Skip to content

Hur antas EU-sanktioner och hur ses de över?

Beslut och förordningar om sanktioner antas enhälligt av Europeiska unionens råd. EU:s sanktioner gäller inom EU:s jurisdiktion.

Antagande av ett rådsbeslut

Restriktiva åtgärder fastställs i beslut från rådet inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp). EU:s utrikesrepresentant lägger fram förslag.

De föreslagna åtgärderna granskas och diskuteras sedan av rådets berörda förberedande organ:

  • den rådsarbetsgrupp som är ansvarig för det geografiska område där det land ligger som åtgärderna är riktade mot (t.ex. arbetsgruppen för Östeuropa och Centralasien, när det gäller Ukraina eller Belarus, eller arbetsgruppen för Mashriq och Maghreb när det gäller Syrien osv.)
  • arbetsgruppen med råd för yttre förbindelser
  • om så krävs, kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik
  • ständiga representanternas kommitté (Coreper II)

Beslutet antas sedan enhälligt av rådet.

Om rådets beslut inkluderar frysning av tillgångar och/eller andra typer av ekonomiska och/eller finansiella sanktioner måste dessa åtgärder genomföras med hjälp av en rådsförordning.

  1. 1

    Steg 1

    Den höga representanten lägger fram ett förslag.

  2. 2

    Steg 2

    Rådets berörda förberedande organ diskuterar föreslaget.

  3. 3

    Steg 3

    Coreper II godkänner rättsakten.

  4. 4

    Steg 4

    Rådet antar beslutet.

  5. 5

    Steg 5

    Beslutet offentliggörs i EU:s officiella tidning.

Antagande av en rådsförordning

På grundval av rådets Gusp-beslut lägger EU:s utrikesrepresentant och EU-kommissionen fram ett gemensamt förslag till rådets förordning.

Det gemensamma förslaget behandlas av arbetsgruppen med råd för yttre förbindelser (Relex-gruppen) och översänds till Coreper II och rådet för antagande. Rådet underrättar sedan Europaparlamentet om att rådets förordning antagits.

I förordningen fastställs den exakta omfattningen av åtgärderna och närmare detaljer om genomförandet av dem. En förordning är en rättsakt med allmän giltighet och den är bindande för alla personer och enheter (ekonomiska aktörer, myndigheter etc.) i EU.

  1. 1

    Steg 1

    Den höga representanten och EU-kommissionen lägger fram ett förslag.

  2. 2

    Steg 2

    Rådets berörda förberedande organ diskuterar föreslaget.

  3. 3

    Steg 3

    Coreper II godkänner rättsakten.

  4. 4

    Steg 4

    Rådet antar förordningen.

  5. 5

    Steg 5

    Förordningen offentliggörs i EU:s officiella tidning

  6. 6

    Steg 6

    Rådet informerar Europaparlamentet.

Ikraftträdande och genomförande

Rådets beslut träder i kraft samma dag som det offentliggörs i EU:s officiella tidning.

Rådsbeslutet och rådsförordningen antas vanligtvis tillsammans och börjar gälla samma dag som de antas. Detta gör det möjligt för båda rättsakterna att få verkan samtidigt. Detta är särskilt relevant när det gäller frysning av tillgångar.

Genomförandet och verkställandet av EU:s sanktioner är i första hand EU-ländernas ansvar. I sin roll som fördragens väktare övervakar EU-kommissionen genomförandet och verkställandet av EU:s sanktioner i alla medlemsländer.

EU:s sanktioner gäller inom EU:s jurisdiktion. De skyldigheter som de medför är bindande för EU-medborgare oavsett var de befinner sig, för företag och organisationer som bildats enligt lagstiftningen i ett medlemsland, ombord på luftfartyg eller fartyg under medlemsländernas jurisdiktion samt för alla personer eller enheter inom EU.

Som en del av EU-lagstiftningen ska EU:s restriktiva åtgärder också respekteras av EU-kommissionen vid genomförandet av EU:s budget.

EU:s kandidatländer, länder i Europeiska frihandelssammanslutningen och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet samt medlemmar i det östliga partnerskapet uppmanas systematiskt att ansluta sig till EU:s restriktiva åtgärder.

Delgivning

Personer och enheter som är föremål för frysning av tillgångar eller reserestriktioner (”förtecknade personer och enheter”) delges de åtgärder som vidtagits mot dem

  • personligen genom ett brev (om deras adress finns tillgänglig)
  • genom ett meddelande som offentliggörs av rådet i C-serien av EU:s officiella tidning

Översyn

Alla gällande restriktiva åtgärder ses över fortlöpande för att säkerställa att de fortfarande bidrar till att målen med dem uppnås.

FN-sanktioner

Restriktiva åtgärder som antas för att genomföra FN:s säkerhetsråds resolutioner har inte något slutdatum. De ändras eller upphävs direkt, efter FN-beslut.

Blandade sanktioner

FN-bestämmelser saknar också slutdatum. EU:s autonoma bestämmelser ses över minst var tolfte månad.

Autonoma EU-sanktioner

Rådsbeslut om EU:s autonoma restriktiva åtgärder gäller vanligtvis i 12 månader, medan rådets motsvarande förordningar saknar slutdatum.

Innan rådet beslutar att förlänga ett sådant rådsbeslut ser man över de restriktiva åtgärderna. Rådet kan, beroende på hur situationen utvecklas, besluta att ändra, förlänga eller tillfälligt upphäva dem.

Begäran om upphävande av restriktiva åtgärder

Förtecknade personer och enheter kan lämna in en ansökan till rådet, tillsammans med styrkande handlingar, och begära att beslutet att föra upp dem på förteckningen ska omprövas. Ansökan ska sändas till

Europeiska unionens råd

Generalsekreterariatet

RELEX.1

Rue de la Loi/Wetstraat 175

1048 Bryssel

BELGIEN

[email protected]

Talan mot rådets beslut att tillämpa restriktiva åtgärder

Personer och enheter som finns med i förteckningen kan överklaga rådets beslut till Europeiska unionens tribunal, i enlighet med villkoren i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, artikel 275 andra stycket och artikel 263 fjärde och sjätte styckena.

Se även

Vilka typer av sanktioner antar EU?

Vilka typer av sanktioner antar EU?

Varför EU antar sanktioner

Varför EU antar sanktioner

Sanktioner

Sanktioner

Senast ändrad: 12 april 2024