"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Videokonferens med forskningsministrarna, 27 november 2020
De viktigaste resultaten
Diskussion om de nya investeringsmål för forskning och utveckling (FoU) som EU-kommissionen föreslog i sitt meddelande ”En ny era för det europeiska forskningsområdet”.
Ministrarna höll (via videolänk) en informell diskussion om de investeringsmål för forskning och utveckling som kommissionen föreslog i sitt meddelande ”En ny era för det europeiska forskningsområdet” av den 30 september 2020.
Forskning och innovation är nödvändigt för att stödja konkurrenskraften och motståndskraften i våra ekonomier och underlätta Europas gröna och digitala omställningar. Jag arbetar för att se till att den europeiska forsknings- och innovationsunionen får en ledande roll i den internationella konkurrensen om framtida teknik. Detta kräver ökade investeringar i forskning och utveckling samt kontinuerliga reformer av de nationella forsknings- och innovationssystemen. Vi behöver såväl kvantitet som kvalitet vad gäller offentliga och privata investeringar i forskning och utveckling, för att säkerställa en framtida konkurrenskraft och livskvalitet som är hållbar och tillväxtbaserad.
Anja Karliczek, tysk förbundsminister för utbildning och forskning
Ministrarna var i stort sett överens om att FoU är avgörande för konkurrenskraften, motståndskraften och de gröna och digitala omställningarna i EU:s ekonomi. Det gäller särskilt i kristider, som coronapandemin.
Flera ministrar efterlyste en prioritering av investeringar som är inriktade på att modernisera och uppgradera Europas socioekonomiska system, så att man säkerställer en hållbar tillväxt och kommer ikapp internationella konkurrenter. För att öka de totala investeringarna i FoU är det nödvändigt att man lockar mer privata investeringar till sektorn.
Ett antal ministrar underströk betydelsen av de europeiska partnerskapen och programmen och behovet av att stärka synergierna mellan forskning och högre utbildning.
Ministrarna bekräftade att investeringsmålet för forskning och utveckling på 3 % av EU:s BNP är ett mål att uppnå under de kommande åren.
Ett antal ministrar uttryckte oro över skillnaderna mellan medlemsländerna vad gäller investeringar i forskning och utveckling på nationell nivå och framhöll vikten av att minska klyftan genom att sikta mot gemensamt överenskomna investeringsmål. Vissa ministrar anser däremot att det är för tidigt att binda sig vid nya investeringsmål eftersom coronakrisens totala negativa inverkan på de nationella ekonomierna ännu inte är känd.
Bakgrund
I kommissionens meddelande ”En ny era för det europeiska forskningsområdet”, som offentliggjordes den 30 september 2020, föreslås en ny uppsättning investeringsmål för FoU:
målet på 3 % av EU:s BNP för FoU-investeringar ska bekräftas och uppdateras för att återspegla de nya EU-prioriteringarna
man ska enas om ett nytt mål på 1,25 % av EU:s BNP för offentliga insatser, som ska uppnås senast 2030 på ett EU-samordnat sätt
man ska enas om att frivilligt anslå 5 % av de nationella offentliga FoU-medlen till gemensamma program och europeiska partnerskap senast 2030
de totala investeringarna i FoU ska öka med 50 % under de kommande fem åren i de medlemsländer som ligger efter EU-genomsnittet för FoU-investeringar i förhållande till BNP
Inför diskussionerna vid videokonferensen den 27 november har rådets förberedande organ färdigställt rådets slutsatser om framtiden för det europeiska forskningsområdet. Dessa slutsatser förväntas antas av rådet genom skriftligt förfarande inom kort.
