Budgetinstrumentet för euroområdet
Vad är budgetinstrumentet för konvergens och konkurrenskraft (Bicc)?
Bicc är ett budgetverktyg för euroområdet. Det finansierar paket med strukturreformer och offentliga investeringar för att stärka den potentiella tillväxten i euroområdets ekonomier och den gemensamma valutans motståndskraft mot ekonomiska kriser.
Även om Bicc är förankrat i EU:s budget skiljer det sig i många avseenden från befintliga EU-instrument. Eurotoppmötet och Eurogruppen tillhandahåller strategisk vägledning för Bicc varje år, och kommissionenansvarar för förvaltningen av instrumentet.
Efter finanskrisen för tio^år sedan började fler se ett behov av ett verktyg inriktat på euroområdet Krisen hade förvärrats av av de växande skillnaderna mellan länderna i euroområdet. Euroområdet saknade verktyg för att främja konkurrenskraft och konvergens i och mellan euroländerna och för att stärka den ekonomiska samordningen. Rätt utformat kan detta instrument bli en drivkraft för inkluderande och hållbar tillväxt.
EU-länder som står utanför euroområdet men deltar i växelkursmekanismen ERM II kommer att kunna delta på frivillig basis.
När införs det?
Instrumentet förväntas vara operativt samtidigt som EU:s budget för 2021–2027 (även kallad den fleråriga budgetramen), som enligt planerna träder i kraft 2021.
Hur mycket pengar kommer det att finnas?
Bicc kommer att utnyttja EU:s budget. Det har ännu inte fattats något beslut om hur mycket medel som ska avsättas till Bicc. Ledarna kommer att göra detta inom ramen för förhandlingarna om EU:s budget.
För att fastställa storleken på Bicc i förhandlingarna om EU:s budget 2021–27 avser det finska ordförandeskapet – som leder förhandlingarna och som ledarna bett att lägga fram en s.k. ”förhandlingsram” – att ta hänsyn till euroområdets andel av en specifik budgetpost som ingår i kommissionens förslag till EU:s budgetpaket för 2021–27. Denna budgetpost motsvarar det så kallade reformverktyget, som ursprungligen utformades för att stödja reforminitiativ i alla EU-länder. I sitt förslag avsatte kommissionen 25 miljarder euro, varav cirka 17 miljarder euro skulle gå till de 19 euroländerna. Dessa belopp är i detta skede endast vägledande.
Vem ska sköta instrumentet? Vilken roll har Eurogruppen?
Euroländerna ska tillhandahålla strategisk vägledning för instrumentet, medan kommissionen kommer att övervaka dess genomförande och ge stöd till medlemsländerna.
Regeringarna i euroområdet ska fastställa prioriteringar för investeringar och reformer i euroområdet som helhet, och dessa prioriteringar kommer att ligga till grund för bedömningen av de projekt som varje land lägger fram.
Hur hänger det här samman med den europeiska planeringsterminen?
Processen för att välja ut projekt för reformer och investeringar som stöds av Bicc kommer att bygga på tidsplanen för den europeiska planeringsterminen.
Euroområdets medlemmar kommer som första steg i processen att diskutera prioriteringarna vad gäller reformer och investeringar. Detta följs av förstärkta rekommendationer för euroområdet, som är en central del av planeringsterminen.
Medlemsländerna lägger sedan fram förslag, som vanligen består av reform- och investeringspaket med koppling till de nationella reformprogrammen. Kommissionen kommer i sin bedömning av projekten att ta hänsyn till befintliga landsspecifika rekommendationer.
Medlemsländernas förslag kommer inte bara att omfatta de uppskattade kostnaderna för investeringar och eventuella strukturreformer samt motiveringarna till dessa uppskattade kostnader, utan även tidsplanen för genomförandet med relevanta delmål och mål angivna.
Vilken roll ska de nationella parlamenten spela inom Bicc?
Budgetinstrumentet kommer att vara en del av EU:s budget, vilket innebär att Europaparlamentet och även revisionsrätten kommer att spela en viktig roll.
Kommissionen kommer att ansvara för genomförandet av budgeten. Användningen av medlen kommer att bli föremål för granskning av revisionsrättens granskning. Europaparlamentet beviljar ansvarsfrihet.
Samtidigt får de nationella parlamenten möjlighet att yttra sig i de landsspecifika förslagen för stödberättigade projekt
Vilka tankegångar ligger bakom idén om en budget för euroområdet?
Politiska beslutsfattare och ekonomer har länge diskuterat varför det i Ekonomiska och monetära unionens struktur saknas en finanspolitisk pelare – som skulle kunna användas för att komplettera en gemensam monetär politik.
I den nuvarande utformningen är skattepolitiken inte en delad befogenhet utan beslutas av de nationella myndigheterna, som dock måste respektera gemensamt överenskomna finanspolitiska regler.
Bicc inför ett nytt budgetverktyg för euroområdet. Genom att främja konvergens och konkurrenskraft ska detta instrument föra ekonomierna i euroområdet närmare varandra. Detta bör göra den monetära politiken mer effektiv och därigenom minska oron för behovet av permanenta budgetöverföringar.
Hur ska länderna finansiera instrumentet?
Instrumentet kommer att utnyttja EU:s budget. Detta finansieras genom bidrag från medlemsländerna, som till stor del motsvarar storleken på deras respektive ekonomier.
