleda förhandlingar med Europaparlamentet om de slutliga versionerna av förslagen.

2 december 2015: Coreper godkänner, på rådets vägnar, ett förhandlingsmandat för rådets ordförandeskap om värdepapperiseringspaketet.

30 september 2015: rådet mottar förslagen till de två förordningarna. Rådets arbetsgrupp för finansiella tjänster analyserar förslagen i syfte att fastställa rådets ståndpunkt om dem.

• Ordförandeskapets kompromisstext om ett förslag till en förordning om enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering
• Ordförandeskapets kompromisstext om ett förslag till ändring av förordningen om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag

Värdepapperiseringsförordningarna: viktiga punkter

Förordningen om enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering (STS-värdepapperisering) fastställer kriterier för definitionen av ”enkla, transparenta och standardiserade” värdepapperiseringar. En värdepapperisering anses till exempel vara ”enkel” när den utgörs av samma slags lån, exempelvis bara privata hypotekslån, och ingen vidare värdepapperisering tillåts, etc.

Kriterierna för att en värdepapperisering ska vara ”transparent” och ”standardiserad” omfattar krav på att utfärdaren ska tillhandahålla tydlig dokumentation som förklarar instrumentets struktur och ordning för betalningar.

Förordningen omfattar även bestämmelser om tillbörlig aktsamhet, bibehållande av risk och transparens som gäller alla värdepapperiseringar.

Rådet var ense med Europaparlamentet om att lämna kravet på bibehållande av risk på 5 %, i enlighet med de internationella kraven. Bibehållande av risk avser den ränta av värdepapperisering som originatorer, medverkande institut eller ursprungliga långivare måste behålla själva. Genom kravet säkerställer man att värdepapperiserade produkter inte skapas enbart för att säljas vidare till investerare.

Rådet var även ense med Europaparlamentet att inrätta ett dataregister för värdepapperiseringstransaktioner.

Rådet och parlamentet enades även om regler för att undvika intressekonflikter: i STS-certifieringsförfarandet ligger ansvaret för att reglerna efterlevs helt hos originatorerna, de medverkande instituten, de ursprungliga långivarna och specialföretagen för värdepapperisering, även om en tredje part är inblandad.

Den godkända texten även ser till att särskilda regler gäller för program för tillgångsbaserade certifikat (som ofta kallas ”värdepapperiseringar med kort löptid”). Sådana värdepapperiseringar innehåller ofta billån, leasing av bil och leasing av utrustning.

Det ändrade kapitalkravsförordningen gör bankernas och investeringsföretagens behandling av kapitalet vid värdepapperiseringar mer riskkänslig och i stånd att återspegla STS-värdepapperiseringarnas specifika egenskaper.

Nästa steg

Rådet nådde en överenskommelse med Europaparlamentet om båda utkasten till rättsakter den 30 maj 2017.

Rådet och Europaparlamentet kommer att anta förordningarna formellt vid första behandlingen efter en slutlig teknisk genomgång.