Konkurrenskraftskompassen
Konkurrenskraftskompassen är en plan som ska hjälpa EU att ta igen förlorad ekonomisk tillväxt och få en blomstrande ekonomi.
Varför behöver EU en konkurrenskraftskompass?
Produktiviteten i EU har släpat efter andra stora ekonomier under de senaste 20 åren. Det finns ett akut behov av åtgärder som kan blåsa nytt liv i konkurrenskraften i EU.
Det är bakgrunden till att EU-ländernas ledare i Budapestförklaringen från november 2024 betonade att det brådskar att genomföra en ny giv för EU:s konkurrenskraft, som är förankrad i en fullt integrerad inre marknad.
Att bara fortsätta som tidigare är inte längre ett alternativ.
Budapestförklaringen
Konkurrenskraftskompassen presenterades av EU-kommissionen i januari 2025 som svar på önskemålen från EU-ländernas ledare.
Kompassen bygger på rekommendationerna i Mario Draghis rapport om EU:s framtida konkurrenskraft.
Mål
Syftet med kompassen är att göra det enklare att driva företag och få ekonomin att blomstra.
Kompassen ska vägleda kommissionens arbete för perioden 2024–2029 framför allt genom sina tre pelare:
- innovationsklyftan mellan EU och unionens främsta konkurrenter ska överbryggas
- utfasningen av fossila bränslen kopplas samman med konkurrenskraften
- EU:s beroende ska minska och säkerheten öka
Innovation
Den första pelaren handlar främst om att stimulera tillväxt genom innovation.
EU-ländernas ledare har betonat behovet av att främja ett mer innovationsvänligt klimat baserat på forskning och spetskompetens för att få ut innovativa produkter på marknaden snabbare och i stor skala.
Endast ett av tre patent som registrerats i EU utnyttjas kommersiellt. För att överbrygga innovationsklyftan mellan EU och unionens konkurrenter och se till att Europa ligger i framkant när det gäller forskning och innovation på global nivå, hänvisar konkurrenskraftskompassen till förslag som ska
- hjälpa nystartade företag att komma igång och expandera
- uppmuntra utveckling och industriell användning av artificiell intelligens
- förenkla och harmonisera EU:s regelverk
- främja nya finansieringsprodukter (t.ex. riskkapital)
- underlätta rörligheten för talanger och öka satsningar på forskning och utveckling
- utveckla dator-, moln-, nätverks-, satellit- och datainfrastruktur
Dessutom bör nya åtgärder som syftar till att ta ledningen inom strategiska tekniksektorer – såsom AI, halvledar- och kvantteknik, avancerade material, bioteknik, ren energiteknik, robotteknik, rymden samt uppkopplad och autonom mobilitet – göra det möjligt för EU att stärka både den tekniska suveräniteten och konkurrenskraften.
Utfasning av fossila bränslen
EU-länderna är fast beslutna att EU ska vara klimatneutralt senast 2050.
Politiken för minskade koldioxidutsläpp är en stark drivkraft för tillväxt, förutsatt att den är väl integrerad med industri-, konkurrens-, ekonomi- och handelspolitiken.
För att bli mer konkurrenskraftigt måste EU samtidigt ta itu med de strukturella problem som ligger bakom de höga energipriserna i Europa och beroendet av import av fossila bränslen.
Den andra pelaren i konkurrenskraftskompassen syftar till att fasa ut fossila bränslen i ekonomin på ett effektivt sätt och omfattar ett antal kommissionsinitiativ, bland annat
- en giv för en ren industri och en rättsakt om påskyndad utfasning av fossila bränslen i industrin, för att hjälpa tillverkare att övergå till ren produktion och ren teknik och främja nya cirkulära affärsmodeller
- en handlingsplan för överkomliga energipriser för att underlätta tillgången till billig energi
- en färdplan för att fasa ut importen av ryska fossila bränslen i syfte att minska EU:s energiberoende
- en handlingsplan för elektrifiering och ett paket för kraftnät i EU för att modernisera och bygga ut EU:s kraftnät och energiinfrastruktur
- ändringar av EU:s klimatlag för att fastställa målet att minska utsläppen med 90 % fram till 2040
- en rättsakt om den cirkulära ekonomin för att uppmuntra till bättre användning och återanvändning av resurser
- Given för en ren industri
-
Resursen finns för närvarande bara på följande språk:
- Handlingsplan för överkomliga energipriser
- Europeisk handlingsplan för stål och metaller
Säkerhet
I kompassen framhålls handeln som en viktig drivkraft för en blomstrande ekonomi, men också EU:s behov av att diversifiera, stärka och säkerställa resiliensen i leveranskedjorna.
Handel
Kommissionen strävar efter att ingå och genomföra ytterligare handelsavtal och partnerskap för ren handel och rena investeringar för att bidra till att trygga försörjningen av kritiska råvaror, ren energi, hållbara transportbränslen och ren teknik från hela världen.
