Industriutsläpp

Vad är industriutsläpp?

Industriella processer och verksamheter genererar utsläpp av föroreningar som kväveoxid, ammoniak, kvicksilver och koldioxid, som förorenar vatten, luft och mark och skadar människors hälsa, miljön och naturen.

Elproduktion, avfallshantering, djuruppfödning och cementframställning är exempel på industriell verksamhet där förorenande ämnen släpps ut i miljön.

Utsläppen av föroreningar i miljön kan leda till hälsotillstånd som astma, bronkit, cancer och hjärtsvikt. Utsläpp anses ligga bakom tusentals förtida dödsfall varje år.

Enligt uppskattningar från 2017 förorsakar industriutsläppen skador på människors hälsa och på miljön för mellan 277 och 433 miljarder euro varje år.

Vad gör EU-länderna åt industriutsläppen?

EU har fastställt regler för att ta itu med föroreningar från industrin.

Direktivet om industriutsläpp är den viktigaste EU-rättsakten för att förhindra och minska föroreningarna från stora industrianläggningar i EU, däribland anläggningar för djuruppfödning.

Det övergripande målet är att bidra till att skydda ekosystem och människors hälsa.

Syftet med reglerna är att

förebygga och begränsa utsläppen i luft, vatten och mark från Europas största industrianläggningar
minimera resursanvändningen
effektivisera processerna
uppmuntra till cirkulär ekonomi
säkerställa åtgärder för att förebygga och begränsa avfall

Direktivet är tillämpligt på över 50 000 anläggningar i EU-länderna som tillsammans släpper ut 20 % av alla föroreningar i luft och vatten, och 40 % av utsläppen av växthusgaser i EU (dessa siffror kan komma att höjas efter revideringen av det antagna direktivet 2024).

Direktivet om industriutsläpp i siffror (Infografik)

Bland de industriverksamheter som regleras av EU-bestämmelser finns kraftverk, raffinaderier, anläggningar för avfallshantering och avfallsförbränning, produktion av metaller, cement, glas, kemikalier, massa och papper, livsmedel och drycker samt intensiv uppfödning av svin och fjäderfä.

Växthusgasutsläppen hanteras också genom EU:s utsläppshandelssystem.

55 %-paketet: reformen av EU:s utsläppshandelssystem (infografik)

Hur fungerar direktivet om industriutsläpp?

Enligt EU:s bestämmelser måste stora industri- och djuruppfödningsanläggningar redovisa och övervaka sin miljöprestanda och vidta åtgärder för att begränsa sina utsläpp.

De utövare av industriell verksamhet som anges i direktivet om industriutsläpp beviljas tillstånd att bedriva verksamhet av myndigheten i det land där de är belägna.

Utsläppsgränsvärden för förorenande ämnen som släpps ut av en anläggning anges i tillstånden på grundval av bästa tillgängliga teknik. Bästa tillgängliga teknik fastställs av kommissionen i samordning med experter från medlemsländerna, industrin och miljöorganisationer.

Vid beviljandet av tillstånd måste man ta hänsyn till anläggningens övergripande miljöprestanda, bland annat utsläppen i luft, vatten och mark, genereringen av avfall, användningen av råvaror och energieffektiviteten.

EU-länderna måste anordna inspektioner på plats minst en gång vart tredje år, på grundval av riskbaserade kriterier.

De nationella myndigheterna är skyldiga att offentliggöra information om

tillstånd och ansökningar
övervakningsresultat

Den europeiska portalen för industriutsläpp används för att samla in och redovisa uppgifter om industriutsläpp.

Europeiska portalen för industriutsläpp

Trender i EU:s industriutsläpp (Infografik)

Vad ändras i direktivet om industriutsläpp?

I kommissionens bedömning av industriutsläppsdirektivets konsekvenser konstaterades att EU-reglerna har spelat en viktig roll för att minska utsläppen av föroreningar från industrin, särskilt i luften. Studien visade dock att dessa reglers bidrag till utfasningen av fossila bränslen och till den cirkulära ekonomin har varit mer begränsat.

I april 2022 lade kommissionen fram förslag om att uppdatera och modernisera reglerna om industriutsläpp (ändringar av direktiv 2010/75/EG om industriutsläpp och direktiv 1999/31/EG om deponering av avfall).

Målet är att se över de nuvarande reglerna och anpassa dem till EU:s ambitioner i fråga om klimat och föroreningar, i enlighet med den europeiska gröna given.Slutmålet är att stimulera en djupgående omvandling av stora agroindustriella anläggningar i syfte att uppnå en konkurrenskraftig, klimatneutral och cirkulär ekonomi utan föroreningar senast 2050..

Grundläggande principer för översynen

De viktigaste inslagen i översynen är att

få fler industrianläggningar att omfattas av lagstiftningen
göra tillståndsgivningen effektivare
minska de administrativa kostnaderna
öka tillgången till information, insynen och allmänhetens deltagande
ge mer stöd till banbrytande teknik och andra innovativa metoder.

De nya reglerna kommer att utvidga tillämpningsområdet till att även omfatta

fler storskaliga företag för intensiv djurhållning som föder upp svin och fjäderfä, men inte nötkreatur
gruvsektorn
stora anläggningar för batteritillverkning

Medlemsländerna kommer att vara tvungna att införa effektiva, proportionella och avskräckande påföljder för dem som bryter mot de åtgärder som antagits för att genomföra direktivet. Dessutom skulle de behöva se till att människor har rätt att begära ersättning om deras hälsa har skadats till följd av en överträdelse av de nationella bestämmelser som införlivar direktivet.

Tillstånden för industrianläggningar kommer att utfärdas elektroniskt via ett elektroniskt tillståndssystem som ska inrättas senast 2035. Detta kommer att göra tillståndsförfarandena enklare och effektivare. I tillstånden kommer de behöriga myndigheterna att fastställa bindande gränsvärden för miljöprestanda för godkännande av anläggningar och drift av anläggningar.

De nya reglerna kommer också att kräva att kommissionen utvärderar genomförandet av direktivet senast 2028 och därefter vart femte år. Dessutom skulle en översyn av importerade jordbruksprodukter från länder utanför EU kunna genomföras i syfte att säkerställa att dessa produkter har liknande miljöstandarder som de som gäller inom EU.

Översynen av reglerna om industriutsläpp gäller också en förordning om industrianläggningars rapportering av miljöuppgifter (EG nr 166/2006). De nya reglerna ersätter det europeiska registret över utsläpp och överföringar av föroreningar med den europeiska portalen för industriutsläpp.

I mars 2023 enades EU-länderna i rådet om en gemensam förhandlingsposition – en ”allmän riktlinje” – om en översyn av direktivet på grundval av kommissionens förslag från mars 2022. Senare i juni enades rådet om förordningen om portalen för industriutsläpp.

I november 2023 nådde rådet och Europaparlamentet en preliminär överenskommelse vid trepartsmötena om de reviderade reglerna för både direktivet och utsläppsportalen.

De nya reglerna antogs av rådet i april 2024.