"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor)
Videokonferens med sysselsättnings- och socialministrarna, 3 december 2020
De viktigaste resultaten
Nya arbeten – människocentrerade arbeten: att säkerställa rättvisa arbetsvillkor och socialt skydd i plattformsekonomin
Ministrarna diskuterade olika sätt att säkerställa bättre arbetsvillkor och socialt skydd för plattformsarbetare. Debatten inriktades på åtgärder, inklusive lagstiftningsförslag, för att ta itu med vissa specifika problem i samband med plattformsarbete, till exempel icke-transparenta och oförutsägbara arbetsvillkor, högre hälso- och säkerhetsrisker och otillräcklig tillgång till socialt skydd.
Andelen plattformsbaserade arbetsmodeller i EU:s ekonomi och antalet plattformsarbetare kommer bara att öka. Det kommer även behovet av att hitta lösningar för att se till att de så kallade nya arbetssätten är människocentrerade. Vi är redo att förbättra arbetsvillkoren och stärka skyddet för plattformsarbetare. Vår debatt bekräftade detta åtagande och kommer på ett värdefullt sätt att bidra till arbetet med att uppgradera och modernisera den relevanta EU-lagstiftningen.
Hubertus Heil, Tysklands minister för arbetsmarknadsfrågor och sociala frågor
Ministrarna var i stort eniga om att man behöver ta itu med problemen med osäkra arbetsvillkor och otillräckligt socialt skydd på EU-nivå, och att hänsyn behöver tas till medlemsländernas nationella arbetsmarknadsmodeller. Ministrarna identifierade ett antal utmaningar som man måste ta itu med, bland annat plattformsföretagens gränsöverskridande karaktär och den därmed sammanhängande osäkerheten vad gäller skyldigheter och rättigheter, liksom den bristande insynen i personalförvaltning som grundar sig på algoritmer, vilket gör det svårt för arbetstagarna att hävda sina rättigheter.
Majoriteten av delegationerna hävdade att det inte är nödvändigt att skapa en särskild kategori av arbetstagare för att förbättra det sociala skyddet och arbetsvillkoren. De efterlyste en korrekt och förstärkt tillämpning av de befintliga nationella och EU-omfattande reglerna, och hänvisade särskilt till direktivet om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor och till rådets rekommendation om tillgång till socialt skydd för arbetstagare och egenföretagare. Ministrarna framhöll också behovet av att utvidga den nationella arbetslagstiftningen så att den omfattar plattformsarbetare och att ta med denna framväxande kategori i kollektivavtal som ingås på nationell nivå.
På det hela var ministrarna eniga om att det är viktigt att inte kompromissa om socialt skydd, samtidigt som man måste se till att arbetsmarknaden inte är överreglerad. I detta sammanhang påpekade många delegationer att man behöver hitta rätt balans mellan adekvat socialt skydd och möjligheter till innovation, arbetstillfällen och fler konkurrenskraftiga nystartade företag i EU.
En jämlikhetsunion? Hur genomförandet av EU-kommissionens jämställdhetsstrategi för 2020–2025 för att uppnå lika deltagande på arbetsmarknaden för kvinnor och män ska gå till
För första gången diskuterade ministrarna med ansvar för jämställdhet hur man ska genomföra kommissionens strategi för att uppnå lika deltagande på arbetsmarknaden för kvinnor och män. Aktuella siffror visar på stora skillnader i fråga om sysselsättning, social trygghet och löner i hela EU. I strategin erkänner man att lika deltagande på arbetsmarknaden är ett viktigt steg för att uppnå jämställdhet.
En jämn fördelning av obetalt omsorgsarbete och avlönat arbete mellan kvinnor och män är central för jämställdheten – och särskilt viktig när vi brottas med coronapandemins effekter.
Rådet har nu enhälligt antagit rådets slutsatser om åtgärder mot lönegapet mellan kvinnor och män: värdering och fördelning av avlönat arbete och oavlönat omsorgsarbete. Detta är ett viktigt tecken – Europa går gemensamt mot en jämställd framtid. Jag är övertygad om att vi bara kan uppnå jämställdhet om vi alla arbetar tillsammans – kvinnor och män.
Franziska Giffey, Tysklands minister för familje-, äldre-, kvinno- och ungdomsfrågor
Ministrarna gav sitt breda stöd för den jämställdhetsstrategi för 2020–2025 som kommissionen lade fram i mars i år. Delegationerna betonade hur viktiga strategins mål är för att uppnå jämställdhet och ge kvinnor och män lika rättigheter med allt vad det innebär, samt för att se till att de ges lika möjligheter och har friheten att göra självständiga val i sitt privatliv och yrkesliv.
Ministrarna ringade in en rad utmaningar när det gäller att minska ojämlikheten mellan könen, däribland lönegapet mellan könen, könsstereotyper och den mycket större andelen kvinnor i korttids-, deltids- och lågavlönade arbeten och i omsorgsansvar.
Ministrarna föreslog också åtgärder för att komma till rätta med dessa utmaningar: bland annat att garantera lika lön genom insyn i lönesättningen, förbättra tillgången till barnomsorg och social omsorg av god kvalitet till överkomligt pris samt genomföra medvetandehöjande åtgärder.
Många delegationer ville se ett korrekt och snabbt införlivande i nationell lagstiftning av direktivet om balans mellan arbete och privatliv i alla medlemsländer och efterlyste ytterligare ansträngningar för att nå en överenskommelse om det direktiv om likabehandling som nu diskuteras (artikel 19).
Att man nyligen enhälligt godkänt slutsatser där rådet uppmanar kommissionen och medlemsländerna att intensifiera insatserna för att minska skillnaderna mellan könen när det gäller lön och omsorg samt för att bekämpa könsstereotyper sågs positivt som ett avgörande steg i processen för att uppnå jämställdhet i hela EU.
Ordförandeskapet lämnade uppdaterad information om förslaget till direktiv om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för carcinogener eller mutagena ämnen i arbetet (4:e omgången).
Ordförandeskapet informerade ministrarna om läget i förhandlingarna om förordningen om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter 2021–2027.
Ordförandeskapet informerade om läget i förhandlingarna med Europaparlamentet om översynen av förordningarna om samordning av de sociala trygghetssystemen.
Ordförandeskapet informerade ministrarna om läget när det gäller lagstiftningsförslaget till rådets beslut om bemyndigande att ratificera ILO-konvention nr 190.
Kommissionen informerade om sin första jämställdhetsstrategi någonsin för hbtqi-personer. Ordförandeskapet informerade om resultaten av konferensen om intersektionalitet och hbti-politik i Europa (18–19 november 2020).
Ordförandeskapet informerade ministrarna om den informella videokonferensen mellan EU:s jämställdhetsministrar den 20 november 2020.
Ordförandeskapet informerade också om EU-medlemsländernas gemensamma förklaring om att stödja familjer och bekämpa barnfattigdom mot bakgrund av covid-19.
Den portugisiska delegationen presenterade det tillträdande ordförandeskapets arbetsprogram på området jämställdhet och icke-diskriminering.