"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor)
Rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor), 14 mars 2022
De viktigaste resultaten
Rådet diskuterade situationen i Ukraina och de ekonomiska stödåtgärder som överenskommits på europeisk nivå för flyktingmottagandet.
Rådet antog också en allmän riktlinje om ett utkast till direktiv om jämnare könsfördelning i bolagsstyrelser. Ministrarna godkände dessutom slutsatser om en särskild rapport från Europeiska revisionsrätten om långtidsarbetslöshet, antog den gemensamma sysselsättningsrapporten för 2022, och godkände slutsatser om den årliga strategin för hållbar tillväxt samt den gemensamma sysselsättningsrapporten för 2022.
Ministrarna deltog i två riktlinjedebatter i syfte att bidra till förverkligandet av unionens fulla sysselsättningspotential; dels en debatt om bekämpning av diskriminering i fråga om tillgång till sysselsättning och om främjande av mångfald i arbetslivet, dels en debatt om de äldres fulla deltagande på arbetsmarknaden.
Ukraina
Människor som fördrivits på grund av konflikten i Ukraina måste kunna få både ett mottagande och stöd, tillgång till arbetsmarknaden och bostäder samt socialt stöd, med särskilt fokus på barn och personer med funktionsnedsättning. Ministrarna diskuterade detta efter det att EU-kommissionen presenterat sitt initiativ av den 8 mars 2022. Initiativet, som rör sammanhållningsinsatser för flyktingar i Europa (Care), ska för att finansiera stöd till flyktingarna förnya den budgetflexibilitet och de omfördelningar av budgeten som infördes i de europeiska sociala fonderna 2020.
Jämnare könsfördelning i bolagsstyrelser
Eftersom kvinnor utgör endast 30,6 procent av styrelseledamöterna och 8,5 procent av styrelseordförandena i EU vill rådet göra framsteg i arbetet med EU-lagstiftning som syftar till att förbättra könsfördelningen inom dessa organ. Under mötet i Bryssel enades ministrarna om sin ståndpunkt om detta utkast till direktiv. Därmed banar de väg för förhandlingar med Europaparlamentet i syfte att nå en slutlig överenskommelse om texten.
Syftet med direktivet är att fastställa ett kvantitativt mål för det underrepresenterade könet i börsnoterade företags styrelser. Om ett företag inte uppfyller de angivna målen ska det vara skyldigt att utnämna eller välja ledamöter med hjälp av tydliga, entydiga och neutralt utformade kriterier.
Överenskommelsen i rådet är en viktig milstolpe. Jag hoppas att vi snart kan inleda förhandlingar med Europaparlamentet och uppnå ett slutligt antagande av direktivet, som kommer att bidra till att bekämpa det glastak som alltför ofta hindrar kvinnor i arbetslivet.
Élisabeth Borne, Frankrikes arbetsmarknadsminister
Bekämpning av diskriminering vid rekrytering och främjande av mångfald i arbetslivet
Trots de omfattande EU-reglerna för likabehandling anser drygt 50 procent av EU-medborgarna att diskriminering fortfarande förekommer i hemlandet. Diskriminering på arbetsplatsen beror särskilt på seglivade könsstereotyper, bristande medvetenhet bland arbetsgivare och arbetstagare om deras skyldigheter och rättigheter och på att åtgärder mot diskriminering inte genomförs i tillräcklig utsträckning. Ministrarna diskuterade denna fråga och gick särskilt igenom vilka andra åtgärder som kan behövas på EU-nivå för att bekämpa diskriminering i arbetslivet. Dessutom diskuterade de den roll och de medel som bör tilldelas de nationella myndigheterna för att säkerställa ett effektivt genomförande av EU:s regler.
Främjande av de äldres fulla deltagande på arbetsmarknaden
Sysselsättningsgraden för personer i åldern 55–64 år är endast 59,6 procent (enligt uppgifter från Eurostat). Ministrarna diskuterade vilka åtgärder EU skulle kunna vidta för att öka deras deltagande på arbetsmarknaden och i utbildningar, och även hur arbetsmiljön och arbetsförhållandena kan anpassas så att det blir lättare för dem att stanna kvar på arbetsmarknaden.
Ordförandeskapet påminde om att en kultur av livslångt lärande och investeringar i hälsa och trygghet på arbetsplatsen är två nyckelfaktorer som behåller människor i arbete. I EU:s strategiska ram för arbetsmiljö 2021–2027 betonas därvidlag att arbetsmiljön och arbetsförhållandena måste anpassas för att förhindra att människor utestängs från arbetsmarknaden.
Europeiska revisionsrättens särskilda rapport
Rådet godkände slutsatser om en särskild rapport från Europeiska revisionsrätten om de åtgärder som Europeiska socialfonden (ESF) har vidtagit sedan 2014 för att bekämpa långtidsarbetslöshet. I rapporten dras slutsatsen att ESF-åtgärderna inte alltid har anpassats för att tillgodose långtidsarbetslösas särskilda behov. I slutsatserna uppmanas bland annat medlemsländerna att erbjuda de arbetssökande fördjupade, individuella bedömningar och vägledning med hjälp av alla tillgängliga resurser, däribland program för kompetenshöjning och omskolning, för att bidra till att undanröja sociala och psykologiska hinder för att återgå till arbetet.
Inom ramen för den europeiska planeringsterminen 2022 antog rådet den gemensamma sysselsättningsrapporten för 2022 och godkände slutsatser om den årliga strategin för hållbar tillväxt samt den gemensamma sysselsättningsrapporten för 2022. I sina slutsatser uppmanar ministrarna medlemsländerna att beakta prioriteringarna i den årliga översikten över hållbar tillväxt och den gemensamma sysselsättningsrapporten, och att öka sina ansträngningar för att genomföra principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter.
Ordförandeskapet och kommissionen informerade delegationerna om det kommande sociala trepartstoppmötet.
Kommissionen informerade ministrarna om genomförandet av EU:s handlingsplan mot rasism, årsrapporten om jämställdhet, kommissionens nyligen offentliggjorda meddelande om en handlingsplan för utveckling av en social och solidarisk ekonomi, EU:s barngaranti samt de nationella målen för sysselsättning, kompetens och fattigdomsminskning inom ramen för handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter.
Ordförandena för sysselsättningskommittén och kommittén för socialt skydd presenterade sina arbetsprogram för 2022.
Överenskommelsen i rådet är en viktig milstolpe. Jag hoppas att vi snart kan inleda förhandlingar med Europaparlamentet och uppnå ett slutligt antagande av direktivet, som kommer att bidra till att bekämpa det glastak som alltför ofta hindrar kvinnor i arbetslivet.
