Vad är penningtvätt?
Penningtvätt och finansiering av terrorism utgör ett stort problem för EU:s ekonomi och finansiella system samt EU-medborgarnas säkerhet.
Den 20 juli 2021 lade EU-kommissionen fram ett paket med lagstiftningsförslag som syftar till att skydda EU-medborgarna och EU:s finansiella system mot penningtvätt och finansiering av terrorism.
Den 30 maj 2024 antog rådet lagstiftningspaketet som ytterligare ska stärka och utvidga EU:s regler för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Genom paketet inrättas också en ny europeisk myndighet för bekämpning av penningtvätt (Amla) som får en samordnande roll och direkta och indirekta tillsynsbefogenheter.
Myndigheten kommer att ha sitt säte i Frankfurt och inleder verksamheten i mitten av 2025.
Vad är penningtvätt?
Penningtvätt är hur brottslingar döljer det olagliga ursprunget av sina tillgångar.
De använder sig av underjordiska finansiella system för att genomföra transaktioner och betalningar utom synhåll för tillsynsmekanismerna.
Penningtvätt i siffror
Globala uppskattningar:
mellan 715 miljarder EUR och 1,87 biljoner EUR av världens BNP (2 %–5 %) ”tvättas” varje år
Inom EU
70 % av de kriminella nätverken i EU använder sig av någon form av penningtvätt för att finansiera sin verksamhet och dölja sina tillgångar
80 % av de kriminella nätverken i EU gör missbruk av lagliga affärsstrukturer för sin brottsliga verksamhet
mellan 117 och 210 miljarder EUR i misstänkta verksamheter och transaktioner som använder sig av EU:s finanssystem och ekonomi
Hur går penningvätten till?
- Insamling av ”smutsiga” pengar
- Placering Olagliga vinster placeras i ett lagligt finansiellt system
- Skiktning Genom att förflytta eller konvertera pengarna skyler man deras ursprung (t.ex. genom falska fakturor, lån, överföringar mellan konton)
- Integrering Vinster återförs till ekonomin (t.ex. genom investering i fastigheter, lyxvaror, affärsverksamheter)
Exempel:
underjordisk bankverksamhet (nätverk som tar emot pengar för att sedan kunna betala ut dem till andra parter utanför tillsynsmekanismen)
smuggling av kontanter
penningkurirer (personer som rekryteras för att föra över olagliga pengar mellan konton)
missbruk av lagliga affärsstrukturer
penningtvätt genom dyra varor
missbruk av kryptovaluta (1,5 miljarder EUR: beräknade transaktioner i kryptovaluta på den mörka webben)
Källa: Europeiska kommissionen, Eurojust, Europol, Förenta nationerna
Senast ändrad: 10 juli 2026