"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
RIF-rådet (rättsliga och inrikes frågor), 14 juni 2024
De viktigaste resultaten
Kampen mot narkotikahandel och den organiserade brottsligheten
Ordförandeskapet informerade ministrarna om en av sina politiska prioriteringar, nämligen kampen mot narkotikahandel och organiserad brottslighet samt om läget när det gäller de 10 prioriterade åtgärder som det hade identifierat.
En prioriterad åtgärd är inrättandet av ett europeiskt rättsligt nätverk mot organiserad brottslighet. I de slutsatser som ministrarna godkände vid rådets möte ställde man sig bakom detta nätverk. Nätverket kommer att tillhandahålla ett centrum för specialiserad expertis till stöd för rättsliga myndigheter på området organiserad brottslighet. Nätverket kommer att samlas för första gången under hösten 2024 och kommer att inrättas av Eurojust, EU:s byrå för straffrättsligt samarbete.
En annan åtgärdspunkt för detta ordförandeskap består i att förbättra det rättsliga samarbetet med tredjeländer i kampen mot organiserad brottslighet. EU-länderna är fast beslutna att bättre samordna sina åtgärder när det gäller tredjeländer där efterlysta brottslingar får skydd och varifrån de fortsätter att, helt ostraffat, bedriva sin brottsliga verksamhet. Rådet godkände slutsatser om denna fråga. I dessa slutsatser uppmanar ministrarna till en kombination av diplomatiska insatser för ett effektivare samarbete med prioriterade tredjeländer. EU bör i sina diskussioner med dessa tredjeländer uppmärksamma problem i samband med till exempel utlämning.
Ordförandeskapet informerade också om det samarbete som har skett under de senaste sex månaderna med länder i Latinamerika för att ta itu med gränsöverskridande brottslighet. Vid ett möte mellan högre tjänstemän diskuterade EU och länder i Latinamerika en förstärkning av det rättsliga samarbetet mellan de två regionerna. I februari godkände EU och länder i Latinamerika och Karibien La Paz-deklarationen som behandlar samarbete i kampen mot narkotikahandel och andra relaterade brott såsom penningtvätt och smuggling av skjutvapen.
Kampen mot narkotikahandel och organiserad brottslighet kräver att vi förbättrar det rättsliga samarbetet. Bättre rättsligt samarbete inom EU är en sak. Lika viktigt är behovet av att se till att tredjeländer samarbetar med oss, till exempel när det gäller utlämning eller beslagtagande av olagligt förvärvade pengar.
Paul Van Tigchelt, Belgiens vice premiärminister, justitieminister och minister för Nordsjöfrågor
Rådet godkände slutsatser om stärkandet och skyddet av en fri, öppen och välunderbyggd demokratisk debatt. I slutsatserna understryks betydelsen av yttrande- och informationsfriheten. Dessutom påminner rådet om den viktiga roll som det civila samhällets organisationer, journalister och människorättsförsvarare har när det gäller att skydda och främja yttrande- och informationsfriheten.
I slutsatserna understryks behovet av att förstå dynamiken vad gäller hatpropaganda, polarisering och spridning av desinformation. De fokuserar också på vikten av utbildning och medvetandehöjande åtgärder bland medborgarna. En tredje viktig aspekt av slutsatserna är behovet av att skydda den demokratiska debatten från hot från en onlinemiljö som fungerar som grogrund för hatpropaganda och desinformation. Dessutom betonas vikten av att ha kanaler för dialog mellan verkliga eller upplevda grupper, för att stärka den ömsesidiga förståelsen och stärka den offentliga debatten.
Ordförandeskapet lade också fram en lägesrapport om genomförandet av Istanbulkonventionen som EU anslöt sig till 2023.
Rådet godkände slutsatser om småskaligt frihetsberövande med fokus på social återanpassning och återintegrering i samhället. I slutsatserna betonas vikten av att skydda frihetsberövade personers grundläggande rättigheter och friheter, säkerställa deras tillgång till inkluderande utbildningsprogram och investera i deras sociala återanpassning.
Småskaligt frihetsberövande kan förbättra både arbetsvillkoren för personalen i förvarsanläggningarna och livskvaliteten för frihetsberövade personer. Det kan också bidra till att skapa ett konstruktivt klimat för återintegrering.
I slutsatserna uppmanas kommissionen att undersöka finansieringsmöjligheter för inrättande, vidareutveckling och genomförande av småskaligt förvar, inbegripet förvarsenheter.
Social återanpassning och återintegrering av frihetsberövade personer är ett centralt mål för vårt rättssystem. Småskaliga förvarsanläggningar kan spela en roll i detta avseende eftersom de bidrar till att minimera de negativa effekterna av förvar och risken för återfall i brott.
Paul Van Tigchelt, Belgiens vice premiärminister, justitieminister och minister för Nordsjöfrågor
Ministrarna höll en riktlinjedebatt om ett förslag från kommissionen till förordning som ska underlätta erkännande i ett medlemsland av föräldraskap för ett barn som har fastställts i ett annat medlemsland. Enligt kommissionen befinner sig uppskattningsvis två miljoner barn i en situation där föräldraskapet har erkänts i ett medlemsland, men inte erkänns för alla syften i ett annat medlemsland. Detta kan leda till problem för familjer när de reser eller flyttar till ett annat EU-land. Utbytet tog särskilt upp fall av föräldraskap efter surrogatmoderskap, för att kunna gå vidare i förhandlingarna om förslaget.
