Skip to content

Så hanterar EU migrationsströmmarna

EU har infört olika regler för hantering av lagliga migrationsströmmar, behandling av asylansökningar och återvändande av olagliga migranter.

Strategi för att locka kompetens och talang

Den 27 april 2022 lade kommissionen fram ett meddelande om en strategi mot en ny och hållbar EU-politik för laglig migration i syfte att locka den kompetens och talang som EU behöver för att möta bristen på arbetskraft och för att hantera den demografiska förändringen i Europa.

Samma dag lade kommissionen också fram två förslag till modernisering av direktivet om kombinerade tillstånd och direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgare.

Talangreserv

EU håller på att inrätta en talangreserv, en EU-omfattande plattform. EU:s talangreserv kan stärka EU:s profil och ge arbetsgivare i EU bättre tillgång till arbetssökande från länder utanför EU med särskild kompetens. Det blir den första EU-omfattande plattformen som syftar till att göra internationell rekrytering enklare och snabbare för bristyrken i hela EU.

Den syftar till att

  • matcha arbetssökande från länder utanför EU med EU-baserade arbetsgivare
  • bidra till att åtgärda kritiska brister på EU:s inhemska arbetsmarknad

Vem är den till för?

  • Arbetssökande från länder utanför EU
  • Arbetsgivare i Europa, särskilt inom sektorer med brist på personal
  • Intresserade medlemsländer kan ansluta sig på frivillig basis

I juni 2024 enades rådet om sitt förhandlingsmandat för EU:s talangreserv. Förhandlingarna mellan det danska ordförandeskapet och parlamentet slutfördes i november 2025. I mars 2026 gav rådet sitt klartecken för att inrätta EU:s talangreserv.

Kombinerat tillstånd

Förslaget om att se över direktivet om ett kombinerat tillstånd syftar till att ytterligare förenkla detta förfarande och göra det lättare för medlemsländerna att locka kompetens och talanger från tredjeländer. Förslaget stärker också skyddet för migrerande arbetstagare mot exploatering och ojämlik behandling.

Förslaget till direktiv syftar till att få följande på plats:

  • Ett enda ansökningsförfarande för kombinerat arbets- och uppehållstillstånd
  • En garanti för en gemensam uppsättning rättigheter för berättigade tredjelandsmedborgare på grundval av likabehandling i förhållande till medborgare i det medlemsland som beviljar det kombinerade tillståndet
  • Snabbare behandling av visumansökningar
  • Möjlighet för innehavare av ett kombinerat tillstånd att byta arbetsgivare
  • Tydliga regler i händelse av att en innehavare av ett kombinerat tillstånd blir arbetslös

Den 8 juni 2023 antog rådet sin allmänna riktlinje. Den 20 december enades rådet och Europaparlamentet preliminärt om att uppdatera förfarandet för handläggning av ansökan om ett kombinerat tillstånd. Direktivet om ett kombinerat tillstånd antogs av rådet den 12 april 2024.

Varaktigt bosatta personer

Kommissionens förslag från september 2020 ingår också i det större paketet om laglig migration och syftar till att

  • skapa en verklig ställning som varaktigt bosatt i EU
  • stärka varaktigt bosatta personers rätt att flytta och arbeta i andra medlemsländer

I förslaget till direktiv fastställs de villkor som ska vara uppfyllda för att tredjelandsmedborgare som har varit lagligen och oavbrutet bosatta i ett medlemsland i minst fem år ska kunna få ställning som varaktigt bosatta i EU.

Vissa villkor måste uppfyllas för att sökande ska kunna förvärva ställning som varaktigt bosatta, t.ex. följande:

  • Sökande från länder utanför EU måste kunna styrka att de har stabila och regelbundna inkomster som är tillräckliga för att försörja sig själva och sina familjemedlemmar samt att de har en sjukförsäkring
  • Medlemsländerna får också kräva att medborgare från länder utanför EU uppfyller integrationsvillkoren

Den 23 november 2023 enades EU-länderna om förhandlingsmandat för att uppdatera direktivet.

Högkvalificerade arbetstagare

Den 7 oktober 2021 antog rådet blåkortsdirektivet. De nya reglerna innebär en ytterligare harmonisering av villkoren för inresa och vistelse för högkvalificerade arbetstagare från tredjeländer och gör EU-blåkortet mer attraktivt.

