"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor)
Videokonferens med sysselsättnings- och socialministrarna, 13 oktober 2020
De viktigaste resultaten
Sysselsättning och sociala frågor
EU-ländernas sysselsättnings- och socialministrar debatterade arbetstagarinflytande och stöd till arbetstagare vid omstrukturering. Ministrarna diskuterade hur man kan se till att investeringar i kompetens och användning av EU-medel leder till omstruktureringsstrategier med goda resultat. De diskuterade också vilka åtgärder på EU-nivå eller nationell nivå som skulle kunna bidra till att förbättra skyddet av arbetstagarnas rätt till information och samråd vid omstruktureringar.
Ekonomisk styrka och social trygghet är två sidor av samma mynt. Det tyska ordförandeskapet har visat att även turbulenta tider kan vara produktiva. Tack vare våra hårda gemensamma ansträngningar med kommissionär Nicolas Schmit och mina EU-kollegor har vi gjort framsteg när det gäller det sociala Europa. Mina ministerkollegor i de andra EU-länderna och jag har kommit överens om en färdplan för att förbättra skyddet för säsongsarbetare i EU, och vi har bekräftat att vi behöver – och vill – inrätta en ram för minimiinkomstskydd. Jag är särskilt nöjd med att vi enhälligt har kunnat enas om att utan dröjsmål förnya ungdomsgarantin. Detta skickar ut en stark signal till ungdomarna: istället för arbetslöshet kommer det att finnas utbildning, praktikplatser och hjälp med att påbörja en karriär – i hela EU. Vi ska inte lämna någon på efterkälken. Europa förblir en kontinent med möjligheter.
Hubertus Heil, Tysklands förbundsminister för arbetsmarknadsfrågor och sociala frågor
Det rådde en bred enighet bland ministrarna om att omstruktureringsstrategierna blir framgångsrika och ger produktivitetsvinster bara om de kombineras med kraftfulla strategier för omskolning och kompetensutveckling. Det betonades att detta var avgörande för att åstadkomma en rättvis omställning till en grön och digital ekonomi, men även för att ta itu med demografiska utmaningar. Majoriteten av ministrarna berättade att deras regeringar arbetar hårt för att prognostisera marknadens behov på kort och lång sikt, men framhöll att språk och digital kompetens är vad som är viktigast i framtiden. Debatten visade att många medlemsländer också investerar i omskolning för sektorer där nya arbetstillfällen kommer att skapas. Flera ministrar betonade betydelsen av att se till att ungdomar inte lämnas på efterkälken och välkomnade den stärkta ungdomsgarantin. Under debatten belyste deltagarna även EU-fondernas viktiga roll, till exempel Europeiska socialfonden+ och Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, för hantering av de negativa följderna av omstruktureringarnas sociala inverkan.
Vid större omstruktureringar i EU var ministrarna överens om att det är mycket viktigt att se till att arbetstagarna deltar i företagens beslutsfattande, särskilt vad gäller omstruktureringar, nedläggningar, sammanslagningar och förvärv, nedskärningar, utkontraktering och omlokaliseringar av verksamheten. Ministrarna insisterade också på att pandemin inte får bli en ursäkt för att minska arbetstagarnas rättigheter vad gäller information och samråd samt betonade att det är avgörande för den ekonomiska återhämtningen och framgångsrika omstruktureringar att säkerställa en inkluderande dialog mellan arbetsmarknadens parter på alla nivåer.
Ministrarna höll även en riktlinjedebatt om lika deltagande av kvinnor och män på arbetsmarknaden. De diskuterade hur jämställdhet skulle kunna främjas ytterligare och hur segregeringen av kvinnor och män på arbetsmarknaden skulle kunna bekämpas.
