"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor)
Möte i rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor), 15 oktober 2021
De viktigaste resultaten
Ministrarna diskuterade framtiden för den europeiska planeringsterminen, som är en årlig process där medlemsländerna samordnar sin ekonomiska politik, arbetsmarknadspolitik, finanspolitik och socialpolitik inom EU och antog huvudbudskapen från två rådgivande kommittéer. De tog även upp arbetsmiljö, mot bakgrund av de stora förändringar som väntar arbetslivet, som en allt äldre befolkning. Ministrarna godkände dessutom slutsatser om jämställdhetsintegrering i EU-budgeten.
Den europeiska planeringsterminen
Covid-19 ledde till ett antal förändringar av 2021 års process för den europeiska planeringsterminen, eftersom man nu fokuserade på de nationella planerna för återhämtning och resiliens (för tiden efter pandemin). Eftersom ministrarna med ansvar för sysselsättning och sociala frågor gärna vill se en återgång till en terminsprocess med en omfattande social dimension diskuterade de hur handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter, och särskilt EU:s tre överordnade mål om sysselsättning, kompetens och fattigdomsminskning bäst kan återspeglas i den framtida europeiska planeringsterminen.
Under sin riktlinjedebatt betonade de att rättvisa och social sammanhållning bör tillhöra de centrala målen för den ekonomiska återhämtningen efter coronapandemin. Ministrarna betonade hur viktigt det är att rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) tillsammans med sina förberedande organ har en framträdande roll i processen för planeringsterminen. Dessutom efterlyste de en återgång till terminsprocessen så snart som möjligt med landsrapporter och rekommendationer till medlemsländerna som också kan omfatta flera år och som ska säkerställa ordentlig övervakning i framtiden och inkludera realistiska och genomförbara överordnade mål. Detta bör garantera att den sociala dimensionen och sysselsättningsdimensionen inkluderas i 2022 års process för planeringsterminen. Som uppföljning till debatten i rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) kommer dess ordförande att skicka en skrivelse till Ekofinrådets ordförande med viktiga budskap från debatten.
Den här diskussionen med mina ministerkollegor har inspirerat oss alla i ansträngningarna med att genomföra principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Jag hyser hopp om att vi snart kan återgå till en planeringstermin där sociala frågor och sysselsättningsfrågor är framträdande.
Janez Cigler Kralj, minister för arbetsmarknadsfrågor, familjefrågor och sociala frågor samt för lika möjligheter
Ministrarna godkände huvudbudskapen från sysselsättningskommittén och kommittén för socialt skydd. Budskapen bygger på kommittéernas respektive verktyg för bedömning och deras årliga översyner, och tas med i den kommande planeringsterminsprocessen.
Rådet antog även ett rådsbeslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik.
Arbetslivet står inför ett antal betydande utmaningar – inte minst demografiska förändringar som leder till en krympande befolkning i arbetsför ålder. Det hotar stabiliteten för EU:s arbetsmarknader och system för socialt skydd. Arbetsvillkor som gör arbetet hållbart för alla genom att underlätta jobbet för människor och hjälpa dem att bli kvar på arbetsmarknaden är avgörande för att åtgärda dessa frågor. Ett viktigt sätt att göra detta på är genom att säkerställa en god arbetsmiljö.
Ministrarna tog i en riktlinjedebatt upp hur avgörande arbetsmiljön är för att göra arbetet hållbarare. Ministrarna framhöll bland annat att EU:s strategiska ram för arbetsmiljö 2021–2027 kommer att bidra till att arbetsmiljöstandarderna motsvarar kraven i ett arbetsliv i förändring. (När arbetstagarna blir äldre måste man anpassa arbetsmiljön och arbetsuppgifterna till deras specifika behov och minimera riskerna. Ny teknik och distansarbete kan vara relevant i detta avseende.)
Eftersom våra samhällen åldras riskerar arbetskraften att krympa. Men färre människor i arbete innebär att färre människor bidrar till systemen för social trygghet. Det är därför som vi riktar in oss på att skapa arbetsvillkor som är säkra och hälsosamma, så att människor känner att de får stöd på jobbet och blir kvar på arbetsmarknaden.
Janez Cigler Kralj, minister för arbetsmarknadsfrågor, familjefrågor och sociala frågor samt för lika möjligheter
Rådet godkände slutsatser om jämställdhetsintegrering i EU-budgeten. Slutsatserna är rådets reaktion på en rapport från Europeiska revisionsrätten som bedömde huruvida jämställdhetsintegrering hade tillämpats i EU-budgeten för att främja jämställdhet. Jämställdhetsintegrering handlar om att aktivt främja jämställdhet i alla steg och på alla områden inom utformningen och genomförandet av politiken. Ministrarna framhöll till exempel att det är en omedelbar prioritering att de nationella planerna för återhämtning och resiliens – som medlemsländerna har utarbetat för att få EU-medel för återhämtning från krisen – bidrar till att jämställdhet främjas, så att man säkerställer att återhämtningen är rättvis och inkluderande.
Kommissionen presenterade sin långsiktiga vision för landsbygdsområden, och både ordförandeskapet och kommissionen informerade ministrarna om det sociala trepartstoppmötet den 20 oktober 2021.
Kommissionen redogjorde också för läget vad gäller verktyget för elektroniskt utbyte av socialförsäkringsuppgifter och det europeiska socialförsäkringskortet (ESS Pass).
Den här diskussionen med mina ministerkollegor har inspirerat oss alla i ansträngningarna med att genomföra principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Jag hyser hopp om att vi snart kan återgå till en planeringstermin där sociala frågor och sysselsättningsfrågor är framträdande.
