"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Videokonferens med transportministrarna, 8 december 2020
De viktigaste resultaten
Vägavgifter (Eurovinjett)
Ministrarna inledde sin informella videokonferens med en riktlinjedebatt om ett förslag till översyn av EU:s regler för vägavgifter (Eurovinjettdirektivet). Syftet med förslaget är att ta itu med viktiga frågor som utsläpp av växthusgaser och annan miljöpåverkan, trafikstockningar och finansiering av väginfrastruktur.
I sin bakgrundsnot hade ordförandeskapet uppmanat ministrarna att dela med sig av sina åsikter om två frågor:
En möjlighet för medlemsländerna att undanta fordon med en högsta lastvikt på mellan 3,5 och 7.5 ton från skyldigheten att betala vägtullar eller vägavgifter på särskilda villkor.
Huruvida möjligheten för medlemsländerna att tillämpa en viss uppräkning av infrastrukturavgifter som tas ut på specifika vägavsnitt i områden med hög trafikträngsel bör kräva samtycke från alla berörda medlemsländer (de som ingår i korridoren och gränsar till den del av korridoren för vilken en uppräkning tillämpas).
I slutet av debatten konstaterade ordförandeskapet att diskussionen hade visat att ordförandeskapet var på rätt väg i båda dessa frågor, så att det skulle gå vidare i enlighet med detta, i syfte att utarbeta ett utkast till förhandlingsmandat inför mötet i Coreper den 18 december.
Uppdaterade regler vad gäller vägavgifter kommer att spela en viktig roll i EU:s insatser för att göra transporterna grönare och hållbarare och för att uppnå målen för minskade koldioxidutsläpp inom vägtransportsektorn senast 2030. Att gå vidare med detta ärende har varit en högprioriterad fråga för det tyska ordförandeskapet, och jag är övertygad om att vi kommer att kunna enas om rådets ståndpunkt före utgången av vår ordförandeskapsperiod den 31 december 2020.
Andreas Scheuer, Tysklands minister för transportfrågor och digital infrastruktur, mötesordförande
Ministrarna höll en informell riktlinjedebatt om kommissionens förslag om ett gemensamt europeiskt luftrum som lades fram i september 2020. Syftet med förslagen är att förbättra det europeiska systemet för flyglednings- och flygtrafiktjänster och öka kapaciteten, förbättra kostnadseffektiviteten och förbättra systemets förmåga att anpassa sig till variationer i trafiken, samtidigt som man försöker minska luftfartens koldioxidavtryck. Ordförandeskapet hade utarbetat ett diskussionsunderlag med frågor till ministrarna för att styra upp debatten.
Under diskussionen uttryckte medlemsländerna sitt stöd för de övergripande målen för det gemensamma europeiska luftrummet, särskilt när det gäller den digitala agendan och målen för den gröna given, och de välkomnade generellt målet att förenkla och förbättra den befintliga lagstiftningen. Många ministrar ser dock en risk för att vissa av de föreslagna bestämmelserna kan leda till ytterligare administrativa bördor och kostnader.
Vissa medlemsländer menade att förslagen inte fullt ut respekterar och i tillräcklig utsträckning garanterar medlemsländernas överhöghet över och ansvar för det egna luftrummet i enlighet med Chicagokonventionen och flygtrafikledningstjänsternas suveräna karaktär. Man betonade behovet av att till fullo återspegla subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna samt den militära, säkerhetsmässiga och försvarsmässiga dimensionen i reglerna.
Medlemsländerna uttryckte starkt stöd för att stärka Eurocontrols nätverksperspektiv och roll, men några ministrar pekade på behovet av ytterligare förtydliganden av nätverksförvaltarens funktioner och uppgifter.
Vid genomförandet av reformen bör man också ta hänsyn till alla särdrag i olika medlemsländer. I detta hänseende uttryckte många ministrar oro över lämpligheten med unionsomfattande mål för flygterminaltjänster och medlemsländernas begränsade roll i prestationsplaneringen och fastställandet av enhetsavgifter.
