"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Ministrarna antog slutsatser om kampen mot strafflöshet avseende brott begångna i samband med Rysslands anfallskrig mot Ukraina.
Nio månader in i kriget fortsätter Ryssland sina fruktansvärda och urskillningslösa attacker mot ukrainska medborgare och civil infrastruktur. Varje dag upptäcks nya krigsförbrytelser som begåtts i Ukraina. EU står sida vid sida med Ukraina och Ukrainas folk och kommer att fortsätta att stödja de ukrainska myndigheterna och Internationella brottmålsdomstolen för att se till att de som är ansvariga för dessa brott ställs inför rätta.
Pavel Blažek, Tjeckiens justitieminister
I slutsatserna uppmanas medlemsländerna och berörda EU-organ att fortsätta att stödja Ukrainas riksåklagarmyndighet och Internationella brottmålsdomstolen. Medlemsländerna uppmanas också att anta åtgärder för att fullt ut genomföra definitionen av centrala internationella brott och ansvarsformer och tillåta utövande av universell jurisdiktion eller andra former av nationell jurisdiktion över dessa brott. Medlemsländerna bör också stärka stödet till och skyddet av offer för centrala internationella brott vid straffrättsliga förfaranden.
Ministrarna diskuterade utkastet till direktiv om återvinning och förverkande av tillgångar. Fokus låg särskilt på icke tilltalade personers processuella rättigheter. De diskuterade huruvida rätten till en rättvis rättegång och ett effektivt rättsmedel i enlighet med förslaget ger tillräckligt skydd för alla personer som berörs av åtgärderna. De bedömde även huruvida rätten till försvar bör utvidgas till att omfatta andra än tilltalade personer, men som berörs av åtgärderna.
Det fanns ett brett stöd för att ge processuellt skydd till alla personer som berörs av åtgärderna, inbegripet personer som inte är tilltalade eller misstänkta, åtminstone i den utsträckning som föreskrivs i förslaget. Med utgångspunkt i diskussionen kommer arbetet nu att fortsätta på teknisk nivå.
Resursen finns för närvarande bara på följande språk:
Rådet har enats om ett mandat för förhandlingar med Europaparlamentet om miljöbrottsdirektivet. Förslaget syftar till att förbättra utredningen och lagföringen av miljöbrott. I förslaget definieras miljöbrott mer exakt och nya typer av miljöbrott läggs till. Det harmoniserar också påföljdsnivån för fysiska personer och för första gången även för juridiska personer.
Rådet har antagit sitt mandat för förhandlingar med Europaparlamentet om förslaget till förordning om digitalisering av rättsligt samarbete och tillgång till rättslig prövning och ett åtföljande förslag till direktiv. Förslagen ska göra de rättsliga förfarandena effektivare och snabbare och underlätta medborgarnas tillgång till rättslig prövning.
Strategiska rättsprocesser för att hindra offentlig debatt
Ministrarna höll en första diskussion om utkastet till direktiv mot strategiska rättsprocesser för att hindra offentlig debatt. Fokus låg särskilt på behovet av att införa lämpliga skyddsåtgärder mot missbruk av civilrättsliga förfaranden samtidigt som man säkerställer rätten till faktisk tillgång till rättslig prövning.
Detta förslag syftar till att skydda journalister och människorättsförsvarare mot rättegångsmissbruk som syftar till att tysta dem. Medlemsländerna stöder i stort direktivets mål att skydda rätten till yttrande- och informationsfrihet. De har också lyft fram behovet av att se till att de rättssäkerhetsgarantier som föreskrivs i förslaget inte missbrukas. Den sökandes rätt att få en sak prövad inför domstol, vilket är en grundläggande rättighet, kommer fortfarande att garanteras. Dessa åtgärder bör vara väldefinierade och i linje med rätten till en rättvis rättegång.
Vid lunchen diskuterade ministrarna kampen mot antisemitism. De diskuterade hur man kan maximera insatserna för att bekämpa antisemitism på alla nivåer och i hela samhället. De tittade också på hur man effektivt kan integrera diskussionerna, vilka instrument som är mest grundläggande för kampen mot antisemitism online, vad medlemsländerna gör för att förbättra registreringen och rapporteringen av antisemitiska incidenter och vilka åtgärder som vidtas för att säkra och fördela tillräckliga ekonomiska resurser på nationell nivå och EU-nivå.
Grundläggande rättigheter
Ministrarna diskuterade EU:s anslutning till Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, särskilt de sista kvarstående delarna av dessa förhandlingar. Förhandlingarna med Europarådet återupptogs formellt i juni 2020 och sedan dess har goda framsteg gjorts med preliminära överenskommelser om ett antal viktiga delar.
Under övriga punkter lade kommissionen fram sin årsrapport om tillämpningen av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Fokus för årets rapport är stärkandet av det civila samhällets organisationer, rättsförsvarare och rättstillämpare som nyckelaktörer i våra demokratier.