Kommissionen lanserade också en plattform som ger EU-företag möjlighet att effektivt upphandla energirelaterade produkter och råvaror.
En planerad översyn av reglerna för offentlig upphandling, som bland annat innehåller företräde för europeiska företag vid offentlig upphandling, ska stärka den tekniska säkerheten och de inhemska leveranskedjorna.
Försvar
I kompassen betonas behovet av ytterligare försvarssamarbete mellan medlemsländerna och mer gemensam upphandling, gemensam forskning och utveckling och sammanslagning av resurser.
Beredskap
Kompassen understryker också behovet av konkreta åtgärder för att förbättra EU:s beredskap mot befintliga och potentiella hot.
Faktorer som möjliggör konkurrenskraft
I kompassen framhålls fem sätt att se till att EU är konkurrenskraftigt inom alla sektorer.
Förenkling
Kommissionen har lagt fram en rad förslag om att förenkla regelverket, minska regelbördan och påskynda de administrativa förfarandena för att göra EU mer attraktivt för investeringar.
Ett av målen är att minska den administrativa bördan för små och medelstora företag med minst 35 %.
Förenkling av EU-regler
Fullbordande och utvidgning av den inre marknaden
Kommissionen strävar efter att undanröja befintliga hinder så att alla företag fullt ut kan dra nytta av de stordriftsfördelar som den inre marknaden erbjuder, tack vare en övergripande strategi för den inre marknaden.
Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas små och medelstora företag och nystartade företag.
Den inre marknaden
Finansiering
Eftersom ett mer konkurrenskraftigt, innovativt och koldioxidsnålt Europa kommer att ha stora finansieringsbehov måste EU bli bättre på att mobilisera privata investeringar och använda offentlig finansiering på ett mer målinriktat sätt. Därför har kommissionen lagt fram en strategi för en spar- och investeringsunion.
Kompassen innehåller också förslag för att
- fördjupa integrationen av EU:s kapitalmarknader
- bidra till att mobilisera kapital för EU-projekt
- slussa sparmedel till ekonomin
- skapa ytterligare finansieringskapacitet för bankerna genom att marknadsföra EU:s värdepapperiseringsmarknad
Spar- och investeringsunionen
Kommissionen har också föreslagit en omstrukturering av nästa långtidsbudget (den fleråriga budgetramen 2028–2034) för att stödja EU:s konkurrenskraft.
Den nya Europeiska konkurrenskraftsfonden (EKF) kommer att föra samman fjorton separata program inom ramen för en enda regelbok, med en portal för ansökningar. Fonden omfattar fyra områden:
- hälsa, bioteknik, jordbruk och bioekonomi
- resiliens, säkerhet, försvar och rymdfrågor
- digitalt ledarskap
- den rena omställningen och utfasningen av fossila bränslen i industrin
EU:s långtidsbudget 2028–2034
Kompetens
För att säkerställa bättre matchning mellan tillgången på kompetens och arbetsmarknadens behov siktar kommissionen på att genom olika planer och initiativ bygga upp en kompetensunion.
För att undanröja hinder som begränsar tillträdet till arbetsmarknaden, särskilt för kvinnor, ungdomar, äldre som vill fortsätta att arbeta, lågutbildade och personer med funktionsnedsättning, avser kommissionen också att lägga fram en färdplan för arbetstillfällen av hög kvalitet.
Samordning av politiken
Kommissionen kommer att föreslå ett nytt samordningsverktyg för konkurrenskraft. Målet är att bättre anpassa gemensamma strategiska intressen på EU-nivå och nationell nivå.
Verktyget ska hjälpa EU och medlemsländerna att
- agera i fråga om gemensamma konkurrenskraftsprioriteringar på utvalda nyckelområden
- samarbeta om projekt av gemensamt europeiskt intresse
Rådets roll i konkurrenskraftskompassen
Europeiska rådet ansvarar för att fastställa den övergripande politiska strategin och vägledningen för EU.
”Ett blomstrande och konkurrenskraftigt EU” har av EU:s ledare pekats ut som ett av de viktigaste inslagen i den strategiska agendan för 2024–2029, där man fastställer prioriteringarna för EU:s politiska arbete.
Europeiska unionens råd agerar tillsammans med Europaparlamentet som medlagstiftare, i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet.
Detta innebär att efter det att kommissionen har lagt fram förslag till ny lagstiftning i enlighet med konkurrenskraftskompassen kommer EU-ländernas ministrar i olika rådskonstellationer att diskutera förslagen till åtgärder. Nästa steg blir förhandlingar med Europaparlamentet om den slutliga utformningen av lagarna, innan de nya reglerna antas av rådet och parlamentet och blir EU-lagstiftning.
Läs mer
Industrin
Klimatförändringarna: vad gör EU?
EU:s roll i den globala handeln
Senast ändrad: 16 juni 2026