Medlemsländerna ser också ett behov av att klargöra fördelarna med förslaget att inrätta en oberoende europeisk tillsynsmyndighet, organet för prestationsgranskning, inom Europeiska byrån för luftfartssäkerhet (Easa).
Ministrarna erkände de effektivitetsvinster som digitaliseringen och en marknadsstrategi skulle kunna medföra för tillhandahållandet av stöddatatjänster. Möjligheten för länder att upprätthålla en integrerad flygledningstjänst för civil och militär luftfart bör dock kvarstå.
Ett antal ministrar påpekade att man i de nya reglerna bör ta hänsyn till alla berörda parters behov och sträva efter att uppnå målen utan att skapa onödiga administrativa bördor och kostnader. I detta avseende beklagade några ministrar att det i förslaget inte tas någon hänsyn till coronapandemins dramatiska konsekvenser för branschen och att man inför strukturella förändringar som kan skapa ytterligare fragmentering och större komplexitet i en tid då branschen behöver stabilitet för att kunna återhämta sig.
Medlemsländerna ansåg att luftfartsbranschen måste minska sina koldioxidutsläpp. Flera delegationer nämnde dock att vissa åtgärder, såsom obligatorisk differentiering av avgifter på europeisk nivå eller en gemensam enhetsavgift, skulle kräva ytterligare kostnads-nyttoanalys.
Dagens riktlinjedebatt kommer att ge viktig vägledning för det fortsatta arbetet med lagstiftningsförslagen om ett gemensamt europeiskt luftrum.
Ordförandeskapet informerade ministrarna om diskussionerna om en ny strategi för rörlighet som ska komplettera den strategi för hållbar och smart rörlighet som EU-kommissionen ska lägga fram den 9 december. Ordförandeskapet informerade också ministrarna om läget när det gäller de aktuella förslagen om järnvägstransporter och coronapandemins effekter på flygpassagerares rättigheter.
Den luxemburgska delegationen upprepade sin begäran om samordnade investeringar i utbyggnaden av det europeiska järnvägsnätet, och den finländska delegationen informerade ministrarna om ett högnivåmöte om uppkopplad och automatiserad körning. Den österrikiska delegationen lade fram ett gemensamt uttalande tillsammans med Belgien, Danmark, Frankrike, Luxemburg, Nederländerna och Portugal där kommissionen och alla berörda parter uppmanades att arbeta för en socialt ansvarsfull återhämtning i luftfartsbranschen. Den polska delegationen informerade ministrarna om ett gemensamt uttalande från Visegradgruppen om den kommande översynen av de transeuropeiska transportnäten (TEN-T).
Kommissionen informerade ministrarna om krisen vad gäller besättningsbyte inom sjöfartssektorn som coronapandemin medfört. Kommissionen informerade också om en uppdatering om utbytesplattformarna för formulär för lokalisering av passagerare som hjälper medlemsländerna att genomföra riskbedömningar av ankommande passagerare och möjliggör kontaktspårning i samband med coronapandemin, och uppmanade medlemsländerna att delta i Easas pilotprojekt.
Det tillträdande portugisiska ordförandeskapet presenterade sitt arbetsprogram för första halvåret 2021.
Alla punkter på dagordningen för denna videokonferens behandlades vid det offentliga sammanträdet.
Uppdaterade regler vad gäller vägavgifter kommer att spela en viktig roll i EU:s insatser för att göra transporterna grönare och hållbarare och för att uppnå målen för minskade koldioxidutsläpp inom vägtransportsektorn senast 2030. Att gå vidare med detta ärende har varit en högprioriterad fråga för det tyska ordförandeskapet, och jag är övertygad om att vi kommer att kunna enas om rådets ståndpunkt före utgången av vår ordförandeskapsperiod den 31 december 2020.