Tillsättning av nya ledare för EU:s institutioner 2019
Europeiska rådet har en central roll vid tillsättningen av höga chefer på EU-nivå. Den 2 juli 2019 valde Europeiska rådet ny ordförande och föreslog en kandidat till posten som ordförande för EU-kommissionen, en kandidat till posten som utrikesrepresentant för EU och en kandidat till posten som ordförande för Europeiska centralbanken.
Europeiska rådets ordförande
Enligt fördragen (artikel 15.5) väljer Europeiska rådet sin ordförande med kvalificerad majoritet. Ordföranden innehar sin post i två och ett halvt år och kan väljas om en gång.
Den 2 juli 2019 valde EU:s stats- och regeringschefer Charles Michel till Europeiska rådets ordförande. Han tillträdde tjänsten den 1 december 2019.
Europeiska kommissionens ordförande
Förfarandet för nominering av kommissionens ordförande för de kommande fem åren fastställs i fördraget om Europeiska unionen (artikel 17.7).
”Med hänsyn till valen till Europaparlamentet och efter lämpligt samråd ska Europeiska rådet med kvalificerad majoritet föreslå Europaparlamentet en kandidat till posten som kommissionens ordförande. Denna kandidat ska väljas av Europaparlamentet med en majoritet av dess ledamöter. Om kandidaten inte får majoritet, ska Europeiska rådet med kvalificerad majoritet inom en månad föreslå en ny kandidat som ska väljas av Europaparlamentet i enlighet med samma förfarande.” Fördraget om Europeiska unionen, artikel 17.7
I förklaring 11 till fördraget konstateras det vidare att ”Europaparlamentet och Europeiska rådet i enlighet med bestämmelserna i fördragen har gemensamt ansvar för att den process som leder fram till valet av Europeiska kommissionens ordförande förlöper smidigt. Företrädare för Europaparlamentet och Europeiska rådet kommer därför att före Europeiska rådets beslut hålla de samråd som är nödvändiga, inom den ram som anses lämpligast.”
Den 2 juli 2019 beslutade Europeiska rådet att föreslå Europaparlamentet Ursula von der Leyen som kandidat till posten som ordförande för Europeiska kommissionen. Ursula von der Leyen valdes av Europaparlamentet den 16 juli 2019.
Den 10 september 2019 antog rådet i samförstånd med den valda ordföranden Ursula von der Leyen förteckningen över de personer som föreslås bli kommissionärer till och med den 31 oktober 2024. Dessa hade valts ut efter förslag från medlemsländerna.
Den 25 november 2019 antog rådet i samförstånd med den valda ordföranden Ursula von der Leyen en ny förteckning över personer som föreslås bli kommissionärer till och med den 31 oktober 2024.
Den 27 november 2019 röstade Europaparlamentet för att godkänna Ursula von der Leyens kommission. Den 28 november tillsatte Europeiska rådet genom skriftligt förfarande den nya kommissionen för perioden 1 december 2019–31 oktober 2024.
Val av Europeiska kommissionens ordförande (Infografik)
Unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik
Europeiska rådet ska med kvalificerad majoritet och med godkännande av kommissionens ordförande utnämna unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (artikel 18.1). Utrikesrepresentanten utses på fem år och har en dubbel roll som vice ordförande i EU-kommissionen, och leder utrikesrådets möten. Utrikesrepresentanten biträds av Europeiska utrikestjänsten
Den 2 juli 2019 enades Europeiska rådet om Josep Borrell som kandidat till posten som EU:s utrikesrepresentant. Den 26 juli samtyckte Ursula von der Leyen, som valts till kommissionens ordförande, till att utnämna Borrell till denna post.
Josep Borrell utnämndes formellt till EU:s utrikesrepresentant av Europeiska rådet den 6 augusti.
Den 27 november 2019 röstade Europaparlamentet för att godkänna Ursula von der Leyens kommission, med Josep Borrell som EU:s utrikesrepresentant och en av kommissionens vice ordföranden. Den 28 november tillsatte Europeiska rådet genom skriftligt förfarande den nya kommissionen för perioden 1 december 2019–31 oktober 2024.
Europeiska centralbankens ordförande
Europeiska rådet utser ECB-ordförande för en period på åtta år. Det slutgiltiga beslutet fattas med utgångspunkt i en rekommendation från rådet. Europeiska rådet samråder också med Europaparlamentet och ECB-rådet (som består av de 6 direktionsledamöterna samt centralbankscheferna i de 19 länderna i euroområdet). Europeiska rådet fattar sedan sitt beslut med kvalificerad majoritet. Detta förfarande fastställs i artikel 283 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).
Den 2 juli 2019 enades Europeiska rådet om Christine Lagarde som kandidat till posten som ordförande för Europeiska centralbanken. Kort därefter, den 9 juli 2019, utfärdade Ekofinrådet en formell rekommendation. Europaparlamentet och Europeiska centralbanken avgav sina yttranden till Europeiska rådet den 17 september 2019 respektive den 25 juli 2019.
Den 18 oktober 2019 utnämnde Europeiska rådet Christine Lagarde till Europeiska centralbankens ordförande för en period på åtta år som inte kan förlängas. Lagarde tillträdde tjänsten som ECB-ordförande den 1 november 2019.
ECB:s direktion – utnämning (Infografik)
Respekt för geografiska och demografiska skillnader och jämställdhet
I förklaring 6 till fördragen klargörs det att man ”[v]id valet av de personer som ska inneha befattningarna som Europeiska rådets ordförande, kommissionens ordförande och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik ” bör ta vederbörlig hänsyn till ”behovet av att respektera de geografiska och demografiska skillnaderna inom unionen och dess medlemsstater.” Det finns också mer övergripande fördragsbestämmelser om behovet av jämn fördelning mellan kvinnor och män.
Vid ett informellt möte mellan EU:s stats- och regeringschefer den 23 februari 2018 diskuterades tillsättningar av höga poster. Man diskuterade även processen med så kallade toppkandidater. Vid presskonferensen efter mötet sade Donald Tusk att det rådde enighet bland ledarna om att Europeiska rådet inte i förväg kunde garantera att man skulle föreslå någon av Europaparlamentets toppkandidater till posten som ordförande för Europeiska kommissionen. EU-ländernas ledare var eniga om att denna process på inga sätt bör vara automatisk. Det framgår tydligt av fördraget att det är Europeiska rådets självständiga behörighet att föreslå en kandidat, med hänsyn valet till Europaparlamentet och efter lämpligt samråd.