Skip to content
  • Utrikesrådet

Utrikesrådet, 14.11–15.11.2016, 14–15 november 2016

De viktigaste resultaten

Den 14 november

Säkerhet och försvar

Utrikes- och försvarsministrarna hade ett gemensamt möte om genomförandeplanen på säkerhets- och försvarsområdet inom ramen för EU:s globala strategi. Rådet antog slutsatser där man fastställde ambitionsnivån och vägen framåt i den fortsatta utvecklingen av EU:s säkerhets- och försvarspolitik.

"Genomförandeplanen på säkerhets- och försvarsområdet och de slutsatser som rådet har antagit är den bästa garantin för våra medborgare och partner på säkerhets- och försvarsområdet. Det är Europa när det är som bäst – vi gör saker bättre när vi gör dem tillsammans."

Federica Mogherini, EU:s utrikesrepresentant

Turkiet

Ministrarna upprepade sin oro över den senaste tidens utveckling i Turkiet, i likhet med vad EU:s utrikesrepresentant sade i sitt uttalande på EU:s vägnar den 8 november 2016. De lyfte särskilt fram de oroande planerna i Turkiet på att lägga fram ett förslag till parlamentet om att återinföra dödsstraffet. De underströk också i debatten att Turkiet är en central partner för EU på områdena ekonomi, säkerhet, migration och utrikespolitik, i synnerhet när det gäller Syrien och Irak. Rådet erinrade om EU:s fördömande av kuppförsöket den 15 juli. Ministrarna konstaterade att Turkiet behöver vidta proportionerliga åtgärder men erinrade också om att Turkiet, som ett kandidatland, förväntas upprätthålla de högsta standarderna avseende demokrati, med respekt för mänskliga rättigheter, rättsstatsprincipen, grundläggande friheter och allas rätt till en rättvis rättegång. EU:s ministrar enades om vikten av att fortsätta den politiska dialogen med Turkiet på alla nivåer.

Det södra grannskapet

Ministrarna diskuterade det södra grannskapet, i synnerhet Syrien. EU:s utrikesrepresentant informerade rådet om sina kontakter nyligen med centrala aktörer i regionen, i linje med mandatet från Europeiska rådet och med helhjärtat stöd för det arbete som FN:s särskilda sändebud Staffan de Mistura gör. Utrikesrepresentanten nämnde särskilt sina senaste besök i Iran den 29 oktober och i Saudiarabien den 31 oktober. I slutsatserna om Iran, som antogs utan diskussion, välkomnade rådet dessa kontakter och uppmanade utrikesrepresentanten att fortsätta sitt arbete. Rådet uttryckte sin oro inför upptrappningen av spänningarna i regionen och efterlyste mer konstruktiva regionala förutsättningar, ett slut på våldet i Syrien och stöd för återupptagandet av en politisk process.

Rådet antog också ett beslut om att lägga till 17 ministrar och Syriens centralbankschef i listan över personer som är föremål för sanktioner mot den syriska regimen för våldsamt förtryck av civilbefolkningen.

Det östliga partnerskapet

Rådet diskuterade läget i de aktuella multilaterala och bilaterala förbindelserna med sex länder i det östliga partnerskapet – Armenien, Azerbajdzjan, Vitryssland, Georgien, Moldavien och Ukraina. Ministrarna förde en diskussion om partnerskapets genomförande och möjliga resultat under 2017, framför allt med tanke på nästa toppmöte inom det östliga partnerskapet i november 2017 i Bryssel.

Rådet antog slutsatser om det östliga partnerskapet.

Den 15 november (försvarsfrågor)

Samarbetet mellan EU och Nato

Rådet diskuterade samarbetet mellan EU och Nato med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. Försvarsministrarna analyserade samarbetet mellan EU och Nato i samband med genomförandet av EU:s globala strategi på säkerhets- och försvarsområdet och EU:s och Natos gemensamma förklaring. EU:s utrikesrepresentant och Natos generalsekreterare informerade om det pågående arbetet i detta avseende, med 40 konkreta förslag som håller på att utarbetas inom de sju områden för fördjupat samarbete som identifieras i den gemensamma förklaringen. Det förväntas att förslagen läggs fram och antas vid de två organisationernas respektive rådsmöten i början av december. EU:s ministrar underströk behovet av en omfattande samordning mellan EU och Nato och att EU och Nato bör komplettera varandra. De framhöll också EU:s helhjärtade stöd för starka transatlantiska förbindelser.

GSFP-insatser

Rådet diskuterade därefter det aktuella läget för EU:s GSFP-insatser, särskilt situationen i Libyen och centrala Medelhavsområdet. Natos generalsekreterare var närvarande även vid denna diskussion. I detta sammanhang framhölls särskilt det pågående samarbete mellan EU:s insats till havs mot människosmugglare och människohandlare i centrala Medelhavet, insatsen Eunavfor MED Sophia, och Nato-insatsen Sea Guardian för situationsmedvetenhet och logistik.

EU:s utrikesrepresentant uppdaterade också ministrarna om de två stöduppgifterna för insatsen Eunavfor MED Sophia. Utbildningen ombord av 78 personer från den libyska kustbevakningen och flottan samt deras handledare pågår nu. Insatsen bidrar också till genomförandet av FN:s vapenembargo på öppet hav utanför Libyens kust, i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution 2292 (2016), och den första fartygsinspektionen inom denna ram gjordes redan den 14 september 2016, då 7 handelsfartyg kontrollerades och 122 frågades ut.

Europeiska försvarsbyråns styrelse

Före rådets möte samlades ministrarna inom ramen för Europeiska försvarsbyråns styrelse, under ledning av Federica Mogherini, som är chef för byrån. Alla medlemsländer utom Danmark deltog. Ministrarna diskuterade och godkände byråns allmänna budget för 2017. Budgeten utökades för första gången sedan 2010 och uppgår nu till 31 miljoner euro.

Direktsändningar, videor och foton

Möteshandlingar

Pressmeddelanden

Pressinformation

Presskontakter

Om du inte är journalist, vänligen skicka din förfrågan till enheten för information till allmänheten.

Ackreditering och pressevenemang

Allmän information om ackreditering finns på den här sidan.

Medieackrediteringen för internationella toppmöten som hålls utanför Europeiska unionen hanteras av de statliga myndigheterna i värdlandet.

Mer information kommer inom kort

Andra möten: Utrikesrådet

Visa fler möten

Senast ändrad: 16 januari 2025