E-bevisning
Ordförandeskapet rapporterade om de framsteg som gjorts med förslagen om e-bevisning. Det informerade ministrarna om den preliminära politiska överenskommelse som nåddes med Europaparlamentet den 29 november. Det tekniska arbetet pågår nu för att färdigställa lagtexterna så att de kan läggas fram för medlemsländerna för godkännande.
Förslagen om e-bevisning syftar till att påskynda tillgången till e-bevisning genom att skapa en rättslig ram för rättsliga beslut riktade direkt till en tjänsteleverantör eller till dennes rättsliga företrädare i ett annat medlemsland.
Rådet antog slutsatser om att öka kapaciteten i det europeiska rättsliga nätverket mot it-brottslighet (EJCN) och stödde därigenom inrättandet av det formella EJCN-sekretariatet. Sekretariatet ska fungera som en nödvändig stödstruktur för EJCN för att göra det möjligt för nätverket att tillgodose behoven och förväntningarna hos rättstillämpare som arbetar med it-brottslighet.
Resursen finns för närvarande bara på följande språk:
Ordförandeskapet rapporterade också om förberedelserna inför och dagordningen för nästa ministermöte mellan EU och USA om rättsliga och inrikes frågor samt om resultatet av ministermötet mellan EU och västra Balkan om rättsliga och inrikes frågor.
Ordförandeskapet informerade ministrarna om konferensen om visselblåsning som ägde rum i Prag den 26–27 oktober. Vid detta möte tittade man på utvecklingen när det gäller införlivandet av direktivet om visselblåsning och skyddet av visselblåsare mer allmänt.
Ordförandeskapet presenterade också resultaten av den workshop om digitalisering av rättskipningen som ägde rum den 24 oktober i Bryssel.
Kommissionen presenterade en rekommendation om processuella rättigheter för misstänkta och tilltalade som är frihetsberövade före rättegång och om materiella förvarsförhållanden.
Det kommande svenska ordförandeskapet lade fram sitt arbetsprogram och sina prioriteringar för de kommande sex månaderna.
Inrikes frågor (torsdagen den 8 december)
Schengenområdet
Rådet har i dag antagit ett beslut om fullständig tillämpning av Schengenregelverket i Kroatien.
Jag är mycket glad över att Kroatien under det tjeckiska ordförandeskapet kunnat ta två viktiga steg i sin europeiska integration genom att ansluta sig till både euron och Schengenområdet. Jag är övertygad om att dessa framgångar kommer att bana väg för andra medlemsländer som uppfyller villkoren för att ta nästa steg på sin europeiska resa. Mina kollegor och jag kommer att fortsätta att arbeta hårt för att se till att vi kan välkomna Bulgarien och Rumänien till Schengenfamiljen inom den närmaste framtiden.
Vít Rakušan, Tjeckiens inrikesminister
Ministrarna tittade också på tillståndet i Schengenområdet, med fokus på inre säkerhetsåtgärder, inbegripet interoperabilitet mellan it-system och bekämpning av smuggling av migranter. De godkände en rad åtgärder för att bekämpa smuggling av migranter på tre områden: upprätthålla en stabil lägesuppfattning, stödja kraftfullare gränsöverskridande operativa insatser mot kriminella nätverk och betydelsen av RIF-byråerna och samarbetet mellan olika organ. Ministrarna godkände också den nya tidsplanen för uppgraderingen av Schengens informationssystem, som nu förväntas vara slutförd senast den 7 mars 2023.
Asyl och migration
Ordförandeskapet gav en lägesrapport om asyl- och migrationsärenden. De senaste månadernas intensiva arbete har främst inriktats på att hitta en väg framåt när det gäller EU:s migrationssolidaritet, ansvar och krishantering. Arbetet med att integrera dessa principer i lagstiftningstexterna kommer att fortsätta under det kommande svenska ordförandeskapet. Ordförandeskapet informerade också om den senaste tidens positiva utveckling när det gäller det interinstitutionella samarbetet mellan rådet och Europaparlamentet, som gör det möjligt att återuppta arbetet med fem av lagstiftningsförslagen i migrations- och asylpakten.
Ministrarna utvärderade framstegen i det pågående arbetet med en förordning för att hantera instrumentaliseringssituationer på migrations- och asylområdet. Genom förordningen kan medlemsländer som befinner sig i en instrumentaliseringssituation undantagsvis, vid behov och på ett proportionellt sätt, avvika från vissa av de gemensamma europeiska asylreglerna. Den innehåller också särskilda regler om stöd- och solidaritetsåtgärder som kan vidtas i en sådan situation.
Ministrarna diskuterade också migrationens yttre dimension och situationen längs de viktigaste migrationsrutterna. De betonade behovet av att ta itu med migrationens yttre dimension på ett övergripande sätt, med beaktande av alla rutter och där så är möjligt göra gemensamma eller kompletterande insatser. Under denna punkt lade Europeiska kommissionen fram sin nya handlingsplan för västra Balkanrutten, som följer handlingsplanen för centrala Medelhavet, som offentliggjordes den 21 november. Kommissionen uppmanades att lägga fram handlingsplaner för de återstående rutterna.