Bekämpning av sexuella övergrepp mot barn
Den andra debatten rörde förslaget till uppdatering av ett direktiv från 2011 om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och material med sexuella övergrepp mot barn. Målet med förslaget är att utvidga definitionen av dessa brott och införa hårdare straff samt mer specifika krav för förebyggande och hjälp till brottsoffer. Ministrarna gav vägledning för det framtida arbetet på expertnivå i två frågor: för det första preskriptionstiden för sexualbrott mot barn och hur man ska kunna säkerställa att sådana brott kan lagföras även en relativt lång tid efter det att brottet brottet begicks, för det andra hur man ska hantera AI-genererat material med sexuella övergrepp mot barn.
De flesta ministrarna delade uppfattningen att denna typ av avskyvärda brott motiverar särskilda regler om långa preskriptionstider efter det att brottsoffret har uppnått myndig ålder. Vissa medlemsländer har avskaffat preskriptionstiden, medan andra förespråkar en ändring av de föreslagna tiderna. Även om åsikterna går isär vad gäller metoden gavs ett tydligt budskap om att man är eniga om att kriminalisera bilder av sexuella övergrepp som genereras av AI-verktyg på samma sätt som bilder som visar verkliga barn.
Bekämpning av korruption
Rådet enades också om ett förhandlingsmandat (allmän riktlinje) för ett direktiv om bekämpande av korruption. Genom förslaget ändras och uppdateras den nu gällande EU-lagstiftningen, och det bygger huvudsakligen på förebyggande, upptäckt och sanktioner. Det som framför allt är nytt med förslaget är att man för första gången på EU-nivå sammanför regler om korruption inom den offentliga och privata sektorn i en enda rättsakt.
Enligt överenskommelsen måste medlemsländerna se till att de brott som blir olagliga genom denna lag beläggs med ett maximistraff på minst två till fyra års fängelse. Företag måste också åläggas böter på mellan 3 % och 5 % av den totala globala omsättningen eller, alternativt, belopp som motsvarar minst 24 eller 40 miljoner euro.
Det belgiska ordförandeskapet redogjorde för läget i rådets arbete med ett förslag till direktiv som skulle harmonisera vissa aspekter av insolvenslagstiftningen. Förslaget offentliggjordes av kommissionen i december 2022 och är ett av initiativen i handlingsplanen för kapitalmarknadsunionen. Förslaget behandlas för närvarande av rådets arbetsgrupp för civilrättsliga frågor och en riktlinjedebatt anordnades vid mötet i RIF-rådet i oktober 2023. Vid eurotoppmötet i mars 2024 och Europeiska rådets möte i april 2024 efterlyste stats- och regeringscheferna ett snabbt slutförande av handlingsplanen för kapitalmarknadsunionen. Det tekniska arbetet för att nå fram till en gemensam ståndpunkt för medlemsländerna kommer att fortsätta under de kommande månaderna.
Rådets förhandlingsmandat (allmän riktlinje) om översynen av direktivet om brottsoffers rättigheter från 2012 antogs som en punkt på dagordningen utan diskussion. Förslaget syftar till att åtgärda de brister som påvisats i utvärderingen av det nuvarande instrumentet. Genom uppdateringen fastställs och skärps minimireglerna för att se till att brottsoffer får ytterligare skydd, stöd och information och lättare kan söka rättslig prövning.
Ministrarna enades också om ett förhandlingsmandat om en förordning med ytterligare förfaranderegler utöver den allmänna dataskyddsförordningen (GDPR). Syftet med förslaget är att effektivisera samarbetet mellan dataskyddsmyndigheter vid tillämpningen av GDPR i gränsöverskridande fall. Det nya förslaget kommer inte innebära några ändringar av GDPR. Den allmänna riktlinjen harmoniserar de förfarandemässiga stegen och rättigheterna för parterna och den klagande på EU-nivå med beaktande av medlemsländernas processrättsliga autonomi. De viktigaste nyheterna i rådets riktlinje är införandet av ett nytt förfarande för tidig lösning av klagomål och ett enklare förfarande för enklare ärenden, för att undvika administrativa bördor och påskynda beslutsfattandet i gränsöverskridande ärenden.
Rådet godkände slutsatser om framtiden för EU:s straffrätt Ministrarna betonade behovet av lagstiftning av hög kvalitet som respekterar grundläggande principer som laglighet, subsidiaritet och proportionalitet. Rådet efterlyser moderniserade standardbestämmelser och en strukturerad diskussion med deltagande av olika berörda parter för att säkerställa konsekvens och effektivitet i EU:s straffrätt.
Kommissionen informerade ministrarna om förhandlingarna mellan EU och USA om att ingå ett avtal om e-bevisning. Den lade också fram resultattavlan för rättskipningen i EU 2024, där man tittar på ändamålsenligheten hos EU-ländernas rättssystem på grundval av kriterierna effektivitet, kvalitet och oberoende.
Ordförandeskapet informerade ministrarna om rekommendationerna från högnivågruppen för tillgång till uppgifter för effektiv brottsbekämpning (som var en punkt på dagordningen vid inrikesministrarnas möte) och ministermötet mellan EU och USA om rättsliga och inrikes frågor (20–21 juni).
Slutligen presenterade det kommande ungerska ordförandeskapet sina prioriteringar.