Coronakrisen har visat att det är kvinnor som håller saker och ting igång. I Europa är mer än 75 % av nyckelpersonalen kvinnor. Inom ledande befattningar är de dock underrepresenterade. Kvinnor tar också på sig en större del av oavlönat omsorgsarbete – ofta på bekostnad av sin egen karriär och pension. Jag har diskuterat med mina EU-kollegor hur vi kan främja jämställdhet på arbetsmarknaden. Jämställdhet på arbetsmarknaden ska inte ses som en lyx. Tvärtom kommer jämställdhet att göra EU mer socialt och ekonomiskt robust. Särskilt i kristider.
Franziska Giffey, Tysklands förbundsminister för familje-, äldre-, kvinno- och ungdomsfrågor
Ministrarna enades om att den rådande pandemin har åskådliggjort den ojämna könsbalansen i många sektorer. De betonade att krisen visat på ett akut behov av, men också värdefulla möjligheter, att främja jämställdhet på arbetsmarknaden i allmänhet och inom yrken i den sociala sektorn i synnerhet. Debatten inriktades på ansträngningar att åstadkomma en inkluderande arbetsmiljö, lika lön, en större andel kvinnor även inom beslutsfattande, bättre löner för arbeten som vanligtvis utförs av kvinnor och kampen mot könsstereotyper. Några ministrar framhöll vikten av att ta upp jämställdhetsfrågor inom förskoleverksamhet och informera om dessa frågor bland nyckelgrupper, till exempel ungdomar. Flera deltagare i debatten uttryckte stöd för den nyligen presenterade EU-strategin för jämställdhetoch det kommande EU-direktivet om insyn i lönesättningen samt uppmanade ordförandeskapet och medlemsländerna att äntligen gå vidare med EU-direktivet om kvinnor i styrelser.
Övriga frågor
Ordförandeskapet redogjorde för det sociala trepartstoppmötet i juni 2020 och informerade ministrarna om nästa sociala trepartstoppmöte den 14 oktober 2020.
Vid ett offentligt sammanträde informerade ordförandeskapet ministrarna om den överenskommelse som nåtts mellan rådet och Europaparlamentet om ett förslag till beslut om ändring av beslut nr 573/2014/EU om ett utökat samarbete mellan de offentliga arbetsförmedlingarna (11090/20 ADD 1).
Vid ett annat offentligt sammanträde lade kommissionen fram ett förslag till direktiv om ändring av direktiv 2004/37/EG om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för carcinogener eller mutagena ämnen i arbetet (11188/20).
Resursen finns för närvarande bara på följande språk:
Ekonomisk styrka och social trygghet är två sidor av samma mynt. Det tyska ordförandeskapet har visat att även turbulenta tider kan vara produktiva. Tack vare våra hårda gemensamma ansträngningar med kommissionär Nicolas Schmit och mina EU-kollegor har vi gjort framsteg när det gäller det sociala Europa. Mina ministerkollegor i de andra EU-länderna och jag har kommit överens om en färdplan för att förbättra skyddet för säsongsarbetare i EU, och vi har bekräftat att vi behöver – och vill – inrätta en ram för minimiinkomstskydd. Jag är särskilt nöjd med att vi enhälligt har kunnat enas om att utan dröjsmål förnya ungdomsgarantin. Detta skickar ut en stark signal till ungdomarna: istället för arbetslöshet kommer det att finnas utbildning, praktikplatser och hjälp med att påbörja en karriär – i hela EU. Vi ska inte lämna någon på efterkälken. Europa förblir en kontinent med möjligheter.
Coronakrisen har visat att det är kvinnor som håller saker och ting igång. I Europa är mer än 75 % av nyckelpersonalen kvinnor. Inom ledande befattningar är de dock underrepresenterade. Kvinnor tar också på sig en större del av oavlönat omsorgsarbete – ofta på bekostnad av sin egen karriär och pension. Jag har diskuterat med mina EU-kollegor hur vi kan främja jämställdhet på arbetsmarknaden. Jämställdhet på arbetsmarknaden ska inte ses som en lyx. Tvärtom kommer jämställdhet att göra EU mer socialt och ekonomiskt robust. Särskilt i kristider.
