EU:s handelsavtal
EU:s handelsavtal formar handelsförbindelserna med länder utanför EU för att skapa bättre handelsmöjligheter och undanröja handelshinder.
Vad är ett handelsavtal?
EU hanterar handelsförbindelserna med länder utanför EU genom handelsavtal. Avtalen är utformade för att ge bättre handelsmöjligheter och undanröja handelshinder.
Genom sin handelspolitik kan EU också främja europeiska principer och värderingar när det gäller allt från demokrati och mänskliga rättigheter till miljöskydd och sociala rättigheter.
Klassificering av handelsavtal
Det är avtalets innehåll som avgör avtalstypen:
- avtal om ekonomiskt partnerskap stöder utvecklingen hos handelspartner i länder i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet
- frihandelsavtal gör det möjligt att ömsesidigt öppna i-länders och tillväxtekonomiers marknader genom att ge förmånstillträde till marknaderna
- associeringsavtal främjar bredare politiska överenskommelser
EU ingår även icke-förmånsberättigande handelsavtal som en del av mer omfattande avtal, som partnerskaps- och samarbetsavtal.
Förhandlingar om handelsavtal ska föras i enlighet med reglerna i artikel 218 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
EU:s roll i den globala handeln (Infografik)
Förhandlingar och avtal
EU har ingått över 40 avtal med omkring 80 partner och håller på att anta eller ratificera avtal med ytterligare 27 partner.
Så går förhandlingarna om handelsavtal till
Den 22 maj 2018 antog rådet slutsatser om hur handelsavtal ska förhandlas fram och ingås.
I slutsatserna anges grundpelarna för den strategi som rådet ska använda för handelsförhandlingar.
Rådet lyfte särskilt fram två frågor:
- EU-kommissionens avsikt att rekommendera en uppdelning i två separata avtal, det ena med bestämmelser om investeringsskydd och det andra med handelsbestämmelser
- rådets roll vid handelsförhandlingar
EU:s handelsförhandlingar (Infografik)
Rådets roll
Rådet har en viktig funktion i utformningen av nya handelsavtal.
I inledningsskedet bemyndigar rådet EU-kommissionen att förhandla om ett nytt handelsavtal på EU:s vägnar. Detta görs genom ett så kallat förhandlingsmandat. Rådet utfärdar sedan förhandlingsdirektiv där mål, tillämpningsområde och eventuella tidsbegränsningar för förhandlingarna anges.
Därefter förhandlar kommissionen med partnerlandet på EU:s vägnar, i nära samarbete med rådet och Europaparlamentet.
När kommissionen och partnerlandet har kommit överens om avtalstexten lägger kommissionen fram ett formellt förslag till rådet för antagande.
Rådet diskuterar förslaget och antar sedan ett beslut om undertecknande av avtalet på EU:s vägnar. Sedan överlämnar rådet det undertecknade avtalet till Europaparlamentet för godkännande.
I slutskedet, när Europaparlamentet har gett sitt godkännande, antar rådet beslutet om ingående av avtalet.
Handelsprinciper
EU följer Världshandelsorganisationens (WTO) principer.
Handelsavtal är i allmänhet väldigt komplexa eftersom de är lagtexter som täcker en rad olika verksamheter, från jordbruk till immaterialrätt. Några grundprinciper gäller dock för alla handelsavtal.
Antidiskriminering
Denna WTO-princip gäller två aspekter:
- mest-gynnad-nation – länder får normalt inte behandla handelspartner olika
- nationell behandling – importerade varor ska behandlas likadant som lokalproducerade varor
Förutsägbarhet
Enligt WTO kan det vara lika viktigt att lova att inte införa ett handelshinder som att sänka ett sådant, eftersom det innebär förutsägbarhet för företagen. På så sätt uppmuntras investeringar, arbetstillfällen skapas och konsumenterna kan dra fördel av konkurrensen genom valmöjligheter och lägre priser.
Rättvis konkurrens
WTO beskrivs ofta som en institution för frihandel, men det händer att WTO tillåter tullar och, i undantagsfall, andra former av skydd. Enkelt uttryckt arbetar WTO för ett regelsystem för öppen och rättvis konkurrens.
EU och Världshandelsorganisationen
Senast ändrad: 5 december 2024