Resursen finns för närvarande bara på följande språk:
a) En lägesrapport om forsknings- och innovationsärenden som har att göra med nästa fleråriga budgetram (framför allt Horisont Europa och Europeiska institutet för innovation och teknik)
Vid ett offentligt sammanträde informerade ordförandeskapet ministrarna om framstegen hittills i förhandlingarna med Europaparlamentet om framför allt Horisont Europa och Europeiska institutet för innovation och teknik. Förseningar i det slutliga antagandet av överenskommelsen om långtidsbudgeten har orsakat liknande förseningar i dessa ärenden. Det noterades att trepartsmötena skulle fortsätta i december med målet att nå en politisk överenskommelse med Europaparlamentet före årets slut om (åtminstone) Horisont Europa.
b) Den senaste utvecklingen när det gäller öppen vetenskap: lägesrapport om det europeiska öppna forskningsmolnet och den politiska plattformen för öppen vetenskap
Ordförandeskapet och kommissionen informerade ministrarna om läget när det gäller det europeiska öppna forskningsmolnet och det nyligen avslutade arbetet i kommissionens rådgivande grupp för den politiska plattformen för öppen vetenskap. Det påpekades att det öppna forskningsmolnet var avgörande under coronakrisen i och med att det påskyndade åtkomsten till och utbytet av forskningsdata genom den nyligen inrättade europeiska covid-19-dataplattformen. Kommissionens avdelningar förbereder tillsammans med ledningen för det öppna forskningsmolnet ett nytt europeiskt partnerskap inom ramen för Horisont Europa till stöd för det öppna forskningsmolnet från och med 2021.
Kommissionens politiska plattform för öppen vetenskap har slutfört sin andra mandatperiod, som omfattade perioden maj 2018–maj 2020. Den har fokuserat på utmaningarna i ett belönings- och incitamentssystem för öppen vetenskap, medborgarforskning och indikatorer för forskardeltagande.
c) Europeiska institutionaliserade partnerskap: lägesrapport
Kommissionen informerade kortfattat ministrarna om det kommande paketet med lagstiftningsförslag om europeiska institutionaliserade partnerskap (dvs. offentlig-privata partnerskap som inrättats på grundval av artikel 187 i EUF-fördraget och partnerskap mellan offentliga aktörer som inrättats på grundval av artikel 185 i EUF-fördraget).
Det noterades att kommissionen är nära att slutföra två lagstiftningsförslag:
ett förslag till rådets förordning om inrättande av nio gemensamma företag (på grundval av artikel 187 i EUF-fördraget) i enlighet med den grundläggande rättsakten om bildande av gemensamma företag inom ramen för Horisont Europa
ett förslag till Europaparlamentets och rådets beslut vad gäller det metrologiska partnerskapet (på grundval av artikel 185 i EUF-fördraget)
d) Det senaste gemensamma vetenskapliga yttrandet om förbättrad beredskap och hantering av pandemier
Kommissionen rapporterade om det senaste vetenskapliga yttrandet som utarbetats av en grupp experter (bland annat kommissionens vetenskapliga chefsrådgivare, europeiska gruppen för etik inom vetenskap och ny teknik samt professor Peter Piot i egenskap av särskild rådgivare till kommissionens ordförande) om beredskap och hantering av pandemier. Det noterades att yttrandet innehöll rekommendationer som syftade till att
förebygga och föregripa nya pandemier
förbättra samordningen mellan medlemsländerna och på internationell nivå
stärka systemen för beredskap och krishantering
upprätthålla de grundläggande rättigheterna och stärka den sociala rättvisan
hitta solidaritetsbaserade och hållbara levnadssätt
e) Det tillträdande ordförandeskapets arbetsprogram
Rådets tillträdande portugisiska ordförandeskap presenterade sina prioriteringar på området forskning och innovation för första halvåret 2021. Det noterades att arbetet kommer att inriktas på två huvudmål, nämligen förberedandet av en motståndskraftig återhämtning genom ett förnyat europeiskt forskningsområde och en ledande roll i den gröna och digitala omställningen med utgångspunkt i forskning och innovation.
Forskning och innovation är nödvändigt för att stödja konkurrenskraften och motståndskraften i våra ekonomier och underlätta Europas gröna och digitala omställningar. Jag arbetar för att se till att den europeiska forsknings- och innovationsunionen får en ledande roll i den internationella konkurrensen om framtida teknik. Detta kräver ökade investeringar i forskning och utveckling samt kontinuerliga reformer av de nationella forsknings- och innovationssystemen. Vi behöver såväl kvantitet som kvalitet vad gäller offentliga och privata investeringar i forskning och utveckling, för att säkerställa en framtida konkurrenskraft och livskvalitet som är hållbar och tillväxtbaserad.