Med dessa nya regler ska högkvalificerade arbetstagare lockas till EU för att arbeta under lång tid, särskilt inom sektorer med kompetensbrist, framför allt genom att

  • fastställa mer inkluderande inresekriterier
  • rörligheten inom EU underlättas
  • familjeåterförening underlättas
  • förfaranden för godkända arbetsgivare förenklas
  • bevilja en mycket hög nivå av tillträde till arbetsmarknaden

Medlemsländerna kommer att kunna behålla sina nationella system för högkvalificerade arbetstagare parallellt med EU:s blåkortssystem. Genom de nya reglerna införs dock ett antal bestämmelser för att säkerställa att innehavare av EU-blåkortet och deras familjer inte missgynnas jämfört med innehavare av nationella tillstånd.

EU:s blåkortsdirektiv antogs för första gången 2009. EU-kommissionen föreslog en reform av reglerna 2016.

Ett kort där det står ”Blåkort” med EU-flaggan och några abstrakta illustrationer
EU-blåkortet – att locka talanger (Infografik)

EU-blåkortet – att locka talanger (Infografik)

Vidarebosättning

Genom vidarebosättning kan flyktingar som behöver skydd komma till EU utan att behöva riskera livet under farliga resor.

Sedan 2015 har framgångsrika EU-finansierade vidarebosättningsprogram lett till att över 98 000 av de mest utsatta personerna i behov av internationellt skydd fått en tillflykt i unionen. Inför genomförandet av varje vidarebosättningsprogram tillkännager EU-länderna åtaganden om hur många flyktingar de planerar att ta emot.

Programmet för perioden 2021–2022 omfattade för första gången åtaganden om humanitärt mottagande, utöver utfästelser om vidarebosättning.

Tillsammans med humanitära inreseprogram har EU:s medlemsländer hittills erbjudit skydd till omkring 130 000 människor:

  • 19 455 perioden 2015–2017, vilket motsvarar 86 % av de totala åtagandena
  • 45 570 perioden 2018–2019, vilket motsvarar 91 % av de totala åtagandena
  • 24 656 perioden 2020–2021, vilket motsvarar 72 % av de totala åtagandena
  • 33 800 perioden 2021–2022 (nästan 5 000 personer omfattas av vidarebosättningsprogram och 28 800 personer som omfattas av humanitära inreseprogram)

Genomförandeperioden för programmet för perioden 2020–2021 förlängdes på grund av pandemin. Medlemsländernas åtaganden för vidarebosättning och humanitärt mottagande fortsatte att genomföras under 2022.

I juli 2022 lanserade EU-kommissionen programmet för åtaganden 2023–2025 vad gäller vidarebosättning och inresa av humanitära skäl, och uppmanade medlemsländerna att göra

  • åtaganden för 2023
  • en prognos för åtaganden för 2024–2025 (i den mån det är möjligt)

Utöver återvändandeprogrammen hade dessutom över 37 300 personer vidarebosatts inom ramen för uttalandet från EU och Turkiet från 2016.

2016 lade EU-kommissionen fram ett förslag till förordning om inrättande av en EU-ram för vidarebosättning för att tillhandahålla säkra och lagliga vägar till internationellt skydd för behövande. På detta vis övergår EU från tillfälliga vidarebosättningsprogram till en stabilare ram med större hållbarhet och förutsägbarhet.

Övriga lagliga migrationsströmmar

Studerande och forskare

EU antog 2016 ett direktiv om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för forskning, studier, praktik, volontärarbete, deltagande i elevutbytesprogram eller utbildningsprojekt och för au pair-arbete.

Direktivet ska

  • verka för att Europa som helhet får en ställning som världsledande expertiscentrum
  • stärka EU i den globala konkurrensen om talang och ledarskap
  • öka EU:s sammantagna konkurrenskraft och tillväxttakt
  • främja skapande och förvärv av kunskap och färdigheter
  • utveckla solidaritet och bidra till en starkare social sammanhållning
  • bidra till ömsesidigt berikande och kännedom om andra kulturer

Dessutom främjar EU rörligheten för studerande, forskare och företagare genom sitt program Erasmus+, med en beräknad budget på 26,2 miljarder euro. Det är nästan dubbelt så mycket som för det föregående programmet (2014–2020). Erasmus+-programmet 2021–2027 har ett starkt fokus på social delaktighet, den gröna och digitala omställningen och ungdomars deltagande i det demokratiska livet.

Säsongsarbetare

EU:s ekonomi står inför en allt större brist på arbetskraft och är beroende av ett stort antal säsongsarbetare utifrån.