Under lunchen diskuterade ministrarna hur EU:s återvändandepolitik kan bli effektivare. De betonade vikten av visering som incitament och ställde sig bakom den tidsplan som ordförandeskapet föreslagit. Samtidigt underströk de behovet av att utnyttja incitament på olika områden för att förbättra samarbetet med länder utanför EU om återtagande.
Rådet antog också, som en punkt utan överläggning, ett genomförandebeslut om att höja viseringsavgiften för gambiska medborgare till 120 EUR. Detta i syfte att förbättra Gambias samarbete om återvändande och återtagande av sina egna medborgare.
Ministrarna diskuterade situationen för ukrainska flyktingar i EU, särskilt vad gäller mottagande och inkvartering, och beredskapsplaneringen under vintern. Enligt de senaste siffrorna har EU:s medlemsländer tagit emot nästan 4 miljoner ukrainska flyktingar och minst 700 000 barn är inskrivna i utbildningssystemen.
Ministrarna utvärderade också dialogen med Ukraina om den inre säkerheten för att ta itu med gemensamma säkerhetsutmaningar till följd av Rysslands anfallskrig. Det rör sig bland annat om säkerheten vid gränserna och den ökad risken för olaglig handel med skjutvapen och annan grov brottslighet.
Under punkten övriga frågor informerade kommissionen ministrarna om de åtgärder som vidtagits inom ramen för EU:s civilskyddsmekanism när det gäller utmaningar till följd av kriget i Ukraina, bland annat den senaste tidens utmaningar på energiområdet.
Rådet antog utan föregående diskussion ett beslut om att inte godkänna ryska handlingar som utfärdats i Ukraina och Georgien Ryska resehandlingar som utfärdas i, eller till personer som är bosatta i, ryskockuperade regioner i Ukraina eller utbrytarterritorier i Georgien kommer inte att godkännas som giltiga resehandlingar för att få visum eller passera Schengenområdets gränser.
Rådet har antagit ett direktiv och en rekommendation som syftar till att minska sårbarheten och stärka motståndskraften hos kritiska entiteter. Dessa entiteter är entiteter som tillhandahåller samhällsviktiga tjänster som är avgörande för upprätthållandet av centrala samhällsfunktioner, ekonomisk verksamhet, folkhälsan och den allmänna säkerheten samt miljön. De måste kunna förebygga, skydda mot, reagera på, hantera och återhämta sig från hybridattacker, naturkatastrofer, terroristhot och hot mot folkhälsan.
Ministrarna utvärderade de framsteg som gjorts med utkastet till förordning för att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn på nätet. Diskussioner på teknisk nivå har ägt rum i rådet, och därmed avslutades den första behandlingen av den fullständiga texten. Därefter lade ordförandeskapet fram flera förslag till revidering av texten, särskilt när det gäller syfte och tillämpningsområde, definitioner, skyldigheterna för leverantörer av onlinetjänster samt tillsyn, verkställande och samarbete. Arbetet med förordningen kommer att fortsätta under det kommande svenska ordförandeskapet.
Ordförandeskapet rapporterade också om förberedelserna inför och dagordningen för nästa ministermöte mellan EU och USA om rättsliga och inrikes frågor samt om resultatet av ministermötet mellan EU och västra Balkan om rättsliga och inrikes frågor.
Ordförandeskapet informerade om resultatet av ministerkonferensen i Pragprocessen, där en gemensam förklaring och en handlingsplan för 2023–2027 antogs.
Portugal tog upp utnämningen av generaldirektören för Internationella organisationen för migration (IOM).
Kommissionen hade en punkt om beredskap inför skogsbränder inom ramen för EU:s civilskyddsmekanism, efter den intensiva brandsäsongen i EU i sommar.
Det kommande svenska ordförandeskapet lade fram sitt arbetsprogram och sina prioriteringar för de kommande sex månaderna.
Nio månader in i kriget fortsätter Ryssland sina fruktansvärda och urskillningslösa attacker mot ukrainska medborgare och civil infrastruktur. Varje dag upptäcks nya krigsförbrytelser som begåtts i Ukraina. EU står sida vid sida med Ukraina och Ukrainas folk och kommer att fortsätta att stödja de ukrainska myndigheterna och Internationella brottmålsdomstolen för att se till att de som är ansvariga för dessa brott ställs inför rätta.
Jag är mycket glad över att Kroatien under det tjeckiska ordförandeskapet kunnat ta två viktiga steg i sin europeiska integration genom att ansluta sig till både euron och Schengenområdet. Jag är övertygad om att dessa framgångar kommer att bana väg för andra medlemsländer som uppfyller villkoren för att ta nästa steg på sin europeiska resa. Mina kollegor och jag kommer att fortsätta att arbeta hårt för att se till att vi kan välkomna Bulgarien och Rumänien till Schengenfamiljen inom den närmaste framtiden.