Rening av avloppsvatten

En viktig orsak till förorening av vatten

Om avloppsvattnet inte renas på rätt sätt är det en viktig orsak till att vatten förorenas, något som påverkar människors hälsa och miljön.

Vattenkvaliteten i EU har förbättrats oerhört under de senaste 30 åren, inte minst tack vare EU:s lagstiftning om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse, men föroreningar förekommer fortfarande alltför ofta och det uppstår hela tiden nya föroreningar. Dessa föroreningar måste åtgärdas så att man skyddar människors hälsa och miljön.

EU:s mål är att senast 2050 uppnå en miljö helt utan föroreningar. I detta syfte har rådet antagit uppdaterade regler om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse. De ursprungliga reglerna fastställdes redan 1991.

Viktiga föroreningar

Avloppsvatten från hushåll och industri innehåller en rad organiska och oorganiska ämnen, oljor och andra partiklar. Några av de viktigaste föroreningarna är kväve, fosfor, organiska material och mikroföroreningar.

Kväve och fosfor

När man äter kan man orsaka kväveföroreningar.

Kväve och fosfor används som gödningsmedel vid livsmedelsproduktion och även på andra områden, t.ex. som tillsatser, och inom läkemedelsindustrin.

Organiska material

När du använder toaletten kan du ge upphov till högre biologisk syreförbrukning.

Syre behövs för att bryta ned organiskt material. Ju mer organiskt material i vattnet, desto större syreförbrukning – vilket betyder att det inte blir tillräckligt med syre kvar t.ex. för fiskarna.

Mikroföroreningar och mikroplast

Om du använder kosmetika eller läkemedel kan du orsaka mikroföroreningar.

92 % av de giftiga mikroföroreningarna i EU:s avloppsvatten kommer från läkemedel som antibiotika och från kosmetika.

Kväve och fosfor är de viktigaste näringsämnena i avloppsvatten. För höga halter av dessa kemiska ämnen i vattendrag, sjöar och hav gynnar en snabb tillväxt av alger och vattenväxter, som sedan förbrukar syre när de dör och förmultnar. Denna syrebrist är skadlig för fisk och andra vattenlevande organismer, en process som kallas eutrofiering.

Positiva effekter av EU:s regler för rening av avloppsvatten

EU-lagstiftning om avloppsvatten har varit framgångsrik i 30 år. Tillämpningen av EU-reglerna har under årens lopp i hög grad bidragit till att göra vattendrag, sjöar, grundvatten och hav renare.

Enligt kommissionens utvärdering 2019 av EU:s lagstiftning samlas nästan 100 % av avloppsvattnet in och renas, och över 90 % av det renas i enlighet med de höga standarder som föreskrivs i EU:s regler.

Halten av föroreningar i renat avloppsvatten har på så sätt minskat kraftigt.

Minskning av viktiga föroreningar i renat avloppsvatten

Man kan även se tydliga nedåtgående trender för halten av föroreningar i EU:s vattendrag och grundvatten.

Lägre halt av föroreningar i vattendrag och grundvatten

Nya regler om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse

Tre årtionden har gått sedan de ursprungliga reglerna om behandling av avloppsvatten antogs. Nya föroreningar finns i dag och nya möjligheter har uppstått för att göra vattenreningen energieffektiv och för att bättre utnyttja data.

I oktober 2022 lade EU-kommissionen fram ett förslag till uppdatering av direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (rådets direktiv 91/271/EEG, senare ändrat genom kommissionens direktiv 98/15/EG). Förslaget baserades på en utvärdering av reglerna från 2019 som framhöll de konkreta resultat som hade uppnåtts med hjälp av direktivet och även de utmaningar som kvarstod.

• Direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (1998)

De 27 medlemsländerna enades om sin ståndpunkt i rådet (allmän riktlinje) i oktober 2023. Samma månad antog Europaparlamentet sin ståndpunkt. I januari 2024 nådde rådets och Europaparlamentets förhandlare en preliminär politisk överenskommelse om förslaget. Rådet antog bestämmelserna i november 2024.