Rådet och parlamentet antog direktivet om säsongsarbetare 2014. Det innehåller villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse i EU för säsongsarbete.

Direktivet ska

  • göra reglerna för inresa enklare och mer enhetliga i EU-länderna
  • skydda säsongsarbetare från länder utanför EU mot exploatering och dåliga arbetsförhållanden
  • hantera problemet med säsongsarbetare som vistas olagligt i EU

Företagsintern förflyttning av personal

År 2014 antog rådet och parlamentet ett direktiv om villkor för inresa och vistelse för tredjelandsmedborgare inom ramen för företagsintern förflyttning av personal.

De nya reglerna gör det möjligt för tredjelandsmedborgare att ansöka om att få komma till EU för att arbeta som chefer, experter eller praktikanter genom företagsintern förflyttning.

Familjeåterförening

Genom familjeåterförening kan personer som lagligen vistas i EU återförenas med sina familjemedlemmar. Det bidrar till att tredjelandsmedborgare blir mer integrerade i samhället.

EU:s regler för familjeåterförening anges i direktivet om rätten till familjeåterförening, där det fastställs gemensamma regler för utövandet av rätten till familjeåterförening i EU (med undantag för Irland och Danmark).

  • Resursen finns för närvarande bara på följande språk:

    EN

Asylsökande

Det gemensamma europeiska asylsystemet fastställer gemensamma miniminormer för behandlingen av asylsökande. I praktiken varierar såväl behandlingen av asylsökande som andelen godkända asylansökningar mellan olika EU-länder.

Det leder till att många asylsökande flyttar från ett EU-land till ett annat i hopp om att det ska vara lättare att söka asyl där, så kallad asylshopping.

Problemet har förvärrats i och med migrationskrisen och det har blivit uppenbart att asylförfarandena och normerna behöver harmoniseras bättre.

Denna infografik visar en översikt över antalet asylsökande i EU perioden 1990– 2022.
Asylansökningar i EU (Infografik)

Asylansökningar i EU (Infografik)

EU:s återvändandepolitik och återtagandeavtal

EU:s återvändandepolitik bygger på återvändandedirektivet. I det direktivet fastställs klara, transparenta och rättvisa regler för återvändande för tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i EU.

I direktivet framhålls också behovet av att ingå återtagandeavtal med länder utanför EU. Återtagandeavtalen är avgörande för genomförandet av EU:s återvändandepolitik, som fastställer reglerna för återvändande av personer som vistas olagligt i EU till deras respektive ursprungsländer.

EU förhandlar om och ingår återtagandeavtal med länder utanför EU. Rådet ger kommissionen mandat att förhandla fram avtal med utvalda länder.

EU har nu ingått 18 återtagandeavtal. Cotonouavtalet (ramen för EU:s förbindelser med 79 länder i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet) innehåller även bestämmelser om irreguljära migranters återvändande till sina ursprungsländer.

Utöver återtagandeavtalen har EU dessutom ingått återvändandeavtal med vissa tredjeländer, med samma mål.

Europeiska rådet och rådet betonar med jämna mellanrum att EU:s återvändandepolitik måste stärkas och effektiviseras, bland annat genom att befintliga avtal om återtagande och återvändande fullständigt genomförs och nya ingås.

I september 2018 föreslog EU-kommissionen en reform av EU:s gemensamma regler om återvändande. Syftet med förslaget till ändringar är att göra de befintliga reglerna effektivare. Den 7 juni 2019 enades rådet om sin ståndpunkt om nya bestämmelser som ska leda till effektivare återvändanden.

I december 2025 enades rådet om sin ståndpunkt om nya EU-regler för att göra återvändandeförfarandena snabbare, enklare och effektivare för personer utan laglig rätt att stanna i EU. Med förslaget till förordning införs gemensamma EU-omfattande förfaranden, tydligare skyldigheter för återvändande personer och en möjlighet att inrätta återvändandecentrum i tredjeländer, och det stärker samarbetet och förbättrar verkställandet av beslut om återvändande.

I juni 2026 nådde rådet och Europaparlamentet en överenskommelse om den nya EU-lagstiftningen som banar väg för snabbare och effektivare återvändandeförfaranden i hela EU. Överenskommelsen är ett komplement till migrations- och asylpakten och stöder ett effektivt genomförande av den.

Ämnen

Senast ändrad: 30 mars 2025