En klausul kommer att införas i förordningen som gör det möjligt för deltagande medlemmar att finansiera instrumentet med nationella bidrag utöver de s.k. egna medlen i EU:s budget. Detta skulle kräva att länderna ingår ett mellanstatligt avtal.
Det tekniska arbetet i denna fråga fortsätter, och ett slutgiltigt beslut kommer att fattas i samband med förhandlingarna om EU:s budget.
Kommer Bicc att betalas ut genom bidrag eller lån, eller både och?
Stödet kommer att vara i form av bidrag – dvs. direkta ekonomiska bidrag. I kostnadsuppskattningen fastställs, inom anslaget för varje medlemsstat på grundval av fördelningsnyckeln, det stödbelopp som en medlemsstat kommer att erhålla för ett visst projekt.
Vad är skillnaden mellan Bicc och andra strukturfonder?
Bicc skiljer sig från EU:s övriga budgetinstrument, särskilt strukturfonderna, på grund av instrumentets särskilda förvaltning och den flexibilitet som finns vid fördelningen och användningen av medlen.
Syftet med instrumentet är att hantera föränderliga utmaningar som euroområdets medlemmar står inför. Därför kommer euroområdets medlemmar årligen att tillsammans besluta om hur pengarna bör användas, och ge sig själva utrymme för effektiv ekonomisk styrning.
För att stärka denna process kommer instrumentet att medge viss flexibilitet vid fördelningen av medel mellan länder, i enlighet med deras prioriteringar.
Allt detta står i kontrast till den fleråriga EU-budgeten, som avsätter en stor del av den samlade budgeten på förhand.
Kommer länderna att behöva medfinansiera?
Medlemsländerna måste ta en risk. Under normala omständigheter ska de nationella regeringarna täcka 25 % av kostnaderna för stödberättigade projekt. Om det uppstår svåra ekonomiska situationer enligt definitionen i stabilitets- och tillväxtpakten kommer denna medfinansieringssats att halveras.
Finns det en stabiliseringsfunktion i Bicc?
Bicc är inriktat på konvergens och konkurrenskraft. I kristider är resurserna begränsade och det är ofta investeringarna som får stryka på foten. För att skydda investeringsnivåerna kommer de nationella medfinansieringssatserna att reduceras om det uppstår svåra ekonomiska situationer. Detta kommer att medverka till att stötta ekonomin.
Diskussioner om ett stabiliseringsinstrument, t.ex. ett återförsäkringssystem för arbetslösa eller en buffertfond, har pågått på teknisk nivå. Men man har ännu inte enats om det.
Hur kommer Bicc:s pengar att fördelas?
Alla länder i euroområdet kommer att gynnas av Bicc.
Minst 80 % av medlen kommer att fördelas efter land enligt två kriterier: omvänt BNP per capita och befolkningsantal. Inget land får mindre än 70 % av sin andel, vilket innebär att alla länder kommer att få tillbaka minst sju av tio euro från deras bidrag till denna pott.
Resten av medlen – upp till 20 % av budgeten – kommer att användas på ett flexibelt sätt för att kunna reagera på landsspecifika utmaningar genom att stödja särskilt ambitiösa reform- och investeringspaket.
Finns det villkor knutna till dessa Bicc-medel?
Det finns inga särskilda politiska villkor för Bicc. De politiska villkor som begränsar tillgången till EU:s budgetmedel kommer att gälla även för Bicc.
Detta innebär att tillgången till finansiering kommer att hänga på de tillämpliga makroekonomiska villkor som fastställs i förordningen om gemensamma bestämmelser och på efterlevnaden av de övergripande regler som gäller för genomförandet av EU:s budget (t.ex. budgetförordningen).
Dessutom ska medlemsländerna fullgöra sina åtaganden i samband med genomförandet av de föreslagna paketen med strukturreformer och investeringar.
Vem beslutade att inrätta Bicc? Och när skedde det?
Efter finanskrisen fanns en växande enighet om att det behövdes ytterligare åtgärder för att göra euron mer motståndskraftig och skydda ekonomierna ytterligare mot ekonomiska chocker.
Mot denna bakgrund uppmanade ledarna i december 2017 ministrarna att utveckla Europeiska stabilitetsmekanismen och inrätta en säkerhetsmekanism för bankresolution och att fullborda bankunionen.
Under Mário Centenos ordförandeskap hade Eurogruppen (i inkluderande format) under första halvåret 2018 en riktlinjedebatt om en budget för euroområdet på grundval av bidrag från Frankrike och Tyskland.
Därefter skrev Mário Centeno till Europeiska rådets ordförande Donald Tusk med en omfattande förteckning över alla de oavslutade punkter som hade tagits upp i diskussioner och som skulle kunna finnas med i förteckningen över reformer i euroområdet. I juni 2018 bad EU:s ledare Eurogruppen att arbeta med samtliga dessa punkter.
I december meddelade Eurogruppens ordförande Donald Tusk att ministrarna var redo att arbeta med ”utformningen, genomförandet och tidsplaneringen av ett budgetinstrument för konvergens och konkurrenskraft”.
Som svar uppmanade stats- och regeringscheferna Eurogruppen att fastställa de viktigaste delarna av Bicc. Detta skedde och Bicc bekräftades åter av EU-ländernas ledare i juni 2019.