• Avloppsvatten från tätbebyggelse: Rådet antar nya regler för effektivare rening (pressmeddelande 5.11.2024)

Det reviderade direktivet kommer att

• utvidga reglerna till att omfatta mindre städer
• ytterligare förbättra behandlingsverksamheten
• minska sektorns energianvändning och utsläpp av växthusgaser
• införa principen om att förorenaren betalar
• bidra till övervakningen och förebyggandet av pandemier
• förbättra saniteten, särskilt för dem som är mest sårbara

För tillämpningen av de nya reglerna kommer det att krävas investeringar i sektorn. Vattentjänster väntas dock inte bli dyrare för de enskilda hushållen, och de långsiktiga fördelarna för människors hälsa och miljön blir större än operatörernas kostnader.

Inkluderar mindre orter

43 % av alla tätorter i EU har mindre än 2 000 personekvivalenter (personekvivalenter är ett mått som används för att beräkna föroreningen av avloppsvatten från tätbebyggelse). Enligt EU-reglerna från 1991 behöver dessa mindre orter inte samla in och rena sitt avloppsvatten, men de orsakar ändå betydande föroreningar i vattenförekomster.

Enligt de nya reglerna måste alla orter med minst 1 250 invånare följa reglerna för rening av avloppsvatten senast 2035. Detta innefattar

• inrättande av ledningsnät för avloppsvatten från tätbebyggelse
• rening av avloppsvatten för att avlägsna biologiskt nedbrytbart organiskt material innan det släpps ut i miljön

Vissa undantag görs för mindre platser och orter i de medlemsländer som senast anslöt sig till EU.

Kväve och fosfor ska avlägsnas

De nya reglerna kommer att kräva att medlemsländerna senast 2039 avlägsnar kväve och fosfor genom att ytterligare rena avloppsvatten i anläggningar med minst 150 000 personekvivalenter. Senast 2045 måste EU-länderna också avlägsna mikroföroreningar.

Dessutom måste EU-länderna hantera regnvattnet bättre (endast i större städer) för att minska utsläppen av organiskt material och andra föroreningar. Detta kommer att bidra till att man mer effektivt klarar av kraftiga regn, som har blivit vanligare på grund av klimatförändringarna.

Bidrag till klimatmålen och den cirkulära ekonomin

Enligt de nya reglerna måste avloppsvattensektorn minska sina utsläpp av växthusgaser, som i dag står för omkring 0,85 % av EU:s utsläpp.

Sektorn bör bli energineutral, vilket innebär att reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse senast 2045 måste producera den energi som de förbrukar. Denna energi kan produceras i eller utanför anläggningen och upp till 35 % av energin får köpas från externa källor.

De nya reglerna kommer också att bidra till att undvika resursförluster och främja återanvändning av resurserna i en cirkulär modell. Fosfor från slam kommer till exempel att återvinnas och återanvändas för att framställa gödningsmedel för växtodling.

Förorenaren får betala

Över 90 % av mikroföroreningarna i avloppsvatten orsakas av läkemedel och kosmetika.

Det finns effektiva reningsbehandlingar för att avlägsna giftiga ämnen i dessa sektorer. De nya reglerna kräver att producenter och importörer använder sig av sådana behandlingar genom att ett utökat producentansvar införs, baserat på principen att förorenaren betalar.

Övervakning av pandemier

Virus och pandemier skulle kunna förebyggas bättre genom att avloppsvattnet övervakas.

Avloppsvatten från tätbebyggelse kan analyseras för att spåra förekomsten av patogener som orsakar sjukdomar och pandemier hos människor. Erfarenheterna från coronapandemin har visat att övervakning av avloppsvatten kan vara ett mycket effektivt sätt att förutsäga den framtida spridningen av ett virus.

Enligt det nya direktivet måste EU-länderna övervaka vissa hälsoparametrar i avloppsvatten från tätbebyggelse. Däribland sarsviruset, polio, influensavirus och andra patogener.

Förbättrad sanitet

Enligt Eurostat har cirka 10 miljoner människor i EU inte tillgång till grundläggande sanitetsanläggningar.

De nya reglerna kräver medlemsländerna säkerställer sanitetstjänster, särskilt för de mest marginaliserade och sårbara människorna i EU. Tillgången till offentliga toaletter för alla bör också förbättras.